• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Risager rockade upp rivningskontraktet (recension)

Thorbjørn Risager & The Black Tornado
Solen öste ner. Thorbjørn Risager & The Black Tornado gick genast till motattack under sin spelning på Munken in the Park.

 

En röst som stinker rock ’n’ roll och blues

 

Det är klart att man ska belönas om man spelar blues på Saliga Munken så att man nästan river stället den 26 februari. Då får man också en spelning på Munken in the Park 5 månader senare. Det kallas för rivningskontrakt.

Nu är förutsättningarna lite annorlunda. Solen öser ner och Thorbjørn hänger av sig kavajen redan innan första tonen. De flesta på scen har solglasögon. Klockan är bara eftermiddag, torget är halvtomt och knappt någon har hunnit dricka tillräckligt många öl. Trots att det är vindstilla får de jobba i motvind.

Så de låtsas som det regnar. Eller som om dag är mörkt och sjunger ”gonna miss you when the night is gone” som inledning. Eller som den heter: If you wanna leave. Ett trotsigt tilltal till ett halvtomt torg. Det är rätt attityd, visar det sig. En timme senare är det trångt.

7-mannabandet är lika tight som någonsin, och låter sig inte nedslås av det vackra vädret. Men det är hett! Burning up är på pricken. Så får trummisen Martin Seidelin syn på Munkens kock i publiken och vill tillägna både honom och maten och Munken den funkiga Paradise.

 

Thorbjørn Risager & The Black Tornado
I klassikern Let the good times roll har Risager och Skjerning en roande duell.

 

Emil Balsgaard på keyboards bevisar att han kan spela boogie. That straight and narrow line innebär tydligen att man får göra utflykter till jazzterritorierna. Nåja, det är bra ändå. Kasper Wagner drar av ett saxsolo, följt av ett pianosolo och hela tiden ligger Søren Bøjgaards bas och smattrar.

Peter Kehl bidrar med sin trumpet till att alla låtar har ett tungt blåspumpande. I Rock ’n’ roll ride lägger han sordin på trumpeten (men inte på stämningen). Här spelar den andra gitarristen Peter Skjerning slide. Nu är det tungt! Vi talar Rolling Stones kring 1971. Jag tycker nästan gatstenarna börjar skaka loss så smått.

Thorbjørn Risager själv har en sträv röst som stinker rock ’n’ roll och blues och en självklar plats som bandledare och förstegitarrist, även om Peter Skjerning vill ha ett ord med i laget. I klassikern Let the good times roll har de en roande gitarrduell. Solon växlar fram och tillbaka innan de sluter fred och rockar tillsammans.

Goda tider var det. Rullade gjorde de.

If you wanna leave
Burning up

Paradise
That straight and narrow line
Precious time
Rock ’n’ roll ride
On my way
All I want
Baby please don’t go
Let the good times roll

Text och foto: Michael Strandhed

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

MUNKEN IN THE PARK Norrköping

1 augusti 2015
Thorbjørn Risager & The Black Tornado
Arr: Saliga Munken

LÄNKAR
Thorbjørn Risager hemsida Facebook
Saliga Munken hemsida Facebook FB-evenemang 
Sött och salt med Marx Gallo på Munken recension Kultursidan.nu 4/8 2015
Weeping Willows snygga höjdtoner recension Kultursidan.nu 2/8 2015
Louise Hoffsten inledde Munkens fest recension Kultursidan.nu 1/8 2015
Munken nästa gratisfest in the Park reportage Kultursidan.nu 30/7 2015
Hallå där, Thorbjørn Risager! reportage Kultursidan.nu 25/2 2015

Tagged , . Bookmark the permalink.

One Response to Risager rockade upp rivningskontraktet (recension)

  1. Pingback: Glittrande hårdrock med Spiders (recension) - KULTURSIDAN.nu