• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Modern Otello i storslagen scenografi (recension)

Otello
Det mörknar. Ur hat, svartsjuka och avund kommer intet gott. Metropolitans uppsättning av Otello bjuder på storslagen och samtidigt minimalistisk scenografi.

 

Verdis opera större än Shakespeares pjäs

 

Det var en imponerande, ganska modern Otello vi fick se på Lilla Teatern i lördags kväll. Otello är Verdis kanske bästa opera, definitivt den mest krävande tenorrollen i den italienska repertoaren.

Svartsjuka, som är temat för Shakespeares pjäs som operan bygger på, känner de flesta till. Även om det kan vara svårt att identifiera sig med en florentinsk general på (i originalet) medeltiden, dessutom av nordafrikanskt ursprung (det här var dock den första gången jag inte sett en svart Otello) är känslorna allmänmänskliga – kärlek, hat, svartsjuka och avundsjuka.

Operan utspelar sig på Cypern under sent 1800-tal och vi får se storslagen om än ganska minimalistisk scenografi med intelligenta scenlösningar. På många sätt är Verdis opera ett ännu större verk än Shakespeares pjäs, men mindre trovärdig då Otello framstår som alltför lättlurad och alltför lätt ”går på” den onde Iagos komplott att utmåla frun Desdemona som otrogen.

 

Otello
Brinnande svartsjuka mitt i kärlekslyckan. Otello ifrågasätter Desdemonas trohet. I rollerna Alexandrs Antonenko och Sonya Yoncheva.

 

Som tragiskt drama är det som helhet oslagbart i sin skildring av en stor, men sårbar, människas gradvisa undergång. Fallet blir förstås enormt från folkkär hjälte till sinnessjuk kvinnomisshandlare och det spelas skickligt av Antonenko, som verkar nervös i början men gradvis växer in i rollen både vokalt och skådespelarmässigt. Stundom blir det stor konst även om det sångligt inte alltid är vackert, ändå kan inte många slå Antonenko i världen idag.

Den ohyggligt onde Iago är mer tacksam att göra. Lučić spelar med dramatiskt bred pensel och sjöng nästan varenda detalj i partituret.

Desdemona är en inte lika tacksam roll att göra rent dramatiskt. Rollen är knappast en våt dröm för en feminist då hon oftast är ett offer, men det var en glädje att både höra och se Sonya Yoncheva. Andningstekniken var en fröjd att se och ”den som vet hur man andas vet hur man sjunger”.

På många sätt var det här osedvanligt korkat av Otello att ha ihjäl Desdemona! Överlag var det starkt jobbat av Met även om Lilla Teatern var glest befolkad.

Text: Lars Henriksson
Foto: Ken Howard/Metropolitan Opera

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

LILLA TEATERN och CNEMA Norrköping
FOLKETS HUS Gusum

8 oktober 2015
Otello
av Verdi (musik) Arrigo Boito (libretto)
Livesändning från Metropolitan Opera, New York via Folkets hus och parker

MEDVERKANDE
Dirigent: Yannick Nézet-Séguin
Otello: Alexandrs Antonenko
Desdemona: Sonya Yoncheva
Iago: Željko Lučić
Metropolitan-operans kör och orkester

LÄNKAR
Folkets hus och parker hemsida
Metropolitan Operan hemsida
Trubaduren handling/Wikipedia
Lars Henriksson – Operalaven hemsida
Lilla teatern hemsida
Trubaduren inledde Mets livesändingar recension + lista för hösten Kultursidan.nu 9/10 2015

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Modern Otello i storslagen scenografi (recension)

  1. Pingback: Otello från Metropolitan med Jussi stipendiat | Operalogg