• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Ljusmanifestationen ger tröst i sorgen (krönika)

Ljuständning
Ljuständning. Realgymnasiets elever deltog i Ljusmanifestationen på Skvallertorget.

 

Tillsammans känns allt mindre tungt

 

När jag är inne och kikar på SVT play för att kolla om Francesca Woodmans dokumentär finns kvar ser jag att det är livesändning från Trollhättan. Någonting har hänt, oklara uppgifter, en maskerad gärningsman med stickvapen har gått loss på Kronans skola i Trollhättan.

Jag känner uppgivenhet, konsekvent har jag försökt undvika nyheterna eftersom det bara ger mig maktlöshet. Det är så mycket som hänt på sistone. Asylboenden som brinner, folk blir nerhuggna mitt i centrum i Norrköping och nu det här.

Det är svårt att ta in allt som händer i världen i Sverige och i Norrköping. Det jag känner är stor uppgivenhet och vanmakt. Det spekuleras om det kan handla om hatbrott, ett rasistiskt sådant, jag ser konversationer fladdra förbi på Facebook. Engagerar mig själv i sådana men känner att det egentligen inte spelar någon roll i vilket förtecken våldet manifesterade sig.

Det är tragiskt oavsett. Tre personer har mist livet, däribland gärningsmannen. Jag tänker på honom, vilket liv har han levat för att kunna begå ett sådant brott? Jag tänker på dem som skadades och miste livet för hans hand. Jag tänker på deras vänner, familj och hur många det berör.

 

Ljusmanifestation
Ljus, brev, blommor.

 

I flödet på Facebook blir jag inbjuden att delta i en ljusmanifestation på Skvallertorget dagen därpå. Jag anmäler mig, det är nätverket Ett Norrköping för alla som står bakom eventet. Så skriver de om sitt engagemang: Ett Norrköping för Alla jobbar för sammanhållning, trygghet och mot rasism i vårt vackra lokalsamhälle.

Jag nystar vidare och ser att det hamnar under Tillsammanskapet som är Stiftelsen Expos plattform för att erbjuda lokala antirasistiska grupper verktyg, kunskap och inspiration för hur man kan ta fighten för sammanhållning i sitt lokalsamhälle, mot rasism och högerextremism.

På torget träffar jag Jimmy Jonsson som är en av eldsjälarna i nätverket Ett Norrköping för alla. Tillsammans med honom är Patrik Andersson, mentor från Realgymnasiet.

Snart fylls Skvallertorget upp av elever från Realgymnasiet, några av dem har tagit med sig ljus de ska tända. Jimmy Jonsson talar om den tragiska händelsen i Trollhättan och om vikten att värna om varandra. Han erbjuder alla att stanna kvar och prata om de vill.

En del är riktigt ledsna. Några av eleverna säger att det är viktigt att förstå att det kan hända på deras skola också. De verkar lite skärrade, vi pratar vidare och jag försöker trösta genom att säga att det endast hänt en gång förut i Sverige och förhoppningsvis är det en engångsföreteelse.

Vi håller en tyst minut och eleverna lämnar ljusen på torget en efter en. Vissa stannar kvar och pratar, andra lämnar torget. Det känns bättre på något sätt. Så viktigt det är att prata med varandra. Tillsammans känns allt mindre tungt!

Text och foto: Aldís Ellertsdóttir Hoff

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

SKVALLERTORGET Norrköping

23 oktober 2015
Ljusmanifestation

för att hedra offren i Trollhättan
Arr: Ett Norrköping för alla/Tillsammansskapet

LÄNKAR
Ett Norrköping för alla Facebook FB-evenemang
Tillsammansskapet Facebook

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Ljusmanifestationen ger tröst i sorgen (krönika)

  1. Pingback: Årets 5i12-pris till Ett Norrköping för alla – KULTURSIDAN.nu