• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Porträttkonsert om Lars-Gunnar Bodin (recension)

Kristoffer Westin och Roger Bergner
Folkbildning. Kristoffer Westin och Roger Bergner berättade om Lars-Gunnar Bodin och hans verk som banbrytande svensk elektroakustisk konstnär på Antikvariatet i Norrköping i fredags kväll.

 

Musik att acceptera för vad den är

 

NORRKÖPING Festivalen Svensk Musikvår i Norrköping avslutades på fredagen med en porträttkonsert kring Lars-Gunnar Bodin – en svensk legendar inom elektroakustisk musik och text-ljud-kompositioner.

Det är föreningen Annan Musik som står bakom arrangemanget på Antikvariatet i Norrköping. Egentligen skulle Lars-Gunnar Bodin själv vara med och berätta, men sjukdom hindrar honom från att medverka. Istället blir Kristoffer Westin, Roger Bergner och Lars Jonsson från Annan Musik våra ciceroner under kvällen. De har förberett sig noga och ger ett initierat porträtt av en, för säkert ganska många, okänd svensk musiker.

Lars-Gunnar Bodin föddes 1935 i Stockholm och blev i tidig ålder intresserad av musik. Han spelade altsaxofon i dansband och diggade jazz som yngling. En konsert med Stravinskys Våroffer väckte hans intresse för konstmusik och snart blev Fylkingen ett vattenhål för honom. Vi får höra ett ljudklipp där Lars-Gunnar berättar hur Fylkingen blev hans musikaliska skola.

Elektronmusikstudion bildades 1964 på initiativ av föreningen Fylkingen. Den drevs från början av Sveriges Radio, men kallas idag Elektroakustisk Musik i Sverige (EMS) och ingår i Statens musikverk. Lars Gunnar Bodin var ledare för EMS under åren 1979-89.

I ett annat ljudklipp berättar Lars -Gunnar entusiastiskt om en upplevelse under en sommarkurs i Darmstadt 1961. Här möter han för första gången seriell musik – ett sätt att komponera musik med hjälp av matematik – som fascinerade honom mycket. Han får även uppleva David Tudors verk Incidental Music. Både Tudor och en annan amerikan, John Cage, är drivande inom elektronisk konstmusik under den här tiden.

 

Lars-Gunnar Bodin
Ord som ljud som bild. Lars-Gunnar Bodin upplöste gränserna mellan ord, ljud och bild i sina multikonstnärliga verk.

 

Kristoffer Westin beskriver 1960-talet som en tid då man återupptäcker de avantgardistiska konstformerna från början av 1900-talet, bland annat dadaismen. Konkretismen uppstår som en stil både inom bildkonst, musik och litteratur. Lars-Gunnar Bodin ger sin syn på konkretismen i sitt inträdesanförande till Musikaliska Akademien som Roger Bergner läser upp för oss. Det är faktiskt bara vi som sitter här i Antikvariatet som, förutom Musikaliska Akademien, har fått lyssna till anförandet.

Lars-Gunnar Bodin menar att konsten ska vara, inte föreställa. Den ska bilda, inte avbilda. Ett konkret konstverk är budskapslöst – utan pekpinnar. Det är en realitet och närmar sig naturen i den meningen att den följer sina egna lagar.

Med dessa ord i minnet får vi lyssna till Bodins komposition Mare Atlantica från 1997. Plötsliga ljud avlöser varandra, däremellan tystnad. Jag får associationer till rymd, undervattensmiljö, sirener, hundskall, fåglar, fiskar, ljus, mörker, mystik. Det är fängslande och spännande, men också ansträngande att lyssna koncentrerat i 17 minuter.

När jag slappnar av och slutar att leta efter form och struktur går det lättare. Det är musik som man bara måste acceptera för vad den är, utan att jämföra och försöka att förstå utifrån tidigare kunskaper.

Lars-Gunnar Bodin har även gjort text-ljud-kompositioner. Tillsammans med Bengt Emil Johnson, poet och tonsättare aktiv inom Fylkingen, skapade han begreppet för att beskriva en sorts poesi som finns i gränslandet mellan musik och litteratur.

Vi får höra verket CYBO II som Bodin komponerade 1967 för Sveriges Radios engelskspråkiga utlandsprogram. Namnet CYBO kan härledas ur termen ”cyborgs” som är en förkortning av cybernetic organisms.

Vi hör röster som läser upp enstaka ord på engelska. Ett surrande ljud i bakgrunden. Rösterna mixas så att man inte kan uppfatta vad som sägs. Ett knäppande ljud, rösterna förvrängs. Däremellan läses en text som låter som en beskrivning av ett kopplingsschema. Vacker brittisk accent ger en melodiös inramning. Fascinerande och inte lika ansträngande att ta in som det första stycket.

Under pausen spelas en film upp från festivalen Snittpunkt som gavs i Linköping 1996. Här kan man se och höra Lars-Gunnar Bodin framföra både elektroakustisk musik och text-ljud-kompositioner live.

Publiken denna kväll på Antikvariatet är fåtalig, men en insatt och intresserad skara. Både under själva presentationen och i pausen uppstår samtal och diskussioner som vidgar och fördjupar kvällens porträtt. För mig är detta en helt ny värld med begrepp, tankesätt och personer som jag aldrig har hört talas om. Men jag minns plötslig att jag faktiskt i tonåren lyssnade på Ralph Lundstens musik, och det visar sig att han också fanns med i kretsen kring EMS.

Efter pausen lyssnar vi på text-ljud-kompositionen Wonder-void från 1990. Den skiljer sig ganska mycket från kompositionen 1967. Ljuden är mer komplicerade och rösterna samplas i synthesizern. Mer rytm och sammanhållen form.

Sista smakprovet kommer ur helaftonsverket Clouds från 1972-76. Vi hör cirka 18 min ur detta multimediaverk som i sin helhet består av elektroakustisk musik i åtta kanaler, tre live-röster, tre dansare samt bild- och filmprojektioner på fem filmdukar. I ”Radiakstormen” hör vi en trumsekvens som ökar i takt och intensitet till ett smattrande regn. I ”Mezzo-aria” möter en kvinnlig operaröst sin elektroniska motsvarande i en duett. I andra sekvenser färdas klanger uppåt och nedåt i olika hastighet, sirener tjuter. En röst läser fraser som alla inleds med ”nästan…”.

Vid det här laget har jag vant mig vid uttrycket och kan uppskatta det plötsliga och oidentifierbara. Det är faktiskt ganska vilsamt samtidigt som man sitter på helspänn inför vad som ska hända härnäst. Meditativt med en twist.

Jag tänker också på att vi alla sitter och tittar ut genom Antikvariatets skyltfönster medan vi lyssnar, och att de som går förbi måste undra vad vi håller på med. Vi blir en happening, vi med.

© Text: Felicia Eriksson
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

ANTIKVARIATET Norrköping

24 mars 2017
Porträttkonsert Lars-Gunnar Bodin

Kristoffer Westin, Roger Bergner och Lars Jonsson
Arr: Föreningen Annan musik, Antikvariatets vänner, Folkuniversitetet inom ramen för Svensk musikvår

 

LÄS MER

Fylkingen är en förening som startades 1933 av konstnärer som ägnade sig åt experimentell musik och konst. Under 1950-och 60-talen blev föreningen ett nav för elektroakustisk musik, happenings och intermediakonst. Idag består föreningen av nästan 3.000 svenska och internationella konstnärer som presenterar nya verk i Fylkingens lokaler. www.fylkingen.se

Dadaism är en avantgardistisk konstform som uppstod efter första världskriget (1916) som en protest mot samhället och krigets meningslösa dödande. Man tog avstånd från logik och sunt förnuft och också från den rådande synen på konst.

Elektroakustisk musik är elektroniskt genererad musik som blandas med inspelade vardagsljud.

Cybernetik var en modevetenskap under 1960-talet som utmanade och kanske mer drog åt science fiction än seriös vetenskap. På svenska använder man uttrycket styr- och reglerteknik: att styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet efter respons från en respondent.

LÄNKAR
Lars-Gunnar Bodin hemsida Wikipedia
Annan musik hemsida Facebook konsert 24/3
Svensk musikvår hemsida Facebook
Norrköpingsljud hemsida Facebook program
Svensk musikvår med samtida orgeltoner recension Kultursidan.nu 23/3 2017
Strålande attackstart för svensk musikvår recension Kultursidan.nu 21/3 2017
Svensk musikvår med kör, orgel, elektro KortNytt Kultursidan.nu 19/3 2017

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.