• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Hög puls i Emelie Schepps Pappas pojke (recension)


Bladvändare. Emelie Schepp har bytt förlag, annars är det åter ett spännande möte med åklagaren Jana Berzelius.

 

Jana slåss mot sitt förflutna

 

RECENSION/KRIMINALROMAN Hög puls. Med den fjärde boken i serien om Jana Berzelius har Emelie Schepp återigen gjort en bladvändare. Med Pappas Pojke sitter drottningkronan säkert på hennes huvud.

I en rasande takt förs vi snabbt in i handlingen, ett kidnappningsdrama och ett mord. Inte så lätt att lösa som det verkar. Med ett starkt persongalleri, en miljöbeskrivning som fångar olika stadsdelars puls i Norrköping och ett tydligt språk har Emelie Schepp åter skrivit en bra roman.

Stark behållning ger miljöskildringarna av Norrköpings stad, de olika stadsdelarnas puls. Även den som inte känner Norrköping kan lätt att sätta sig in i beskrivningarna. Samtidigt som det är en fiktiv historia så blir det ändå en samtidsskildring av hur staden är i förändring. Det är en flanörbeskrivning av de olika stadsdelarna och samhällsklassernas kamp.

Pulsen ligger också i romanens dag-format. Den börjar med att vi kastas in en måndag och sedan fortlöper dagarna i en snabb takt. En tredje rytm ligger också i hur de olika karaktärerna samspelar med varandra och deras olika berättarröster.

Persongalleriet är starkt, huvudkaraktärerna som även funnits med i tidigare delar är en återträff med ” gamla vänner”. Jana Berzelius är åklagaren som leder sitt team. Det finns en dikotomi, motsägelsefullhet, i Jana. Innanför det hårda yttre skalet som hon fostrats till finns en mjukare personlighet som hon inte visar för någon.

Vi får följa hennes inre kamp mot barndomens nemesis Hades aka Danilo Peña. Det blir en intressant inre konflikt att följa hur hon slåss med sitt förflutna, som inte var inom lagens råmärken, mot hennes arbete som åklagare. En av de starkaste scenerna i boken är när Jana instinktivt försöker utplåna sin historia genom att riva sig sårig i nacken på den tatuering som hon fick som barn, namnet Ker – den våldsamma dödens gudinna. Man anar Janas mjukare sida när hon överlämnar en present till sin kollega, ett par manschettknappar som blir en talande gåva om att våga knäppa upp sin mjukare sida.

Kriminalkommissarie Henrik Levins och kriminalinspektör Mia Bolanders personligheter backar upp Janas karaktär. Det går inte att undgå att känna känslorna som de får under ramhistoriens utredning. Mia Bolander slåss i en klasskamp och försöker genom sin nya pojkvän, Silverschiöld, få tillgång till de rikas och privilegierades värld. Henrik Levin försöker finna sig tillrätta i medelklassens liv.

 

Emelie Schepp
Deckardrottning. Emelie Schepp släppte Pappas pojke under Augustifesten i Norrköping.

 

Spänningsfaktorn är hög och även om man anar olika scenarion så hålls läsare på sträckbänken. Kidnappningsdramat och mordet på pojken Jonathans mamma visar sig inte vara så enkelt att lösa, det blir en komplex utredning. Trådarna tycks inte kunna knytas ihop och teamet får kasta om spåren för att hitta lösningen. Det tar på deras energi och deras privatliv får lida.

Emelie Schepps språk ger bokens olika personer klara och berättande röster, oavsett om det är en huvudkaraktär eller någon ute i pereferin. Deras agerande överlappar varandra och knyter snyggt ihop trådarna.

Själv är jag svag för när det blir en serie, speciellt inom kriminalromaner. Det är som att träffa en gammal vän som man för varje del lär känna lite bättre, att få lite mer av personerna, få ta del av deras tankar och känslor.

En annan behållning är naturligtvis att få följa en författares utveckling, att följa berättarrösten. Emelie Schepp har ett spännande språkbruk med en puls som gör att man vill ha mer. Det finns frågor som jag inte riktigt har fått fullständiga svar på även om Pappas pojke är fjärde delen om Jana.

Att kunna få läsaren att vilja ha mer visar naturligtvis på författarens drive. En bra roman är det, som får mig som läsare, att glömma både tid och rum, en eskapism som behövs. Det är den känslan som jag vill ha av en läsupplevelse och den bemästrar Emelie med bravur.

© Text: Christina Wernersson

© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

KRIMINALROMAN

Pappas pojke

Emelie Schepp

HarperCollins Nordic 2017

LÄNKAR
Emelie Schepp hemsida Facebook
HarperCollins Nordic hemsida
Emelie Schepp släppte fyran med fansen reportage Kultursidan.nu 22/8 2017

Tagged . Bookmark the permalink.

2 Responses to Hög puls i Emelie Schepps Pappas pojke (recension)

  1. Pingback: Upplev Norrköping med Emelie Schepp – KULTURSIDAN.nu

  2. Pingback: Norrköpingsförfattare till TellUs – KULTURSIDAN.nu