• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Silvia Tarozzi spelade på Antikvariatet


Musik för alla. Thirteen Changes: For Malcolm Goldstein innehåller bland annat att Silvia Tarozzo tutar i en leksakstrumpet samtidigt som hon spelar på fiolen.

 

Från meditation till cirkuskänsla

 

RECENSION/ NORRKÖPING Fascinerande fysisk fiol. Höstens sista konsert med Annan musik lockade få men var desto mer sällsam. Italienska violinisten Silvia Tarozzi tolkade Radigues och Oliveros bildskrivna musik, från meditation till cirkuskänsla.

Silvia Tarozzis violin får vara med om mycket under föreningen Annan musiks sista konsert för hösten på Antikvariatet i Norrköping. De kompositörer hon spelar har gett henne mycket fria händer att tolka deras verk. Partituren bygger inte på toner utan på inre bilder.

– Hon uppmanade mig att föreställa mig vatten, berättar hon om stycket Occam II som hon är medskapare till i nära samarbete med franska tonsättaren Élaine Radigue.

 

Silvia Tarozzi
Vågskvalp. Silvia Tarozzi spelar med lätt stråke som nästan bara nuddar strängen i början av Élaine Radigues stycke Occam II.

 

Inledningsvis för Silvia Tarozzi den lösa stråken fram och tillbaka över en sträng, som en liten våg som skvalpar in mot strand, släcks och drar sig tillbaka. Hon blundar, det kommer hon att göra genom stora delar av konserten, jag tror att det är för att inte tappa kontakten med de inre bilderna.

Nästan omärkligt övergår det stilla skvalpet i ett ljud utan uppehåll. Det är meditativt och jag märker hur min kropp och andning går ner i ett lugn, samtidigt som jag lyssnar fokuserat.

Trycket ökar, den enda tonen svänger långsamt och svängningens hastighet ökar så småningom, som en liten motor, kanske en symaskin. I surret kommer en biton – det är fortfarande samma sträng som bearbetas. Svängningen sjunker och i dess ställe tar en hög överton makten. I flödet pickar ett finger tyst på strängen. Nu kliver övertonen ännu högre, flyger länge, fortfarande svagt. Fingret plockar på en annan, låg, sträng.

Till sist flyttar stråken till strängens möte med stallet, där tonen dör ut, mjukt och stillsamt.

 

Silvia Tarozzi spelade musik av Pauline Oliveros
Instruktioner. I stället för noter har kompositören Paulilne Oliveros angett bilder som uttolkaren ska föreställa sig. Det ger stort tolkningsutrymme för utövaren.

 

– Pauline Oliveros var en pionjär inom den elektroniska musiken. Hon skrev för alla och ville inkludera publiken i sin musik, får vi veta inför stycket Thirteen Changes: For Malcolm Goldstein skrivet 1986.

”Gunhild Carling” kommer för mig när Silvia Tarozzi tutar i en liten leksakstrumpet samtidigt som hon gnider på stråken. En katt skulle ge sig in i leken som ger cirkuskänsla men aldrig blir en freakshow.

Åhörarna är ovanligt få på Antikvariatet denna onsdag men är med om något ytterst sällsamt, även med föreningen Annan musiks mått mätt. Silvia Tarozzi använder sig av fler strängar än en i detta stycke, hon rentav använder sig av hela violinen. Även om det bygger på bilder blir musiken för mig mycket konkret, besläktad med den konkreta konsten.

Stråken gnids med tagelsidan lika väl som med träsidan utmed strängens hela längd från stora stämskruvarna längst ut till stallets innersta kant. Som för att pröva instrumentets akustiska rum.

 

Silvia Tarozzi
Kaninpingla. Kaninens orangea plastfäste blir en capo som klämmer om strängarna när Silvia Tarozzi hanterar fiolen som en liten gitarr.

 

Vart och ett av de tretton omväxlande styckena är kort, men där finns en samhörighet med Radigues Occam II. Violinisten Silvia Tarozzi är den gemensamma nämnaren, en tolkare, interpret, med stor frihet och integritet.

I ett annat parti gnider hon ett finger mot trät. Kanske det är det som är svaret på bilden ”A solitary worm in an empty coffin.” Vi får även vara med om en leksakskanin som plingar mjukt. Det är ovanligt, annorlunda, undersökande men aldrig skränigt.

Hon sjunger för oss, en italiensk folksång, kanske en vaggvisa – bild nr 11: ”Songs of ancient mother among awesome rocks.” Allra sist lossar hon på strängar för att låta elefanter älska i hemlighet.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

ANTIKVARIATET Norrköping

29 november 2017
Silvia Tarozzi
Violinist, interpret och improvisatör
Musik av: Éliane Radigue, och Pauline Oliveros
Arr: Föreningen Annan musik, Antikvariatet i Norrköping och Antikvariatets vänner

LÄNKAR
Éliane Radigue Wikipedia
Pauline Oliveros Wikipedia
Silvia Tarozzi hemsida
Föreningen Annan musik hemsida Facebook
Antikvariatet Facebook

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.