Moduldrömmar. Tyngdlösa astronauter sover i sovsäckar som förankras för att inte driva omkring i rymdstationen ISS.

 

”I rymden finns inget upp eller ner”

 

Det är en märkbart stolt Anders Ynnerman, konsortiedirektör för Norrköpings Visualiseringscenter C, som presenterar samarbetet med European Space Agency (ESA) som resulterat i både en domföreställning och en utställning.

– Vi har en tendens att underskatta den europeiska insatsen inom rymdforskningen när vi jämför oss med nationer som USA. ESA ligger i framkanten av utforskningen av rymden.

Den europeiska rymdorganisationen European Space Agency (ESA) har till uppgift att samordna och utveckla den rymdforskning som bedrivs i Europa. Sverige ingår som ett av 20 medlemsländer och medverkar bland annat via Rymdstyrelsen i olika europeiska rymdprojekt. Christer Fuglesang ingår som ende svensk i ESA:s egen astronautkår med huvudsäte i Köln, Tyskland. Fuglesang blev förste svensk i rymden när han 2006 åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS.

I domförställningen blir Christer Fuglesang vår guide ute i rymden. Han berättar om de tidiga astronauterna som inspirerade honom. Samma år som han föddes sköts Sputnik upp i rymden, och under hans uppväxt pågick rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Vi får följa med ombord på rymdstationen ISS (International Space Station) som Christer arbetat på i två omgångar. I utrymmen som påminner om en u-båt flyter vi fram likt astronauter och får uppleva hur vardagen ombord ter sig. Verktyg som sitter fast med kardborreband. Kartonger surrade i tak och golv.

– I rymden finns inget upp och ner så man kan använda alla utrymmen, berättar Christer Fuglesang.

Tyngdlösheten är kanske den del av rymdupplevelsen som fascinerar mest. Hur känns det egentligen när man kommer tillbaka till jorden?

– Man känner sig tung. De läkare som undersöker oss brukar säga att lika många dagar som man varit ute i rymden behöver man på jorden för att återhämta sig.

Tyngdlösheten tär även på astronauternas muskler och skelett. Därför tränar man två pass fysisk träning varje dag uppe i rymden.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/kultursidan/8806373374/[/flickr]

Det är första gången Christer ser domföreställningen Rymdresan 3D och han är nöjd med resultatet.

– Rymden är ett väldigt bra lockbete för att få unga att bli intresserade av naturvetenskap och teknik.

Ett av målen med projektet är just att få barn och ungdomar intresserade av matematik och de naturvetenskapliga ämnena. Ett annat är att göra ESA mer känt för en större allmänhet. De flesta vet vad NASA är men inte lika många vet att det också bedrivs rymdforskning i Europa.

– Kanske är det för att ESA satsar mer på obemannade rymdresor som inte får samma uppmärksamhet som när människor skickas ut i rymden, tror Christer Fuglesang.

Domföreställningen är 30 minuter lång. Autentiska bilder och ljud blandas med visualiseringar och nyskriven musik. Det är Niels Nielsen, Henric Bellinger och Anders Ristenstrand, alla tre med rötter i Åtvidaberg, som har specialskrivit musiken.

– Vi fick fria händer och började jobba med musiken tidigt. Vi valde en elektronisk ljudbild och har försökt komma bort från den klassiska rymdmusiken med mycket stråkar. I början jobbade vi i blindo eftersom det inte fanns så mycket material att utgå från. Det är inte förrän de senaste veckorna som vi har kunnat testa musiken ihop med bilderna.

Killarna har arbetat med syntar och skapat olika teman för olika miljöer. Delvis har de inspirerats av ljuden på rymdstationen.

– Det är mycket ljud ombord, inte alltid så behagligt. Vår musik är snällare för öronen.

Det är första gången de skrivit musik på beställning, men det är inte första gången deras musik spelas i domen. Förra Kulturnatten spelade de live till en domförställning, och det finns planer på en uppföljning till årets Kulturnatt.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/kultursidan/8795791673/[/flickr]

Utställningen Rymdresan finns i direkt anslutning till domen. Formgivningen tar upp rymdstationens modulform och man känner igen berättelsen. I utställningen fördjupas innehållet och den som är vetgirig kan ladda hem appen Rymdresan. Den bygger på en särskild teknik som kallas Augmented Reality (förstärkt verklighet).

– Det är en variant på Audioguide som används på många museer. Man håller sin smartphone framför en bild i utställningen och då får man upp punkter ovanpå bilden i sin telefon. Varje punkt går att klicka på och då får man fram mer information om just den delen i bilden, berättar Stephen O’Connell från företaget Screenlab som utvecklat appen.

Texten finns både på svenska och engelska och det går även att lyssna på inläst text.

– Fördelen jämfört med en Audioguide är att du kan gå hur du vill i utställningen utan att följa en särskild slinga. Du kan välja vad du vill veta mer om och slipper lyssna igenom en hel presentation.

Stephen O’Connell har forskat i fem år kring Augmented Reality bland annat vid Linköpings universitet. Det är första gången tekniken används utanför labbmiljö och han tycker att det ska bli intressant att se hur besökarna använder sig av appen.

I utställningen finns även ett interaktivt bord där man kan titta på rymdstationen från utsidan. Ett av Christer Fuglesangs bästa minnen från sina rymdresor är just rymdpromenaderna.

– Man tröttnar aldrig på utsikten över jorden.

Vad händer då i framtiden inom rymdforskningen? Planeten Mars hägrar för forskarna och nästa steg blir förmodligen att försöka ta sig till planeten. Christer Fuglesang tror också att man kommer att återvända till månen för att testa olika teknologier.

– Frågan är också vem? Förutom USA och Ryssland börjar länder som Kina, Indien och Brasilien intressera sig för rymdforskning. Man ska inte glömma att arbetet med den internationella rymdstationen också har fungerat som ett fredsbevarande projekt som har stärkt samarbetet mellan USA och Ryssland.

För Christer Fuglesangs del blir det inga fler rymdresor. Idag arbetar han på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) där han är ansvarig för masterprogrammet Aerospace Engineering och också arbetar med att främja teknikintresset bland blivande studenter. Han finns även kvar till viss del på Rymdstyrelsen ESA.

För Visualiseringscenters besökare börjar rymdäventyret på lördag den 25 maj när utställningen Rymdresan och domföreställningen Rymdresan 3D invigs. Christer Fuglesang finns naturligtvis på plats.

Text: Felicia Eriksson
Foto: Felicia Eriksson och Anders Ristenstrand

 

• VISUALISERINGSCENTER C Norrköping

• 25 maj 2013 och under ett år framåt
  Domföreställningen Rymdresan 3D
  Utställningen Rymdresan
• Premiär lördag 25 maj kl 12
  Christer Fuglesang inviger
  Ansiktsmålning
  Träffa maskoten Astrid
  • I PROJEKTET
    Anders Ynnerman, Konsortiedirektör Norrköpings Visualiseringscenter C
    Christer Fuglesang, ESA astronaut, KTH och Rymdstyrelsen
    Therese Eklöf, VD Norrköping Visualisering AB
    Katarina Sperling, Produktionsledare, Norrköping Visualisering AB
    Anna Öst, Domproducent Norrköping Visualisering AB
    Rosita Suenson, Human Spaceflight Communication Programme Officer ESA

LÄNKAR
Visualiseringscenter C hemsida
ESA hemsida
Screenlab hemsida
Rymdstyrelsen hemsida

FLER BILDER FRÅN PRESSVISNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157633606966093″]