Resedagbok. Åke Bjurhamn gjorde en resa. Året var 1980.
En konstnär och boxare besöker Manhattan
RECENSION/NORRKÖPING
En konstnär och boxare på Manhattan. Det är ett personligt tidsdokument Åke Bjurhamn presenterar från sin resa hösten 1980. Korta anteckningar från museer, gallerier och från ett boxningsgym.
35 år gammal var Åke Bjurhamn när han gjorde sin resa. Bakom sig hade han några år på Forum konstskola i Malmö, där han slutade 1974. I förordet beskriver han hur han inspirerats av Rothkos stil. En utställning i Linköping, med målningar i tre fält, på Galleri Källsprånget 1976 var uppenbarligen före sin tid, åtminstone sett till konstpubliken i Linköping.
1979 iscensatte Åke Bjurhamn och en kollega projektet Painted Stones invid ett bronsåldersfält utanför Linköping. Det blev rättssak även om åtalet slutade med att konstnärerna blev frikända. Åke bestämde sig för att flytta från födelseorten Linköping till Norrköping. 1980 sålde hans dåvarande hustru Monica sin bil. Köpesumman finansierade Åkes resa till New York, konstens nya Mecka.
Resedagboken En konstnär på Manhattan är tunn. Den blå anteckningsdagboken som han skriver i under sin resa var säkerligen ändå tunnare. Åke Bjurhamn ger sig av en söndag. Färden går först med båt till England, sedan flyg från London till New York.
På båten delar han hytt med en brevbärare från Uppsala. Han ser Janne Halldoffs film Polare som får omdömet ”risig”. Efter en dag i London tar han flyget över Atlanten. Han anländer till New York samma tisdag, tar in på ett enkelt hotell med klassisk utsikt mot Chrysler Building.
”Elementet gav ifrån sig ett pysande ljud men jag var i NY och vad betyder ett element som pyser?”
Malevitj-inspiration. Många år senare, 2013, gjorde Åke Bjurhamn en utställning med stramt måleri.
Första promenaden går till Guggenheims vackra museum. Stängt för renovering. Det öppnas en vecka senare men när han går dit och ser kön ger han upp, det blir aldrig något besök på Guggenheims.
Men Åke Bjurhamn ser mycket annan konst i stället. Tunnelbanan och fötterna tar honom till museer och, när han blivit varm i kläderna, till gallerierna. Museum of Modern Art med Malevitjs Vit kvadrat på vit botten – ”Svårt att säga om den var vacker? Jag får gå dit igen och kolla.”
Andra konstnärer där är Picasso, Duchamp, Oppenheim, Dali, Reinhard och Motherwell. Visst är de intressanta men den unge konstnären skriver kaxigt i sitt anteckningshäfte: ”För övrigt kunde mina målningar lika gärna hängt där!”
Många av gallerierna är mer intressanta. Konst här och nu, som en vernissage på ett videokonstverk. Han läser även konsttidningar, noterar adressen för eventuell framtida prenumeration.
”Herman gjorde underbara små collage med färginslag.”
Djupare detaljbeskrivningar än så är få. Det han ser kanske ska sjunka in, inspirera och mogna vid ett senare tillfälle. Eller så har konstnären Åke Bjurhamn redan valt den väg han vill gå.
Han har nyligen köpt en bra kamera och dokumenterar det minimala rummet på YMCA:s hotell. På vart och vartannat uppslag visas foton från resan, slitna byggnader (som hotellet), några personer, utställningar, affischer, och faktiskt även ett eget verk – ett papperscollage – som tillkommer på hotellrummet. Bildkompositionerna är utmärkta.
Fotona monteras, troligen, in i rätt sammanhang vilket gör att avsaknaden av bildtexter i den enkla boken inte är hela världen.
Ett annat måleri. Åke Bjurhamn mellan Slottsruin i landskap och Slottet vid vägens ände. Utställningen hette Äventyr i Bjurhamnrummet och visades på Galleri Kronan i februari 2016.
Med på resan är även idrottsmannen Åke Bjurhamn. Han som följer sportkanalerna på hotellrummets TV. Två perioder med hockey räcker gott men som gammal boxare ser och kommenterar han flera matcher.
Främst besöker han Gleason’s Gym där den tidigare boxningsmanagern Sam Morgan sitt i entrén och vid Åkes andra besök gav honom tillåtelse att fotografera i lokalerna till priset av två dollar.
De kortfattade konstreferaten breddas när det kommer till boxning, då blir han mer engagerad och livfull:
”Det jag sett är mest undanglidningar, duckning och blockering med dubbelgard, när en boxare trängs upp mot repen. Man tränar mycket på infighting.”
Han noterar att den amerikanska proffsboxningen skiljer sig från den klassiska brittiska skolan. En rak vänster följs direkt av slag mot kroppen.
”Det blir lätt bökig boxning på så vis, men sporten, liksom publiken kräver kontakt. Det vet killarna på Gleason’s Gym.”
© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Nils-Göran Tillgren
RESEDAGBOK
En konstnär på Manhattan
Åke Bjurhamn
Norrköping 2016
LÄNKAR
Åke Bjurhamn hemsida
Åke Bjurhamn äger rum på Kronan reportage Kultursidan.nu 6/2 2016
Drömsk poesi möter himmelska byggverk recension Kultursidan.nu 29/3 2014
Åke Bjurhamns inandning på NP33 reportage Kultursidan.nu 6/9 2013