Knähöjd. Det är inte skorna som provas i Rossinis Askungen utan ett armband. Kärleken segrar ändå till sist.

Onödigt klä ut basar till kokerskor

RECENSION/ NORRKÖPING Samhällets styvbarn. Askungen i Rossinis version skurar golven som vanligt men det är styvpappan Don Magnifico och inte en kvinna som är ”skurken”. Föreställningen livesändes från Kungliga Operan till biografer i Östergötland och Sverige i lördags.

”Eller godheten segrar” är undertiteln, det här är faktiskt en snällare variant än Disneys, men det mesta är hopplöst svårsjunget så något oförargligt verk är det inte. Det verkade som om det var någon dold samhällskritik i det faktum att solisterna sjöng sämre ju högre samhällsklass de hade. Askungen-Angelina, sjungen av Johanna Rudström, var klart bäst och Prins Ramiro, Ole Aleksander Bang, var klart sämst även om båda var porträttlika.

Överdåd. Askungens styvsystrar Clorinda (Marianne Hellgren Staykov) och Tisbe (Karin Osbeck) gör sig redo för balen.

Det kan vara svårt att begripa varför handlingen förlagts till England för drygt hundra år sedan (Angelina – ”lilla ängeln” – är givetvis ett italienskt namn, liksom Ramiro och Magnifico).

Det skulle kunna vara till 20-årsminnet av Lady Di’s bortgång 1997 (operan hade premiär på Kungliga Operan i november 2017). Men uppsättningen, signerad Lindy Hume och med Dan Potra som scenograf och kostymskapare, hade ursprungligen premiär på Opera Queensland i Brisbane, Australien redan 2013. Det är så här det kan gå till i operavärlden numera.

Som lättsam kärlekskomedi med ”halvseriösa” inslag (operan är inte en komisk ”buffa”, som ofta nämnts, utan en ”semiseria”, ’halvallvarlig’) är det här bra underhållning och kostymerna och scenografin är trevliga om än lite överdrivna.

”Skurken” Don Magnifico, John Erik Eleby, är här bara en pajas. Ibland framställs han som en farlig Harvey Weinstein-figur, vilket förstås skulle ha förstört stämningen.

Imperium på fallrepet. Delar av operakören framför Don Magnificos hus.

Kören (med Olof Lilja) och orkestern under Burstedts habila ledning kom med många roliga och vackra ögonblick, även om man kunde ha skippat att klä ut basarna till kokerskor och ”nannies” (eller vad de nu skulle föreställa).

Vi får se vad Kungliga Operan kan åstadkomma med den mer allvarliga Aida i mars.

© Text: Lars Henriksson
© Foto: Sören Vilks/Kungliga Operan

LILLA TEATERN, MATTEUSGÅRDEN Norrköping

3 februari 2018
Askungen (La Cenerentola)
Opera
Musik: Gioacchino Rossini
Libretto: Jacopo Ferretti efter Charles Perrault
Dirigent: Fredrik Burstedt
Regi: Lindy Hume
Scenografi & kostym: Dan Potra
Livesänd från Kungliga Operan via Folkets hus och parker

MEDVERKANDE
Angelina: Johanna Rudström
Don Ramiro: Ole Aleksander Bang
Dandini: Jens Persson
Don Magnifico: John Erik Eleby
Clorinda: Marianne Hellgren Staykov
Tisbe: Karin Osbeck
Alidoro: Markus Schwartz
Samt Kungliga Operans kör och orkester

OPERA PÅ BIO

Vinter-vår 2018
Cnema, Lilla teatern, Folkets Bio i Gusum

27 januari
Tosca – Metropolitan Opera

3 februari
Askungen – Kungliga operan

10 februari
Kärleksdrycken – Metropolitan Opera

24 februari
La Bohème – Metropolitan Opera

10 mars
Semiramis – Metropolitan Opera

17 mars
Aida – Kungliga operan

31 mars
Così fan tutte – Metropolitan Opera

14 april
Luisa Miller – Metropolitan Opera

28 april
Askungen – Metropolitan Opera

LÄNKAR
Gioacchino Rossini Wikipedia
Folkets hus och parker hemsida Live på bio/Facebook
Kungliga Operan hemsida Askungen
Lilla Teatern hemsida
Lars Henriksson – Operalaven hemsida