• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Eleine, The Unguided och Arch Enemy

Arch Enemy
Vågor. Publikhavet framför Arch Enemy under metalkvällen på Arbis på fredagen.

 

När stålet smälter sjunger metal-en

 

RECENSION/ NORRKÖPING Fredagen den 6 juli är en dag för Norrköping att vara stolt över. Skrikhult Productions i samarbete med Arbis fick publiken att vallfärda för att se Eleine, The Unguided och Arch Enemy. Tre band i världsklass, som vart och ett fyller betydligt större scener än Arbis.

Redan när jag anlände vid 18.30-tiden var kön lång utanför Arbis. Förväntningarna dallrade, superlativer spottades från de väntande i kön och magkänslan sade att kvällen skulle bli mycket bra.

Faktum är att det blev en av de bästa live-kvällarna jag upplevt på länge.

 

Eleine
Eleine. Madeleine Liljestam som indisk gudinna, kanske Kali/Durga.

 

Eleine

 

Först ut är Eleine, ett band som tidigare inte gjort något starkt intrycket på mig men nu har jag fått ändra mig. De bjuder på en väl genomtänkt scenshow där Madeleine Liljestam intar scenen som en indisk gudinna (Kali/Durga?). En klar röd tråd går genom hela spelningen som innehöll låtmaterial från både första och senaste skivan.

Publikkontakten sitter. Mellansnacket bjuder både på att peppa publiken inför de två kommande akterna till en stor ödmjukhet att faktiskt dela scenen med både The Unguided och Arch Enemy.

Det är ett samspelt band där alla får sin tid i rampljuset. Scenshowen kändes delvis teatralisk och ändå utan överspel. I sista låten kommer Madeleines scenpersona ut, fortfarande i den röda gudinnedräkten men nu också med ett par guldvingar. Från mörker till ljus. Jaaa!!!

 

The Unguided
Tändning. The Unguided med sångarna Jonathan Thorpenberg och Richard Sjunnesson fyller på fansens livsbatterier.

 

The Unguided

 

Med bakgrund i Sonic Syndicate och Fallen Angels så behöver inte The Unguided någon närmare presentation. Deras fanbase är stark sedan starten 2010.

Även om en stor del av publiken är där mestadels för Arch Enemys skull är detta band det som jag själv mest sett fram emot denna kväll. ”Lust and Loathing” (2016) är en av mina favoritplattor men deras senaste platta ”And the Battle Royal” är ett mästerverk.

Varenda hjärnsynaps i mig går bananas och jag står där med ett nördigt, lyckligt leende och bara känner hur en positiv kraft fyller mina livsbatterier. Publiken är tänd och är med hela vägen, energikroppen går i vågor fram och tillbaka. Det är bara att njuta av alla deras låtar, låta gåshuden spela och följa med i energiströmmen.

Ett av deras starkaste element har alltid varit samspelet mellan klarsången och growlandet/screamsången. Bröderna Sjunnesson gjorde det perfekt och när Roland valde att hoppa av undrade man ju naturligtvis om det skulle bli lika starkt med en ny sångare. Jonathan Thorpenberg har inte gjort fansen besvikna på den punkten, hans röst kompletterar Richards growlande på ett mästerligt sätt. Förra året gjorde bandet en väldigt snygg video som presenterade skiftet vid mikrofonen. Ett smart drag för att introducera en ny person.

The Unguided har enormt bra texter som gör mig nördigt lycklig. De går från det oerhört poetiskt vackra till det brutala mörka. Broar bränns och livet tar nya vändningar. Styrkan ligger naturligtvis också i musiker som är skillade på sina instrument. Det är trumgångar, som ibland är rena käftsmällar, vackra gitarrsolon och en dunkande bas.

Det är helt enkelt vacker melodiös death metal när den är som bäst! För mig blir The Unguided kungarna av fredagskvällen.

 

Arch Enemy
Growl. Arch Enemys Alissa White-Gluz har hög energi och vet hur hon ska ta en scen.

 

Arch Enemy

 

Sist ut denna kväll är Arch Enemy. Ett oerhört starkt band som alltid levererar både på platta och live. Det är ett band som jag följt sedan starten 1996 och de ligger absolut i husgudsfacket. ”Rise of the Tyrant” är en av mina favoritplattor.

De är rutinerade men utan att gå på rutin. De bjuder på sann och äkta spelglädje och man märker att de tänds av publikens jubel och kärlek. Stämningen när de går på får taket att lyfta och det dallrar genom hela publikhavet.

Sångerskan Alissa White-Gluz, som varit med sedan 2014 (och alltså var med på Bråvalla året därpå), har en fantastisk röst. Hon vet exakt hur hon ska ta en scen och det är inte några långa stunder hon står still. Energin som det här bandet har är pure fuckin’ metal!

© Text: Christina Wernersson
© Foto: Human Golmohammadi

INFÖR KONSERTEN – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

https://www.flickr.com/photos/kultursidan/albums/72157697344366031

ELEINE – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

Eleine

THE UNGUIDED – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

The Unguided

ARCH ENEMY – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

https://www.flickr.com/photos/kultursidan/albums/72157697344643111

ARBIS Norrköping

6 juli 2018
Eleine
The Unguided
Arch Enemy
Arr: Skrikhult

LÄNKAR
Eleine hemsida Facebook
The Unguided hemsida Facebook YouTube
Arch Enemy hemsida Facebook
Arbis Bar & Salonger hemsida Facebook
Skrikhult hemsida Facebook
Tuffa Arch Enemy growlande Alissa recension Kultursidan.nu 27/6 2015

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.