{"id":1120,"date":"2011-03-01T22:56:09","date_gmt":"2011-03-01T20:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=1120"},"modified":"2021-04-22T14:37:53","modified_gmt":"2021-04-22T13:37:53","slug":"britta-kjellgren-jager-pa-konstforum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=1120","title":{"rendered":"Britta Kjellgren J\u00e4ger p\u00e5 Konstforum"},"content":{"rendered":"

\"Britta
\nBlickar. Britta Kjellgren J\u00e4ger framf\u00f6r en akvarell \/ gouache med Peter Lorre ur filmen M.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00e5ngad av film<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rstorat eller f\u00f6rminskat ska det vara,<\/strong> naturlig storlek \u00e4r inte lika intressant f\u00f6r konstn\u00e4ren Britta Kjellgren J\u00e4ger<\/a>.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r m\u00f6ter sk\u00e5despelaren Peter Lorres<\/a> v\u00e4ldiga blick bes\u00f6karen redan i trappan upp till Konstforums<\/a> v\u00e5ning. Eller blickar, f\u00f6r m\u00e5lningen rymmer hans ansikte tre g\u00e5nger om. Att dubblering eller trefaldigt \u00e5tergivande av motivet \u00e4r vanligt i Britta Kjellgren J\u00e4gers arbete blir man snart varse. Motivet f\u00f6rst\u00e4rks samtidigt som bilderna kan f\u00e5 ett ovanligt och sp\u00e4nnande format.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Vandring
\n\"F\u00e5ngarna\" \"Boogie<\/a>
\nVandring fr\u00e5n gruvan. F\u00e5ngarna. Boogie man.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Konstforum \u00e4r ett stort galleri.<\/strong> H\u00e4r visar konstn\u00e4ren s\u00e5v\u00e4l stora temperam\u00e5lningar p\u00e5 stadig bj\u00f6rkfan\u00e9r som sm\u00e5 akvareller och gouacher p\u00e5 papper\/sm\u00f6rpapper. \u00c4nnu en kontrast.<\/p>\n

Impulserna till motiven kommer fr\u00e4mst fr\u00e5n filmens v\u00e4rld, br\u00f6derna Coens Oh Brother, Where Art Thou<\/a> har levererat m\u00e4n i f\u00e4ngelserandiga kl\u00e4der som h\u00e4nger eller st\u00e5r uppst\u00e4llda utmed det stora galleriets v\u00e4ggar. Medan Peter Lorre speglas och vrids, om och om igen, i bilder h\u00e4mtade fr\u00e5n genombrottsrollen som m\u00f6rdaren i Fritz Langs 1930-talsklassiker M.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Annika
\n\"Freud\"
\n\"Akvarell <\/a>
\nAnnika och den osynliga hunden. Freud. Akvarell med Freuds divan.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ett annat bekant ansikte \u00e4r Sigmund Freuds.<\/a> <\/strong>I bakgrunden till trippeln med honom anas motivet som h\u00e4nger invid, en flicka som kisar mot solen med upplyfta armar. Som om det flyttat in.<\/p>\n

Intresset f\u00f6r Freud och psykoanalysen visar sig mest i sm\u00e5 akvareller p\u00e5 sm\u00f6rpapper, divanen i det jugendpr\u00e4glade rummet \u00e5terkommer g\u00e5ng efter annan i sm\u00e5 detaljrika bilder, som g\u00e4rna mixar motiv fr\u00e5n skilda h\u00e5ll p\u00e5 samma m\u00e5lning. Men h\u00e4r \u00e4r ansiktena oftast borta.<\/p>\n

\u2013 Jag tycker det \u00e4r h\u00e4rligt att sitta vid skrivbordet och m\u00e5la p\u00e5 sm\u00f6rpapper.<\/strong> Det \u00e4r kanske dit jag \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, s\u00e4ger Britta Kjellgren J\u00e4ger.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n