{"id":11276,"date":"2013-07-16T10:45:44","date_gmt":"2013-07-16T09:45:44","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=11276"},"modified":"2013-07-29T13:16:26","modified_gmt":"2013-07-29T12:16:26","slug":"tva-tre-konstnarskap-pa-safstaholm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=11276","title":{"rendered":"Tv\u00e5 (tre) konstn\u00e4rskap p\u00e5 S\u00e4fstaholm"},"content":{"rendered":"

\"Elli<\/a><\/p>\n

Dynamik, kraft och skarpa konturer i <\/i>Stormv\u00e5g (1974) av Elli Hemberg. I bakgrunden m\u00e5leri fr\u00e5n 1940- och 1950-tal.<\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

Modernismens r\u00f6relser<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Tre l\u00f6v<\/i> bl\u00e4nker i Skulpturparken bakom Norrk\u00f6pings konstmuseum.<\/b> Spetsiga i toppen, rundade i botten, skarpt skurna i tunn st\u00e5lpl\u00e5t, som bl\u00e4nker och skuggar\/skuggas i solljuset, ser de snarare ut att vara p\u00e5 v\u00e4g upp mot rymden i samlad tropp \u00e4n falla till marken.<\/p>\n

Kvinnan bakom det b\u00e5de strama och lekfulla verket \u00e4r Elli Hemberg, konstn\u00e4ren som l\u00e4mnade m\u00e5leriet f\u00f6r skulpturen. I sommar kan vi f\u00f6lja hennes och kollegan Greta Gerells l\u00e5nga konstn\u00e4rskap, som samtidigt skissar modernismens skiftningar genom 1900-talet, p\u00e5 S\u00e4ftstaholms slott i Ving\u00e5ker strax norr om l\u00e4nsg\u00e4nsen. Utst\u00e4llningen har f\u00e5tt namnet Form, f\u00e4rg och harmoni!<\/i> Med undertiteln Tv\u00e5 konstn\u00e4rer \u2013 tv\u00e5 s\u00f6kare.<\/i><\/p>\n

N\u00e4stan j\u00e4mn\u00e5riga, konstutbildning i Stockholm, l\u00e4ro\u00e5r i Paris, utst\u00e4llningar och uppskattning av omv\u00e4rlden.<\/b> Fr\u00e5n det tidiga 1900-talets detaljrika realism mot en enkelhet. B\u00e5da var skrivande, reflekterande personer. Sp\u00e5ren tycks parallella men de som ansvarar f\u00f6r utst\u00e4llningen, Ving\u00e5kers kulturchef Lars Furborg och kulturassistent Emma Blomberg, har inte funnit sp\u00e5r av att de tv\u00e5 konstn\u00e4rerna k\u00e4nde varandra.<\/p>\n

I utst\u00e4llningen p\u00e5 S\u00e4fstaholms slott h\u00e5lls de \u00e5tskilda. Klokt, f\u00f6r det visar sig att de s\u00f6ker sig fram p\u00e5 olika v\u00e4gar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Greta<\/a>
\nDetalj ur<\/i> Trappa i La Turbie<\/em> (1953) av Greta Gerell. H\u00e4r ser man resultatet av den lager-p\u00e5-lager-teknik som hon utvecklade efter andra v\u00e4rldskriget. <\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

Greta Gerell, f\u00f6dd 1898, v\u00e4xte upp p\u00e5 \u00d6stermalm i Stockholm. <\/b>Redan som 14-\u00e5ring b\u00f6rjade hon p\u00e5 Caleb Althins m\u00e5larskola f\u00f6r att tre \u00e5r senare forts\u00e4tta p\u00e5 Konstakademin, som en av de yngsta eleverna n\u00e5gonsin.<\/p>\n

S\u00e4fstaholms slott konststuderande sommarguide Erik Andersson lyfter fram den lilla livfulla etsningen Sn\u00f6plogen<\/i> med tre vrenskande h\u00e4star (favoritmotiv) som \u00e4r enda exemplet p\u00e5 hennes grafik, gjord vid 19 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

Greta Gerell f\u00f6r\u00e4lskade sig i Paris, n\u00e4rmare best\u00e4mt i det sena 1800-talets impressionism. Inspirationen \u00e4r m\u00e4rkbar men samtidigt ser man en mer personlig h\u00e5llning i hennes realistiska m\u00e5leri under 1920-1940-talet. Tre kvinnor i gr\u00e4set, Hemmar\u00f6<\/i> (1927) kan ses som hennes svar p\u00e5 Edouard Manets Frukost i det gr\u00f6na<\/i> fr\u00e5n 1863. F\u00e4rgerna \u00e4r varma, st\u00e4mningen en systerlig gemenskap. Genom \u00e5ren skulle Greta Gerell skildra Hemmar\u00f6 i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd \u2013 \u00f6n, landskapet, m\u00e4nniskorna.<\/p>\n

Hennes m\u00e5leri gick mot f\u00f6renkling, ett portr\u00e4tt av v\u00e4ninnan Harriet Bosse som Indras dotter (1951) \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng fritt fr\u00e5n on\u00f6diga detaljer och genomlyst.<\/p>\n

Greta Gerell unders\u00f6kte sitt material, grundade sina dukar med upp till tio m\u00e5lade och slipade lager.<\/b> Det gav en h\u00e5rd yta som ocks\u00e5 inneh\u00f6ll h\u00e5ligheter. Ovanp\u00e5 denna \u201dnaturliga\u201d detaljrikedom, utst\u00e4llningsguiden s\u00e4ger fresk, jag s\u00e4ger betong, f\u00e4ste hon sina tunga renskalade motiv. Man kan k\u00e4nna str\u00e4vheten i Trappa i La Turbie,<\/i> ana soldiset i Notre Dame, Paris.<\/i><\/p>\n

De sista decennierna av sitt konstn\u00e4rskap v\u00e4ndes Greta Gerells blick mot vardagens \u201dtidl\u00f6sa ting\u201d, sn\u00e4ckskal, tillbringare, barnskor skildras med omsorg i stilleben. Kompositionerna avtecknar sig mot enf\u00e4rgade bakgrunder. Som i Ingef\u00e4rskruka mot gr\u00f6nt <\/i>(1973). Hon gestaltar \u00e4ven flickor, kvinnor, mer allm\u00e4ngiltigt \u00e4n personligt, men med en innerlighet.<\/p>\n

\u2013 De sm\u00e5 tingen, de sm\u00e5 r\u00f6relserna. Det \u00e4r h\u00e4r hon landar, hittar hem p\u00e5 1960-1980-talet, s\u00e4ger guiden Erik Andersson.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"IMG_5069\"<\/a>
\nKomposition med svarta rektanglar, collage med tidningspapper<\/em> (1960-talet) av Elli Hemberg.<\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

Elli Hemberg f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp i Sk\u00f6vde 1896.<\/b> Redan som ton\u00e5ring flyttade hon till Stockholm d\u00e4r hon dels gick p\u00e5 Carl Wilhelmssons m\u00e5larskola, dels anst\u00e4lldes som illustrat\u00f6r \u00e5t Naturhistoriska museets forskare. Hon gifte sig med l\u00e4karen och musikern\/tons\u00e4ttaren Sven Erlandsson.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r hon deltog en arkitektt\u00e4vling om att utsmycka Norra kyrkog\u00e5rden i Stockholm skrev tidningarna att \u201dStockholmsl\u00e4kares fru vinner i t\u00e4vling \u00f6ver andra konstn\u00e4rer\u201d, ber\u00e4ttar Erik Andersson. Trots att hon vann fick hon inte genomf\u00f6ra arbetet.<\/p>\n

I Stockholm kom hon i kontakt med \u201dden nya sakligheten\u201d med dess f\u00f6rtydligande, in i satirens gr\u00e4nsomr\u00e5de. Sj\u00e4lvportr\u00e4ttet fr\u00e5n 1920-talet d\u00e4r hon pekar p\u00e5 en liten hund, troligen en porslinshund, konst-gjord, kan f\u00f6ras till det sammanhanget.<\/p>\n

\u00c4ven Elli Hemberg reste till Paris.<\/b> Betydelsefull var den tidiga v\u00e4nskapen med Otto G Carlsund, konstn\u00e4r och konstkritiker med Norrk\u00f6pingsanknytning, som liksom hon s\u00f6kte utveckla konstens formspr\u00e5k. De st\u00e4llde ocks\u00e5 ut tillsammans. P\u00e5 S\u00e4fstaholm finns en Komposition i m\u00e5lat tr\u00e4<\/i> (1957) som direkt f\u00f6r min tanke till Carlsund.<\/p>\n

Elli Hemberg pr\u00f6vade kubismen (nja), det gyllene snittet (tyckte hon b\u00e4ttre om). Utvecklingen gick stadigt mot f\u00f6renklingar, n\u00e5got som med f\u00f6rdel ses i en serie sj\u00e4lvportr\u00e4tt, ett f\u00f6r varje decennium. 1910-talets realism skildrar Elli som ung flicka med sj\u00e4lvkritisk blick, 1950-talet visar en bl\u00e5 rektangel med en upplyft brun kvadrat som blickar ut genom atelj\u00e9f\u00f6nstret.<\/p>\n

Fr\u00e5n det abstrakta m\u00e5leriet tog Elli Hemberg steget till konkret skulptur. Mellanformer \u00e4r collage, av tr\u00e4, tidningspapper och gouachem\u00e5lat papper. Hon skulpterade i glas och betong. St\u00e5l blev ett betydelsefullt material, smidigt, starkt och formbart. I Stormv\u00e5g<\/i> (1974) m\u00f6ts dynamik, kraft, volym, mjukhet och sk\u00e4rpa. Wow!<\/p>\n

B\u00e5da konstn\u00e4rerna finns representerade p\u00e5 Norrk\u00f6pings konstmuseum som ocks\u00e5 bidragit till utst\u00e4llningen p\u00e5 S\u00e4fstaholms slott.<\/b> Elli Hembergs skulpturer kan ocks\u00e5 ses p\u00e5 Norra kyrkog\u00e5rden (Porten<\/i>) och vid Kungsg\u00e5rd (Dans f\u00f6r fioler<\/i>) i Norrk\u00f6ping.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Laggar<\/a>
\nBlue-Bird<\/em> av Laggar Jan Tigerstrand.<\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

En bonusutst\u00e4llning p\u00e5 S\u00e4ftstaholm \u00e4r Blyerts & andra str\u00e4kk<\/i> med nutida konstn\u00e4ren Laggar Jan Tigerstrand<\/b> som fyller stora papper med mjukt gr\u00e5-svarta blyertsteckningar. H\u00e4r finns \u00e4ven installationer. Roande, inbjudande till b\u00e5de reflektion och medverkan. Mycket sev\u00e4rd.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\n

S\u00c4FSTAHOLMS SLOTT Ving\u00e5ker<\/em><\/h3>\n

22 juni \u2013 25 augusti 2013
\n<\/em><\/p>\n

Form, f\u00e4rg och harmoni
\nTv\u00e5 konstn\u00e4rer \u2013 tv\u00e5 s\u00f6kare
\n<\/b>Elli Hemberg (1896\u20131994)<\/em>
\n Greta Gerell (1898\u20131982)<\/em><\/p>\n

samt<\/p>\n

Blyerts & andra str\u00e4kk<\/b>
\nLaggar Jan Tigerstrand<\/em><\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

L\u00c4NKAR
\nElli Hemberg stiftelse hemsida <\/a>
\nGreta Gerell stiftelse hemsida <\/a>
\nLaggar Jan Tigerstrand hemsida <\/a>
\nS\u00e4fstaholms slott hemsida <\/a><\/p>\n

FLER BILDER FR\u00c5N ELLI HEMBERG \u2013 KLICKA<\/p>\n

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157634654455776″]<\/p>\n

FLER BILDER FR\u00c5N GRETA GERELL \u2013 KLICKA<\/p>\n

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157634647973723″]<\/p>\n

FLER BILDER FR\u00c5N LAGGAR JAN TIGERSTRAND \u2013 KLICKA<\/p>\n

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157634654514228″]<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

VING\u00c5KER S\u00e4fstaholms slott forts\u00e4tter sin serie med kvinnliga konstn\u00e4rskap. Denna sommar \u00e4r turen kommen till Elli Hemberg och Greta Gerell, verksamma under en stor del av 1900-talet. Bonusutst\u00e4llning bjuder blyertstecknaren Laggar Jan Tigerstrand p\u00e5. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[14],"class_list":["post-11276","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/11276","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=11276"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/11276\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=11276"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=11276"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=11276"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}