{"id":12464,"date":"2013-10-06T12:09:46","date_gmt":"2013-10-06T11:09:46","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=12464"},"modified":"2013-10-21T16:49:51","modified_gmt":"2013-10-21T15:49:51","slug":"far-och-dotter-i-35-shots-of-rum-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=12464","title":{"rendered":"Far och dotter i 35 shots of rum (recension)"},"content":{"rendered":"

\"35<\/a><\/p>\n

Pappan \u00e4r en tystl\u00e5ten man. <\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

T\u00e5g, resa, m\u00f6rker och r\u00e4ls<\/span><\/h1>\n

\u00a0<\/b><\/p>\n

35 shots of rum inleds utan ord<\/b>. Bioduken upptas av t\u00e5gr\u00e4ls som ringlar fram i n\u00e5gon av Paris f\u00f6rorter. Jag f\u00e5r k\u00e4nslan av att jag sitter p\u00e5 t\u00e5get. Nattens m\u00f6rker skapar ett st\u00e4mningsl\u00e4ge som h\u00e5ller i sig under hela filmen. Det blir n\u00e4stan aldrig dag. De f\u00e5 g\u00e5nger filmens handling utspelar sig dagtid \u00e4r v\u00e4dret mulet. Solen dyker aldrig upp.<\/p>\n

P\u00e5 perrongen st\u00e5r en m\u00f6rkhyad man i tystnaden och tittar ut \u00f6ver t\u00e5glandskapet, p\u00e5 v\u00e4g hem efter jobbet som lokf\u00f6rare. Tystnaden f\u00f6ljer honom i filmen. Han s\u00e4ger inte mycket. Han \u00e4r en av de tv\u00e5 huvudpersonerna \u2013 pappan. Den andra \u00e4r dottern. F\u00e5r man n\u00e5gon g\u00e5ng i filmen en k\u00e4nsla av solsken s\u00e5 \u00e4r det i de \u00f6mma sm\u00e5leenden som dyker upp i deras ansikten d\u00e5 de h\u00f6r eller ser varandra i l\u00e4genheten. Det \u00e4r ovanligt att en film handlar om en fungerande far \u2013 dotterrelation. Den h\u00e4r filmen g\u00f6r det.<\/p>\n

Flimmerfestivalens presentat\u00f6r s\u00e4ger inledningsvis att regiss\u00f6ren Claire Denis inte skapar handling i sina filmer, hon skapar st\u00e4mningsl\u00e4gen<\/b>. Jag \u00e4r beredd att h\u00e5lla med honom. Vi f\u00e5r f\u00f6lja far och dotter i en evig vardag i den gr\u00e5a f\u00f6rorten, oftast d\u00e5 de kommit hem fr\u00e5n arbete och skola. Vid ett tillf\u00e4lle f\u00e5r vi f\u00f6lja med dottern under en lektion men det \u00e4r pappans k\u00f6rande i t\u00e5get som \u00e4r det st\u00f6rsta avbrottet fr\u00e5n hemmilj\u00f6n. T\u00e5g, resa, m\u00f6rker och r\u00e4ls. Trots st\u00e4mningen tycker han att han har allting hemma. \u00c4r det dottern och \u00e4lskarinnan som bor granne han t\u00e4nker p\u00e5? Snarare dottern, \u00e4lskarinnan blir inte alltid insl\u00e4ppt.<\/p>\n

Dottern har just klivit \u00f6ver tr\u00f6skeln in i vuxenv\u00e4rlden.<\/b> F\u00f6rutom skolan har hon ett extrajobb i en skivbutik och hon tar stort ansvar f\u00f6r hemmet, lagar b\u00e5de mat och st\u00e4dar. Far och dotter \u00e4r i ett \u00f6verg\u00e5ngsskede i livet. De tar hand om varandra men nalkas dagen f\u00f6r uppbrott. En manlig granne tycker att dottern \u00e4r v\u00e4ldigt speciell och k\u00e4nslorna tycks vara besvarade av dottern.<\/p>\n

Sent i filmen tas den fr\u00e5nvarande d\u00f6da mamman upp. Far och dotter g\u00f6r en resa till Tyskland d\u00e4r mammans sl\u00e4ktingar bor och d\u00e4r graven finns. De \u00f6vernattar i en minibuss p\u00e5 en strand med sanddyner och strandgr\u00e4s som bl\u00e5ser h\u00e5rt i vinden. Dottern s\u00e4ger att hon f\u00f6r alltid skulle kunna leva sitt liv s\u00e5 med pappan.<\/p>\n

Filmen \u00e4r vacker, \u00f6m och poetisk men ett svart str\u00e5k, kanske av hoppl\u00f6shet, sl\u00e4pper inte taget<\/b>. \u00c4r det s\u00e5 h\u00e4r livet ska vara? R\u00e4cker de \u00f6mma ber\u00f6ringarna f\u00f6r att utpl\u00e5na enformigheten. Pappan g\u00e5r till ett slitet hak f\u00f6r att vara med sina v\u00e4nner. Det \u00e4r hans avbrott i vardagen. Vid ett tillf\u00e4lle firar de en medarbetare som just g\u00e5r i pension. Det st\u00e5r m\u00e5nga ”shots” framf\u00f6r honom. De r\u00e4knar och jag f\u00f6rst\u00e5r att det finns n\u00e5gon bakomliggande historia om att det ska vara just 35. De kommer till 19. Jag f\u00e5r aldrig reda p\u00e5 varf\u00f6r det skulle vara 35 men pappan s\u00e4ger till sina v\u00e4nner att det f\u00e5r bli 35 snapsar vid ett annat tillf\u00e4lle.<\/p>\n

D\u00e5 filmen g\u00e5r in i sitt slutskede kommer tillf\u00e4llet d\u00e5 vi f\u00e5r se honom s\u00e4tta i sig alla snapsarna. De firar. Stunden som firas kommer bara en g\u00e5ng i livet, s\u00e4ger pappan. Samtidigt f\u00e5r jag en tragisk k\u00e4nsla i magen. Varf\u00f6r s\u00e4tta i sig s\u00e5 m\u00e5nga snapsar f\u00f6r att fira n\u00e5got gl\u00e4djefyllt? Den k\u00e4nsla av m\u00f6rker och tristess, trots \u00f6mhet och ljusglimtar, som jag haft filmen igenom kulminerar. Alla finns d\u00e4r. Det \u00e4r en varm st\u00e4mning i lokalen men filmen l\u00e4mnar en besk eftersmak. Vacker. Poetisk. R\u00f6rande vid det gr\u00e5.<\/p>\n

Text: Carina Johansson
\nFoto: Filmbolaget\/Flimmer<\/i><\/p>\n

\u00a0<\/i><\/p>\n

\n

FLIMMER Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

5 oktober 2013
\n 35 shots of rum<\/b><\/em>
\n Drama<\/em>
\n Regi: Claire Denis<\/em><\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

L\u00c4NKAR
\n35 shots of rum Imbd\u00a0 <\/a>
\nFlimmer hemsida
\n<\/a>Norrk\u00f6pings filmfestival Flimmer 2013\u00a0reportage<\/a> Kultursidan.nu 2\/10 2013
\n<\/a><\/b><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING En av filmerna p\u00e5 Flimmer \u00e4r franska 35 shots of rum, en vacker, \u00f6m och poetisk film. Men ett svart str\u00e5k, kanske av hoppl\u00f6shet, sl\u00e4pper inte taget. Filmen \u00e4r med en f\u00f6ljd av st\u00e4mningsl\u00e4gen \u00e4n handling. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[29,38],"class_list":["post-12464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-festival","tag-film"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12464"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12464\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=12464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=12464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}