{"id":12480,"date":"2013-10-08T09:52:18","date_gmt":"2013-10-08T08:52:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=12480"},"modified":"2013-10-21T16:52:36","modified_gmt":"2013-10-21T15:52:36","slug":"med-sma-sma-steg-bade-maktig-och-enkel-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=12480","title":{"rendered":"Med sm\u00e5, sm\u00e5 steg b\u00e5de m\u00e4ktig och enkel (recension)"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/10152150784\/\" title=\"Pia-Karin Helsing stiger av t\u00e5get i Med sm\u00e5, sm\u00e5 steg. by Kultursidan, on Flickr\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/farm4.staticflickr.com\/3782\/10152150784_a6559a57e2.jpg\" width=\"367\" height=\"500\" alt=\"Pia-Karin Helsing stiger av t\u00e5get i Med sm\u00e5, sm\u00e5 steg.\"><\/a><br \/>\n<i>R\u00f6tt f\u00f6r nytt livsmod. Pia-Karin Helsings enkvinnasshow bygger p\u00e5 hennes egen livsber\u00e4ttelse.<\/i><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">En kvinna stiger av t\u00e5get<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>Kontrasten fr\u00e5n den skr\u00e4niga fotbollsl\u00e4ktaren jag just l\u00e4mnat efter IFK:s f\u00f6rlust till att stiga in i Teater Br\u00e5ddgatan 34:s andaktsfulla svarta kl\u00e4dnad \u00e4r stor.<\/b> Scenografin \u00e4r enkel och sparsmakad, med t\u00e5gr\u00e4ls och cello i centrum. Det ser huvudsakligen ut som ett slags v\u00e4ntrum: en stor klocka, som stannat p\u00e5 fem i tolv, dominerar scenrummet, en parkb\u00e4nk inunder, cellon bredvid och in kommer Pia-Karin Helsing i lysande r\u00f6d kappa och resv\u00e4ska.<\/p>\n<p>Ur v\u00e4skan plockas f\u00f6rem\u00e5l fram som b\u00e4r p\u00e5 olika historier fr\u00e5n hennes uppv\u00e4xt och f\u00f6rflutna (farfars Finlandsm\u00f6ssa, br\u00f6llopsfotografier, teddybj\u00f6rn, missionsv\u00e4ska med bibeln och tidningen Vakttornet). Kanske f\u00e5r den r\u00f6da accentf\u00e4rgen i en annars avskalad scenbild symbolisera hennes mod att med sm\u00e5, sm\u00e5 steg v\u00e5ga kliva av t\u00e5get och ta den d\u00e4r tankepausen och med fysisk v\u00e4ntan l\u00e5ta andra tankar tr\u00e4da in.<\/p>\n<p><b>Det \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning med efterklang.<\/b> Med f\u00e5 ord och stor musik. Pia-Karin sjunger opera, spelar cello och ber\u00e4ttar finst\u00e4mt. En m\u00e4ktig, p\u00e5 samma g\u00e5ng avskalad enkvinnasshow och kanske \u00e4r formatet passande d\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen handlar om att just ensam v\u00e5ga bryta sig ur, hamna p\u00e5 detta tv\u00e4rstopp i livet och v\u00e4lja ett annat t\u00e5g som f\u00f6r vidare iv\u00e4g fr\u00e5n det k\u00e4nda och i Pia-Karins fall gnagande trygga. Musiken synes vara hennes biljett ut.<\/p>\n<p>\u201dK\u00e4rlekens ljus skingrar skuldens m\u00f6rker\u201d blir parollen n\u00e4r hon funderar \u00f6ver livets g\u00e5ng. Och vem \u00e4r det egentligen som k\u00f6r livets t\u00e5g? En sj\u00e4lv, konstaterar hon med glittrande \u00f6gon, fast beslutet att l\u00e4mna sekten och med den familj och v\u00e4nner sm\u00e4rtsk\u00e4lver.<\/p>\n<p><b>Hon stiger in och ut ur roller:<\/b> fr\u00e5n ojande farmor om hur det ska g\u00e5 n\u00e4r Pia-Karin beslutar sig f\u00f6r att l\u00e4mna Jehovas vittnen till lilla f\u00f6rv\u00e4ntansfulla diton p\u00e5 v\u00e4g till skolan f\u00f6rsedd till t\u00e4nderna att f\u00f6rsvara sin tro och inte lockas av dj\u00e4vulens g\u00e4rningar (h\u00e4nga med kompisar efter skolan, \u00e4ta blodmat mm). Med evangelierna som ammunition.<\/p>\n<p>Jag f\u00f6r min del hade velat att ber\u00e4ttelsen f\u00e5tt ta \u00e4n mer plats; vill h\u00f6ra mer, veta mer \u2013 det v\u00e4cker onekligen tankar. Det finns efter f\u00f6rest\u00e4llningen chans att sitta ned och prata med Pia-Karin Helsing. Ta chansen att se denna s\u00e4llsamma f\u00f6rest\u00e4llning, spelas \u00e4ven i Sk\u00e4rblacka och Link\u00f6ping, tack vare Riksteatern i \u00d6sterg\u00f6tland.<\/p>\n<p><i>Text: \u00c5sa Hus\u00e9n<br \/>\nFoto: Riksteatern<\/i><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>TEATER BR\u00c5DDGATAN 34 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>5 oktober 2013<br \/>\n30\/10 kl 19 SAGATEATERN Link\u00f6ping<br \/>\n1\/11 kl 18 FOLKETS HUS Sk\u00e4rblacka<em><br \/>\n<b>Med sm\u00e5, sm\u00e5 steg<br \/>\n<\/b>av och med Pia-Karin Helsing<\/em><br \/>\n<em>Arr: Riksteaterf\u00f6reningen KariN m fl<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nKariN <a title=\"KariN\" href=\"http:\/\/karin.riksteatern.se\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><br \/>\nTeater Br\u00e5ddgatan 34 <a title=\"Teater Br\u00e5ddgatan 34\" href=\"http:\/\/www.bg34.se\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><br \/>\nKariN breddar till Sk\u00e4rblacka och \u00c5by <a title=\"KariN breddar till Sk\u00e4rblacka och \u00c5by\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=11876\" target=\"_blank\">reportage<\/a> Kultursidan.nu 20\/8 2013<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING En kvinna stiger av t\u00e5get. Hennes namn \u00e4r Pia-Karin och hon beh\u00f6ver ta en paus. P\u00e5 Teater Br\u00e5ddgatan 34 genomf\u00f6rde Pia-Karin Helsing en b\u00e5de m\u00e4ktig och avskalad enkvinnasshow om att ensam v\u00e5ga bryta sig ut fr\u00e5n det k\u00e4nda. I Riksteaterns regi. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=12480\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12],"class_list":["post-12480","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12480"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12480\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=12480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=12480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}