{"id":13752,"date":"2014-01-29T14:18:26","date_gmt":"2014-01-29T13:18:26","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=13752"},"modified":"2014-02-24T11:37:48","modified_gmt":"2014-02-24T10:37:48","slug":"moas-pris-gav-johan-perwe-ro-att-forska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=13752","title":{"rendered":"Moas pris gav Johan Perwe ro att forska"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/12205159506\/player\/32f8d72fb9\" height=\"282\" width=\"500\"  frameborder=\"0\" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen oallowfullscreen msallowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p><i>I skuggan. Johan Perwe v\u00e4xte upp med familjens ber\u00e4ttelser om morfar, pr\u00e4sten Erik Perwe var en hj\u00e4lte som dog. Det har format hans livsval.<\/i><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Nazismens m\u00e4n och motst\u00e5ndets kvinnor<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2013 Hur var det d\u00e5 med Per Gyllensv\u00e4rd? Han sade att jag s\u00e5g arisk ut \u2013 och det var p\u00e5 1970-talet. <\/b>Fr\u00e5gan kommer fr\u00e5n en i en till stora delar mycket insatt publik som h\u00f6rsammat kallelsen till Johan Perwes f\u00f6rel\u00e4sning <i>Norrk\u00f6ping i nazismens skugga<\/i> p\u00e5 Stadsbiblioteket m\u00e5ndag 27 januari, F\u00f6rintelsens minnesdag.<\/p>\n<p>Mellanrummet i Stadsbiblioteket \u00e4r inte fullsatt, i tiden krockar evenemanget med fackelt\u00e5g och tal av Leif Pagrotsky. Rentav att en broschyr satt ut fel tid, n\u00e5gra senkomna bes\u00f6kare slinker tyst in och s\u00e4tter sig.<\/p>\n<p>Johan Perwe bekr\u00e4ftar att det finns fog f\u00f6r intresset f\u00f6r Per Gyllensv\u00e4rd. Det \u00e4r dock Norrk\u00f6pings historia som st\u00e5r i fokus f\u00f6r hans intresse, i dag liksom i mycket av det han gjort tidigare.<\/p>\n<p><b>Norrk\u00f6pingssonen Johan Perwe v\u00e4xte upp med mormors ber\u00e4ttelser om morfar, hj\u00e4lten.<\/b> Pr\u00e4sten Erik Perwe s\u00e4ndes 1942 som kyrkoherde till Svenska Victoriaf\u00f6rsamlingen i Berlin. Hans inofficiella uppdrag var att hj\u00e4lpa flyktingar. 1944 sk\u00f6ts ett passagerarflygplan ner strax utanf\u00f6r Sveriges kust. Erik Perwes kropp hittades ett halv\u00e5r senare.<\/p>\n<p>Morfars \u00f6de har p\u00e5verkat Johan Perwe starkt. Intresset f\u00f6r det sammanhang och den tid morfadern verkade g\u00e5r \u00e4ven utanf\u00f6r familjekretsen. Hans C-uppsats i historia vid Stockholms universitet fr\u00e5n 1995 \u00e4r en <i>Studie av Sveriges Nationella F\u00f6rbund under perioden 1934-1945.<\/i><\/p>\n<p>\u2013 Jag har inte doktorerat, p\u00e5pekar Johan Perwe som n\u00f6jer sig med att kalla sig historiker, journalist och f\u00f6rfattare.<\/p>\n<p>F\u00f6r 2006 kom s\u00e5 hans bok om morfar <i>Bombpr\u00e4sten \u2013 Erik Perwe p\u00e5 uppdrag i Berlin under andra v\u00e4rldskriget<\/i>. Den f\u00f6ljdes upp 2011 av <i>Svenska i Gestapos tj\u00e4nst. V140 Babs <\/i>om Dagmar Imgart, gift i Tyskland men ursprungligen fr\u00e5n \u00d6rebro, som efter krigets slut d\u00f6mdes f\u00f6r angiveri.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/12204784153\/player\/be1aae1e8c\" height=\"200\" width=\"400\" allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\"><\/iframe><br \/>\n<em> Pappersproduktion. C-uppsatsen i historia fr\u00e5n 1995 och b\u00f6ckerna\u00a0 Bombpr\u00e4sten (2006) och Svenska i Gestapos tj\u00e4nst (2011).<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>N\u00e4r Johan Perwe ber\u00e4ttar om f\u00f6rh\u00e5llandena i Norrk\u00f6ping handlar det om n<\/b><b>azismens m\u00e4n och motst\u00e5ndets kvinnor<\/b>. F\u00f6r det var betydligt vanligare att de ledande nazisterna var m\u00e4n medan de som stod f\u00f6r motst\u00e5nd och medm\u00e4nsklighet var kvinnor.<\/p>\n<p>Han n\u00e4mner namn: Waldemar Wiklund, G\u00f6sta Fahlmark, Carl Wilhelm du Rietz och Fritz Ketzner var alla ordf\u00f6rande eller p\u00e5 annat s\u00e4tt ledande personer f\u00f6r olika partigrupper i Norrk\u00f6ping. Sm\u00e5 meningsskiljaktligheter till trots var eller blev alla partierna nazistiska, med fokus mot judar.<\/p>\n<p>\u2013 H\u00f6gst en procent av befolkningen i Sverige, 50.000 personer, var medlemmar i eller sympatis\u00f6rer till nazistiska partier under den h\u00e4r perioden. Men de syntes och h\u00f6rdes, det var mycket br\u00e5k, s\u00e4ger Johan Perwe.<\/p>\n<p><b>Att namnge m\u00e4nniskor som nazister, \u00e4ven om det \u00e4r l\u00e5ngt efter\u00e5t och alla \u00e4r d\u00f6da, \u00e4r en k\u00e4nslig sak.<\/b> Johan Perwe medger att barn och barnbarn inte alltid \u00e4r glada \u00f6ver den publicering som kommer n\u00e4r hans bok kommer ut om ett \u00e5r.<\/p>\n<p>\u2013 Jag f\u00f6r en diskussion med de anh\u00f6riga, vill ha en dialog om det g\u00e5r, s\u00e4ger Johan Perwe och p\u00e5pekar att han \u00e4r noga med fakta, har alltid minst tv\u00e5 eller tre oberoende k\u00e4llor innan han p\u00e5st\u00e5r n\u00e5got.<\/p>\n<p>\u2013 N\u00e4r det g\u00e4ller just personer som g\u00e5r ut offentligt, sitter i styrelser och st\u00e4ller upp i allm\u00e4nna val. D\u00e4r drar jag gr\u00e4nsen. Det r\u00e4cker inte med att ha en \u00e5sikt eller vara med p\u00e5 ett m\u00f6te.<\/p>\n<p>Noga \u00e4r han ocks\u00e5 med definitioner: vad \u00e4r protyskt, pro-nazistiskt, nazistiskt? M\u00e4nniskor kunde ju uppskatta tyska spr\u00e5ket, kulturen och tekniken, inte minst i tekniskt h\u00f6gkvalificerade textil- och pappersstaden Norrk\u00f6ping.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/12204782583\/player\/d705917ebc\" height=\"230\" width=\"400\" allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\"><\/iframe><br \/>\n<em>Prisad. Moa Martinsonpriset 2010 gav Johan Perwe m\u00f6jlighet att ta tj\u00e4nstledigt fr\u00e5n Forum f\u00f6r levande historia. Han gr\u00e4vde i arkiv under ett helt \u00e5r.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>Motst\u00e5ndets kvinnor har Johan Perwe ocks\u00e5 hittat d\u00e4r han gr\u00e4vt i arkiven p\u00e5 Kungliga biblioteket, Riksarkivet och S\u00e4po.<\/b> Men ocks\u00e5 i lokala arkiv i Norrk\u00f6ping. Han visar en bild han skissat \u00f6ver Norrk\u00f6pings \u201dgoda\u201d n\u00e4tverk. Amelie Posse, k\u00e4nd fr\u00e5n Tisdagsklubben i Stockholm, reste till Norrk\u00f6ping f\u00f6r att aktivera likasinnade. Bokh\u00e5llerskan Betty Olsson och apotekarhustrun och violinisten Elsa Alkman hade b\u00e5da engagerat sig f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt och g\u00e5tt vidare till fr\u00e5gor om fred och demokrati.<\/p>\n<p>\u2013 Tv\u00e5 \u00e4kta feminister och de m\u00f6ts i det h\u00e4r n\u00e4tverket, trots att de kom fr\u00e5n olika klasser, s\u00e4ger Johan Perwe. Men efter kriget \u00e4r det tyst om dem.<\/p>\n<p>I Norrk\u00f6ping fanns det m\u00e5nga kvinnor, och i r\u00e4ttvisans namn \u00e4ven m\u00e4n, som organiserade motst\u00e5nd, hj\u00e4lp och flyktingmottagning. Partipolitiskt och personligt.<\/p>\n<p><b>Slutligen presenterar Johan Perwe en handfull flykting\u00f6den, representativa f\u00f6r olika grupper.<\/b> D\u00e4r \u00e4r den intellektuelle regimkritikern som k\u00e4nner marken bli het under hans f\u00f6tter redan 1935. Den judiska flickan som skickas till Sverige 1939, brevv\u00e4xlingen mellan henne och f\u00f6r\u00e4ldrarna har blivit b\u00e5de bok och pj\u00e4s med samma namn <i>\u00c4lskade Anja!<\/i>. En helt annan flykting \u00e4r \u00e4nnu en svensk kvinna gift med en tysk, hon \u00e4r f\u00f6r Hitler, han emot. Samt en man och en kvinna som b\u00e5da \u00f6verlevt koncentrationsl\u00e4gren, m\u00f6ts i Sverige, gifter sig och jobbar p\u00e5 Tuppen.<\/p>\n<p><b>Dagen d\u00e4rp\u00e5 samtalar jag med en v\u00e4n \u00f6ver en varm kopp.<\/b> Han minns ber\u00e4ttelserna om vissa \u00e4ldre sl\u00e4ktingar.<\/p>\n<p>\u2013 De hade portr\u00e4tt p\u00e5 Hitler och andra nazistpampar p\u00e5 v\u00e4ggen hemma. Efter kriget \u00e5kte tavlorna ner, och de gick med i H\u00f6gerpartiet.<\/p>\n<p><i>Text: Ann-Charlotte Sandelin<br \/>\nFoto: Ann-Charlotte Sandelin och Sven \u00c5ke Molund<br \/>\n<\/i><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>STADSBIBLIOTEKET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>27 januari 2014<em><br \/>\n<b>Norrk\u00f6ping i nazismens skugga 1933-1945<br \/>\n<\/b>Johan Perwe<\/em><br \/>\n<em> F\u00f6rel\u00e4sning<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nJohan Perwe <a title=\"Johan Perwe\" href=\"http:\/\/www.jpscript.com\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><br \/>\nSvenska Victoriaf\u00f6rsamlingen <a title=\"Svenska kyrkan\" href=\"http:\/\/www.svenskakyrkan.se\/default.aspx?id=670516\" target=\"_blank\">info <\/a><br \/>\nForum f\u00f6r levande historia <a title=\"Forum f\u00f6r levande historia\" href=\"http:\/\/www.levandehistoria.se\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><\/p>\n<p>FLER BILDER \u2013 KLICKA<\/p>\n<p>[flickr-gallery mode=&#8221;photoset&#8221; photoset=&#8221;72157640273769196&#8243;]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING I nazismens skugga. En intresserad publik tog del av historikern Johan Perwes ber\u00e4ttelse om l\u00e4get i Norrk\u00f6ping under \u00e5ren 1933-1945. Han n\u00e4mner dem vid namn: nazim\u00e4nnen, motst\u00e5ndskvinnorna och flyktingarna. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=13752\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53],"class_list":["post-13752","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13752","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13752"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13752\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13752"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=13752"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=13752"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}