{"id":1435,"date":"2011-04-18T12:02:32","date_gmt":"2011-04-18T10:02:32","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=1435"},"modified":"2021-05-08T17:30:07","modified_gmt":"2021-05-08T16:30:07","slug":"final-pa-ostgotateatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=1435","title":{"rendered":"Final p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/5149\/5627277562_cc396903f0.jpg\" alt=\"Party\" width=\"500\" height=\"332\" \/><br \/>\n<em>Party. Sista festen \u00e4r den b\u00e4sta n\u00e4r det \u00e4r dags f\u00f6r Final.<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"YouTube video player\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/cG0OFi0RN_M\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em>Final p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern. Film fr\u00e5n pressvisningen. 4:06 min.<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">P\u00e5 det sluttande planet<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Sista partyt hos finansmannen \u00e4r ocks\u00e5 det b\u00e4sta.<\/strong> Champagnen, musiken, g\u00e4sterna \u2013 och v\u00e4rdinnan: vacker, kvick, elegant. Men sk\u00f6nheten \u00e4r m\u00e5lad, kvickheten en fasad och festen kan sticka i \u00f6gonen p\u00e5 dem som inte har det lika gott st\u00e4llt.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren Gustav Deinoff st\u00e4ller <a title=\"Final, sk\u00e5despel\" href=\"http:\/\/www.dramawebben.se\/pjas\/final\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Final<\/a> p\u00e5 det sluttande planet. Bokstavligen. Scenen sluttar l\u00e4tt ut mot rampen som skjuter ut mot publiken p\u00e5 parkett.<\/p>\n<p><strong>Final \u00e4r den 35-\u00e5riga <a title=\"Victoria Benedictsson\" href=\"http:\/\/www.atriumforlag.se\/forfattare\/benedictsson.htm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Victoria Benedictssons<\/a> f\u00f6rsta publicerade pj\u00e4smanus,<\/strong> som gavs ut 1885 i samarbete med v\u00e4nnen Axel Lundeg\u00e5rd. <a title=\"\u00d6stg\u00f6tateatern\" href=\"http:\/\/www.ostgotateatern.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">\u00d6stg\u00f6tateaterns<\/a> version av pj\u00e4sen lyckas befinna sig p\u00e5 flera tidsplan samtidigt, inte minst tack vare bearbetningen av dramaturgen America Vera-Zavala, som moderniserat spr\u00e5k, sm\u00e5detaljer och aff\u00e4rerna; ett svenskt bruk har f\u00f6r \u00f6vertydlighetens skull blivit en kinesisk porslinsfabrik.<\/p>\n<p>Porslinsfabrikens \u00e4gare, finansmannen Hugo Bruhn, skall innan rid\u00e5n g\u00e5tt ner ha sett allt g\u00e5 i kras: de kinesiska aff\u00e4rerna, det p\u00e5kostade boendet, \u00e4lskarinnans passion och v\u00e4nnernas beundran. N\u00e4r hustrun v\u00e4grar sminka sig morgonen efter den stora festen \u00e4r s\u00f6nderfallets tid inne. Smygl\u00e5nen f\u00f6rfaller.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/5101\/5627278136_a870bdbf87_w.jpg\" alt=\"Ther\u00e9se Angleflod\" width=\"268\" height=\"400\" \/><br \/>\n<em>Ther\u00e9se Angleflods gestaltning av fru Bettina Bruhn v\u00e4cker mer \u00e4n sympati.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Pontus Pl\u00e6nge gestaltar en driftig och karismatisk ledare.<\/strong> En bak\u00e5tslickad typ som r\u00f6r sig med en sj\u00e4lvklar \u00f6verl\u00e4gsenhet, som \u00e4nd\u00e5 aldrig blir otrevligt. Om nu inte verkligheten s\u00e4tter k\u00e4ppar i hjulet f\u00f6r finansmannen, som den nu g\u00f6r n\u00e4r det visar sig att hans l\u00e5netransaktioner varit f\u00f6r vidlyftiga f\u00f6r hans eget b\u00e4sta. Pl\u00e6nge g\u00e5r fr\u00e5n klarhet till os\u00e4kerhet, till f\u00f6rskjutande, till vrede och till f\u00f6rfall och f\u00f6rtvivlan.<\/p>\n<p>Minst lika m\u00e5ngfacetterat \u00e4r Ther\u00e9se Angleflods portr\u00e4tt av fru Bettina Bruhn, hon som k\u00e4nner tomheten v\u00e4xa innanf\u00f6r partydrottningens l\u00e4ckra lilla svarta. Flirtandet, festerna, \u00e4lskarna \u2013 allt f\u00f6r hans skull \u2013 nu vill hon inte, kan inte mer. H\u00e5ret utslaget, dr\u00e4kten enkel, skor med l\u00e5g klack. En sista, os\u00e4ker, v\u00e4rdinneinsats innan hon n\u00e5r botten, bottnar, och finner ny kraft, ny sanning. Ett str\u00e5lande v\u00e4lgjort portr\u00e4tt, som v\u00e4cker mer \u00e4n sympati.<\/p>\n<p><strong>Upps\u00e4ttningen \u00e4r ett resultat av Spetsprojektets jakt efter \u00e4ldre dramatik, skriven av kvinnor,<\/strong> som syftade till att lyfta in dessa alltf\u00f6r kortlivade inl\u00e4gg i det offentliga samtalet (som teatern var i h\u00f6g grad f\u00f6rr och vill vara \u00e4ven i dag) i den allm\u00e4nna repertoaren.<\/p>\n<p>D\u00e4r h\u00f6r Final hemma. Final passar i finanskrisens sp\u00e5r, f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan skulle den suttit perfekt. Nu \u00e4r den aningens sen alternativt ett varningens finger inf\u00f6r den gulddans som p\u00e5 nytt tagit fart i Tiger-Sverige.<\/p>\n<p>Pj\u00e4sens intelligent sammanf\u00f6rda bottnar med ekonomiskt och moraliskt f\u00f6rfall k\u00e4nns modern(-iserad) och det \u00e4r den f\u00f6rst\u00e5s med Victoria Benedictsson som var en del av 1880-talets moderna int\u00e5g efter romantik och nationalism, samtida med August Strindberg. Uruppf\u00f6randet 1888 efter hennes f\u00f6rtidiga d\u00f6d gav splittrade reaktioner, inte minst vad g\u00e4ller de tv\u00e5 kvinnoroller som diskuterar k\u00e4rlek och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/5230\/5627277788_9a2310aa6c_w.jpg\" alt=\"Pontus Pl\u00e6nge, Therese Angleflod, Stina von Sydow\" width=\"400\" height=\"271\" \/><br \/>\n<em>F\u00f6rfall och f\u00f6rtvivlan. Hugo Bruhn n\u00e5r botten med Bettina vid sin sida. I bakgrunden Karl R\u00f6nne och hembitr\u00e4det Sofi.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>F\u00f6r mot Angleflods Bettina Bruhn, som \u00e4r beredd att offra allt, precis allt f\u00f6r k\u00e4rleken, st\u00e4lls Caroline Harryssons Saima R\u00f6nne. <\/strong>Hugos unga \u00e4lskarinna \u00e4r en flicka med teaterdr\u00f6mmar som tyv\u00e4rr inte motsvaras av lyh\u00f6rd beg\u00e5vning. N\u00e4r k\u00e4rlekens villkor \u00e4r ett liv i landsflykt tackar hon nej och backar ut. En lycks\u00f6kerska eller en ny tids kvinna, hon som s\u00e4tter sitt eget fr\u00e4mst?<\/p>\n<p>William Wahlstedt spelar Saimas bror Karl R\u00f6nne, en person som otvetydigt visualiserar tidens v\u00e4rdeskala med m\u00e4n \u00f6ver kvinnor, rika \u00f6ver fattiga. Krister Kerns bokh\u00e5llare S\u00f6rling, vinner sympati trots eller tack vare s\u00e4ckig manchesterkostym, medan Gustaf Appelbergs Andy Warhol-wannabee Stenstr\u00f6m \u00e4r ytterst underh\u00e5llande att besk\u00e5da, s\u00e5dana konstn\u00e4rer g\u00f6rs inte l\u00e4ngre. Stefan Perssons grosshandlare Hollgren \u00e4r just en s\u00e5dan f\u00f6rsvinnande v\u00e4n som sj\u00e4lvbedragare som Hugo Bruhn borde akta sig f\u00f6r.<\/p>\n<p>Tre kvinnoportr\u00e4tt kvar, det skulle ha varit fyra om nu inte dramaturgen skurit ihop tre snipiga fr\u00f6knar Bertha, Agda och Lisen till tv\u00e5: Karin Oscarsson fnittrande Lisen och Liselott Lindeborgs bitska och genomsk\u00e5dande Alexandra, en skicklig aff\u00e4rskvinna, men utan den ungdom och sk\u00f6nhet som vinner talangjakter. Stina von Sydow slutligen spelar hembitr\u00e4det Sofi, hon som ser och h\u00f6r allt och som r\u00e5kar ut f\u00f6r ett och annat. Hon \u00e4r husets tysta (n\u00e5ja) skugga, \u00e4nnu en porslinsfigur i vit blus och svart kjol och h\u00f6gklackade skor, som blir lite kantst\u00f6tt.<\/p>\n<p><strong>Det sluttande tr\u00e4golvet, som st\u00e4ller fram allt s\u00e5 till besk\u00e5dande, omramas av ett l\u00e5gt staket, <\/strong>\u00f6ppet d\u00e4r trapporna g\u00e5r ner till scengolvets bottenplan. N\u00e5gra stolar och serveringsbord, det \u00e4r allt. P\u00e5 den vidstr\u00e4ckta duken som t\u00e4cker fonden projiceras bilder, filmade detaljer uppf\u00f6rstorade: tillknycklat papper, ett \u00f6ga som ser, bara en del av ansiktet kan ses. \u00c4ven hus, exteri\u00f6rer och interi\u00f6rer, fr\u00e5n \u00e4ldre tider underbygger pj\u00e4sens relevans genom hela tidsspannet fr\u00e5n 1880-tal till idag. Ocks\u00e5 det ser vi i ensemblens kostymering som h\u00e4mtats fr\u00e5n hela 1900-talet, sammanh\u00e5llet av en dunkel f\u00e4rgskala i vitt-brunt-r\u00f6tt-svart.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone\" src=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/5187\/5627277250_b8e7c8d38c.jpg\" alt=\"Ensemblen\" width=\"500\" height=\"332\" \/><br \/>\n<em>Demaskering. Ensemblen bryter den realistiska spelstilen med koreograferade intermezzon.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>D\u00e5 och d\u00e5 avbryts spelet genom koreograferade intermezzon, enskilt och i grupp. <\/strong>Ibland fungerar det mindre v\u00e4l, ibland alldeles uts\u00f6kt. Ungef\u00e4r som n\u00e4r jag undrar varf\u00f6r regiss\u00f6ren manat sk\u00e5despelarna att spela i \u00f6verkant, g\u00e4rna i grupp, vid vissa tillf\u00e4llen.<\/p>\n<p>Final visar hur l\u00e4tt det \u00e4r att snubbla i dansen kring guldkalven. Hur j\u00e4mst\u00e4lldheten mellan k\u00f6nen fortfarande kan diskuteras. Och att k\u00e4rlekens ansikte lyser med olika gl\u00f6d och styrka, alltefter vad vi f\u00f6rm\u00e5r.<\/p>\n<p><em>Text och film: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><br \/>\n<em> Foto: Anders Kratz \/ \u00d6stg\u00f6tateatern \u00a9<\/em><\/p>\n<p><em>\u00a0<\/em><\/p>\n<ul>\n<li>\n<h3>\u00d6STG\u00d6TATEATERN<\/h3>\n<\/li>\n<li><em>16 april \u2013 21 maj 2011 i Norrk\u00f6ping<\/em><br \/>\n<em> 2 september \u2013 2 oktober 2011 i Link\u00f6ping<\/em><br \/>\n<strong>Final<\/strong><br \/>\nav Victoria Benedictsson och Axel Lundeg\u00e5rd<\/li>\n<li><em>Dramaturg, bearbetning:<\/em> America Vera-Zavala<br \/>\n<em>Regi och scenografi:<\/em> Gustav Deinoff<br \/>\n<em>Kostym och videodesign:<\/em> Tova Mozard<br \/>\n<em>Koreografi:<\/em> Leif Agr\u00e9r<br \/>\n<em>I rollerna:<\/em> Ther\u00e9se Angleflod, Pontus Plaenge, Caroline Harrysson,<br \/>\nWilliam Wahlstedt, Krister Kern, Gustaf Appelberg, Stefan Persson,<br \/>\nLiselott Lindeborg, Karin Oscarsson, Stina von Sydow<br \/>\n<em>Musiker:<\/em> Per-Erik Lange<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING\/LINK\u00d6PING Victoria Benedictssons intelligenta pj\u00e4s med bottnar av ekonomiskt och moraliskt f\u00f6rfall. Pontus Pl\u00e6nges bak\u00e5tslickade finansman ser sina porslinsdr\u00f6mmar g\u00e5 i kras. Ther\u00e9se Angleflods portr\u00e4tt av hustrun Bettina \u00e4r en lysande studie i vad den som \u00e4lskar f\u00f6rm\u00e5r. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=1435\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[55,7],"tags":[12],"class_list":["post-1435","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-linkoping","category-norrkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1435","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1435"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1435\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42870,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1435\/revisions\/42870"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1435"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}