{"id":14905,"date":"2014-05-17T11:10:40","date_gmt":"2014-05-17T10:10:40","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=14905"},"modified":"2014-05-30T17:18:01","modified_gmt":"2014-05-30T16:18:01","slug":"manniskor-maskiner-i-renoverat-skick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=14905","title":{"rendered":"M\u00e4nniskor &#038; maskiner \u2013 i renoverat skick"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14010340267\/in\/set-72157644682576231\/player\/\" width=\"500\" height=\"332\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n<p><em>In i kardverket. Sofia Wallin matar maskinen med plysad ull. <\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Textilindustrin g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv \u00e4n i dag<br \/>\n<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>D\u00e5net \u00e4r \u00f6ronbed\u00f6vande p\u00e5 Stadsmuseet, kardmaskinen \u00e4r som ny och spinnmaskinen tar sig.<\/strong> Ocks\u00e5 Norrk\u00f6pings textilhistoria har renoverats n\u00e4r nu museet b\u00f6rjat stuva om i sina basutst\u00e4llningar. P\u00e5 s\u00f6ndag ny\u00f6ppnar textilutst\u00e4llningen <em>M\u00e4nniskor &amp; maskiner \u2013 I n\u00f6d och lust<\/em>. Lars Stjernkvist inviger.<\/p>\n<p>N\u00e4sta basutst\u00e4llning att ses \u00f6ver \u00e4r den som handlar om Norrk\u00f6pings medeltid. Ocks\u00e5 det ett omr\u00e5de d\u00e4r forskarna vet mer i dag \u00e4n f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14173798846\/in\/set-72157644682576231\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Halvv\u00e4gs i kardverket blir ullen till ett skirt t\u00e4cke.\u00a0<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u2013 Akta er. Maskinerna \u00e4r livsfarliga.<\/strong> Sofia Wallin \u00e4r b\u00e5de museipedagog och museitekniker med r\u00e4tt att k\u00f6ra textilmaskinerna. Det \u00e4r hon som lett det stora lagarbetet med att g\u00f6ra om Stadsmuseets textila utst\u00e4llning.<\/p>\n<p>Hon k\u00f6r ig\u00e5ng plysmaskinen som rensar och fluffar upp den tv\u00e4ttade ullen. Det yr ut i en inglasat b\u00e5s som sockervadd. Yllevadden samlas upp och l\u00e4ggs i kardverket, den st\u00f6rsta maskinen, som tar ullfibern genom en l\u00e5ng process med ett tunt och sk\u00f6rt f\u00f6rgarn som resultat.<\/p>\n<p>\u2013 Ser ni dammet fr\u00e5n maskinen, s\u00e4ger Sofia Wallin och pekar. Arbetarna som jobbade i textilen 12 timmar per dag fick dammlunga.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14010484117\/in\/photostream\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n<p><em>P\u00e5 v\u00e4ggen bakom spinnmaskinen (n\u00e4rmast) och kardverket (i bakgrunden) h\u00e4nger Maria Ackerfors konstn\u00e4rliga utsmyckning som knyter an till utst\u00e4llningens tema.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>P\u00e5 v\u00e4ggarna bakom maskinerna flimvisas gamla fotografier fr\u00e5n de stora textilfabrikernas tid i ett bildspel<\/strong> kompletterat med dunkande maskinljud, volymen dock nedskruvad till illustrationsniv\u00e5. Milj\u00f6n kompletteras av stora skissartade verk i vitt p\u00e5 svart av konstn\u00e4ren Maria Ackerfors.<\/p>\n<p>F\u00f6rgarnet ska spinnas till h\u00e5llbar garntr\u00e5d i spinnmaskinen, som dock inte \u00e4r helt f\u00e4rdigrenoverad. I den stora maskinhallen st\u00e5r ocks\u00e5 v\u00e4vstolar av olika slag, spolen far som ett skott inne i varpen, bommen sl\u00e5r tr\u00e5d f\u00f6r tr\u00e5d till gulbeige \u00f6stg\u00f6tadr\u00e4ll. H\u00e4r finns revolverv\u00e4vstol och jacquardv\u00e4vstol och mer \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n<p>De flesta maskinerna \u00e4r tyska eller fr\u00e5n Schweiz men en liten v\u00e4vstol f\u00f6r det tunna tyget till tep\u00e5sar uppfanns av ingenj\u00f6ren Max P\u00e4\u00e4bo i Norrk\u00f6ping. H\u00e4r st\u00e5r prototypen, snart ocks\u00e5 den f\u00f6rsta riktiga v\u00e4vstolen som nu ska s\u00e4ttas i st\u00e5nd.<\/p>\n<p><strong>Textilmaskinerna utgjorde en g\u00e5ng startskottet f\u00f6r Norrk\u00f6pings stadsmuseums flytt till l\u00e4get vid Str\u00f6mmen.<\/strong> G\u00e5van till kommunen var ett tungt komplement till hantverkssamlingen som ber\u00e4ttade om \u00e4ldre tider. Och helt r\u00e4tt \u2013 under en l\u00e5ng period var textilindustrin det som f\u00f6dde Norrk\u00f6pings befolkning, fr\u00e5n fabrik\u00f6rer till spinnhuskonor.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14010287228\/in\/set-72157644682576231\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Norrk\u00f6pings textilhistoria i korta drag. Kompletterad med nedslag i statistik och f\u00f6rem\u00e5l.\u00a0<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u2013 Det har kommit nya forskningsresultat som gjort att vi har reviderat och skrivit om texterna om Norrk\u00f6pings textilhistoria, <\/strong>ber\u00e4ttar museipedagogen Anders Lindkvist.<\/p>\n<p>Nedl\u00e4ggningen av YFA \u00e4r k\u00e4nt som aprilsk\u00e4mtet som inte var n\u00e5got sk\u00e4mt. 1970 lades den stora textilfabriken ner i Norrk\u00f6ping. Skeendet har beskrivits m\u00e5nga g\u00e5nger men inf\u00f6r omg\u00f6rningen av textilutst\u00e4llningen bad museet textilhistorikern professor Klas Nyberg gr\u00e4va djupare.<\/p>\n<p>\u2013 Han tycker att Norrk\u00f6ping \u00e4r lite av ett mysterium eftersom vi h\u00f6ll fast vid yllet s\u00e5 l\u00e4nge. Bor\u00e5s gick \u00f6ver till bomull och konfektion, det vill s\u00e4ga sydde upp kl\u00e4der, och h\u00f6ll d\u00e4rigenom ut mycket l\u00e4ngre.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14010340577\/in\/photostream\/player\/\" width=\"280\" height=\"400\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n<p><em>Tryckta bomullstyger i skrivbordets l\u00e5dor.<\/em> <em>Annars var ylletyger det som fr\u00e4mst pr\u00e4glade textilindustrin i Norrk\u00f6ping.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Klas Nybergs genomg\u00e5ng delar upp Norrk\u00f6pings textilhistoria i olika epoker. <\/strong>Fr\u00e5n att industrimannen Louis De Geer kom p\u00e5 att han inte bara skulle gjuta kanoner i Finsp\u00e5ng till Sveriges arm\u00e9 utan ocks\u00e5 passa p\u00e5 att tj\u00e4na pengar p\u00e5 uniformstyg till soldaterna som skulle ut i krig, praktiskt nog i utskeppningsorten Norrk\u00f6ping. Att ta vara p\u00e5 ullen, spinna garn och v\u00e4va passade sm\u00e5 f\u00f6retag, och de blev allt fler.<\/p>\n<p>\u2013 Det vi i dag f\u00f6rknippar med textilens guld\u00e5lder \u00e4r de stora monumenten som \u00e4r Industrilandskapet. Men d\u00e5 var textilen redan p\u00e5 nedg\u00e5ng, f\u00f6retagen k\u00f6pte upp varandra och blev stora f\u00f6r att \u00f6verleva, ber\u00e4ttar Anders Lindkvist. Guld\u00e5ldern l\u00e5g tidigare under 1800-talet.<\/p>\n<p>Statistiken talar sitt tydliga spr\u00e5k. Antalet f\u00f6retag, spinnerier och v\u00e4verier, var som flest \u00e5r 1850. Sedan byggdes st\u00f6rre maskiner som kunde g\u00f6ra mer men Norrk\u00f6pings dominerande position f\u00f6rsvagades lite mer f\u00f6r varje \u00e5r.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14010308740\/in\/photostream\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/strong><\/p>\n<p><em>Fr\u00e5n en fabrik i Norrk\u00f6ping. Barn arbetade vid de vuxnas sida vid spinnmaskinerna.<\/em><strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Det sista av de stora f\u00f6retagen, Str\u00f6mma, lade ner s\u00e5 sent som 2010, men d\u00e5 var det bara en handfull personer som jobbade kvar.<\/strong> Fr\u00e5n 1900-talets mitt har m\u00e5nga hundra maskinerna monterats ner, transporterats till andra l\u00e4nder och satts upp igen. Fr\u00e5n f\u00f6rsta landet, kanske Estland, har de efter n\u00e5got eller n\u00e5gra decenniers tj\u00e4nst flyttats igen, till Indien, Kina och nu kanske \u00e4ven till Afrika.<\/p>\n<p>Norrk\u00f6pings textilepok finns p\u00e5 museum. Men textilindustrin g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv som aldrig f\u00f6rr. Maskinerna dunkar fortfarande, bara n\u00e5gon annanstans i v\u00e4rlden. Med textildamm i luften, underbetalda arbetare och barn som jobbar l\u00e5nga arbetsdagar. Precis som i Norrk\u00f6ping f\u00f6r hundra \u00e5r sedan.<\/p>\n<p><em>Text: Ann-Charlotte Sandelin<br \/>\nFoto: Sven \u00c5ke Molund<\/em><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>STADSMUSEET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>18 maj 2014 och fram\u00e5t<em><br \/>\n<strong>M\u00e4nniskor &amp; maskiner \u2013 I n\u00f6d och lust<\/strong><strong><br \/>\n<\/strong>Textil basutst\u00e4llning<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\">Invigning 18\/5 kl 15<br \/>\n<em> Kommunalr\u00e5det Lars Stjernvvist<\/em><\/p>\n<p><em>Textilmaskinerna k\u00f6rs varje tisdag och en s\u00f6ndag i m\u00e5naden under s\u00e4song.<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em>PRODUKTION<\/em><br \/>\n<em> Projektansvarig: Sofia Wallin<\/em><br \/>\n<em> Konsult\/forskare: Klas Nyberg<\/em><br \/>\n<em> Medarbetare: Pernilla Pusa, Anders Lindkvist, Maria J\u00e4rnstr\u00f6m, Anders Greiff, Mia Sis, Anne Wastessson Jonsson, Anette Jansson, Viveca Lindberg, Lena Neander, Lena Mattsson, Madeleine Schelin, Ove Thunberg, Roger Johansson, Harry Brofeldt, Magdalena \u00c5kerstr\u00f6m, Maria Ackerfors<\/em><\/p>\n<p><em>\u00a0<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nNorrk\u00f6pings stadsmuseum <a title=\"Norrk\u00f6pings stadsmuseum\" href=\"http:\/\/www.norrkoping.se\/kultur-fritid\/museer\/stadsmuseum\/\" target=\"_blank\">hemsida<\/a><\/p>\n<p>FLER BILDER FR\u00c5N UTST\u00c4LLNINGEN \u2013 KLICKA<\/p>\n<p>[flickr-gallery mode=&#8221;photoset&#8221; photoset=&#8221;72157644682576231&#8243;]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING \u00d6ronbed\u00f6vande. Kardmaskinen \u00e4r som ny och spinnmaskinen tar sig. Ocks\u00e5 Norrk\u00f6pings textilhistoria har renoverats n\u00e4r Stadsmuseet b\u00f6rjat stuva om i sina basutst\u00e4llningar. P\u00e5 l\u00f6rdag ny\u00f6ppnar M\u00e4nniskor &#038; maskiner. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=14905\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[47],"class_list":["post-14905","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14905","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14905"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14905\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=14905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=14905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}