{"id":16153,"date":"2014-08-02T17:15:54","date_gmt":"2014-08-02T16:15:54","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=16153"},"modified":"2014-09-06T19:07:19","modified_gmt":"2014-09-06T18:07:19","slug":"di-leva-stamde-gitarren-och-universum-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=16153","title":{"rendered":"Di Leva st\u00e4mde gitarren och universum (recension)"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14807092511\/in\/set-72157645710627979\/player\/\" width=\"500\" height=\"346\" frameborder=\"0\" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen oallowfullscreen msallowfullscreen><\/iframe><br \/>\n<em>S\u00e5pbubblor som specialeffekt. S\u00e5 Di Leva som det kan bli.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Kryddar showen med s\u00e5pbubblor<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Klockan 19.15 landade rymdblomman p\u00e5 Munken in the Parks scen med orden: \u201dDet h\u00e4r \u00e4r en l\u00e5t f\u00f6r alla som har f\u00f6rlorat n\u00e5gonting n\u00e5n g\u00e5ng.\u201d<\/strong> Och det var v\u00e4l de flesta av oss. Nej, alla. Jag skulle kunna fylla den h\u00e4r texten med citat fr\u00e5n Di Levas mellanprat. V\u00e4ldigt underh\u00e5llande, faktiskt. L\u00e5ten var f\u00f6rresten <em>Ge aldrig upp<\/em> fr\u00e5n Melodifestivalen 2012, och d\u00e4r f\u00f6rlorade han ju r\u00e4tt rej\u00e4lt. Vad det det han menade?<\/p>\n<p>Han \u00e4r helt ensam p\u00e5 scenen med en st\u00e5lstr\u00e4ngad akustisk gitarr. Dekoren best\u00e5r av ett f\u00e4llbord med n\u00e5gra vattenflaskor och en sk\u00e5l bananer. P\u00e5 sig har han en fotsid klarr\u00f6d kaftan med applikationer. H\u00e5ret och sk\u00e4gget ropar som vanligt: \u201dJesus!\u201d<\/p>\n<p>Han forts\u00e4tter med att ber\u00e4tta att <em>Ingen kan k\u00f6pa livet<\/em>, och det \u00e4r v\u00e4l ett budskap som t\u00e5l att upprepas. Sen s\u00e4ger han m\u00e4nniskan vi ser i spegeln p\u00e5 morgonen kan r\u00e4dda v\u00e4rlden. \u201dTror ni p\u00e5 det?\u201d<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14623547109\/in\/photostream\/player\/\" width=\"400\" height=\"310\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> S\u00e5 st\u00e4mmer han gitarren. Och universum p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong><em>Vem ska jag tro<\/em><\/strong><strong> p\u00e5 \u00e4r givetvis n\u00e4sta l\u00e5t, och publiken \u00e4r med p\u00e5 noterna.<\/strong> Efter ett tag r\u00e4cker det att han sl\u00e5r an grundtakterna f\u00f6r att h\u00e5lla alls\u00e5ngen ig\u00e5ng.<\/p>\n<p>\u201dLeve v\u00e5r intergalaktiska n\u00e4rvaro! Det \u00e4r bara en tidsfr\u00e5ga nu.\u201d Och skrattar han lite \u00e5t sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r en del av showen. Hur skulle det g\u00e5 om han inte kastade ur sig s\u00e5na saker? Och att \u201ddet \u00e4r bara i m\u00f6tet som vi existerar \u2014 \u00e4ven n\u00e4r vi \u00e4r ensamma\u201d. Eftersom det inte fanns en s\u00e5n l\u00e5t skrev han den sj\u00e4lv. <em>Miraklet<\/em>. Men \u00e4r Bob Dylan informerad om att det \u00e4r en st\u00f6ld rakt av av <em>Knocking on heavens door<\/em>? Och s\u00e5 sl\u00e4nger han in lite wailande fr\u00e5n Bob Marleys <em>Buffalo soldier<\/em>. Skrev sj\u00e4lv, minsann?<\/p>\n<p><strong>S\u00e5 st\u00e4mmer han gitarren.<\/strong> Och samtidigt st\u00e4mmer han universum. Allt h\u00e4nger samman.<\/p>\n<p>\u201dVi f\u00f6rest\u00e4ller bara m\u00e4nniskor. Egentligen \u00e4r vi superhj\u00e4ltar.\u201d <em>Everyone is Jesus<\/em> lockar till alls\u00e5ng igen. Nu kryddas showen med specialeffekter i form av s\u00e5pbubblor. Di Leva h\u00f6jer armarna mot himlen, och k\u00e4nslan av v\u00e4ckelsem\u00f6te \u00e4r p\u00e5taglig. Han sk\u00e5lar med publiken (i vatten, givetvis).<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/14623575588\/in\/photostream\/player\/\" width=\"400\" height=\"310\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Alla kan vi vara superhj\u00e4ltar.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Som extranummer spelar han <em>Vi har bara varandra<\/em>, och alls\u00e5ngen \u00e4r ett faktum igen.<\/strong> Han har inget problem med att fylla upp scenen och h\u00e5lla ig\u00e5ng publiken bara med en akustisk gitarr. Det sv\u00e4nger som sjutton, faktiskt. Och han \u00e4r precis s\u00e5 mycket myten av sig sj\u00e4lv som han ska vara. Och (givetvis) glider l\u00e5ten \u00f6ver i Lennons <em>Give peace a chance<\/em> i de tv\u00e5 sista takterna.<\/p>\n<p>Men han spelade inget fr\u00e5n The Pillisnorks.<br \/>\n<em>Text och foto: Michael Strandhed<\/em><\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"Bildspel\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157645710627979\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><a href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan&lt;object width=\"><\/a><\/em><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>CHAMBERTS PLATS Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>1 \u2013 2 augusti 2014<em><br \/>\n<strong>Munken in the park<\/strong><\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em>1 augusti 19.15<strong><br \/>\nThomas Di Leva<\/strong><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nMunken <a title=\"Saliga munken\" href=\"http:\/\/www.saligamunken.se\/\" target=\"_blank\">hemsida<\/a><br \/>\nNu h\u00e4nder Munken in the park <a title=\"Nu h\u00e4nder Munken in the park\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=16139\" target=\"_blank\">reportage<\/a> Kultursidan.nu 31\/7 2014<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING Ensam p\u00e5 scenen med en st\u00e5lstr\u00e4ngad gitarr. Sveriges egen rymdblomma Thomas Di Leva fyller upp scenen och h\u00e5ller ig\u00e5ng publiken. \u201dLeve v\u00e5r intergalaktiska n\u00e4rvaro!\u201d s\u00e4ger han och skrattar \u00e5t sig sj\u00e4lv. S\u00e5pbubblorna stiger mot himlen. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=16153\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13],"class_list":["post-16153","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16153"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16153\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16153"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=16153"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=16153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}