{"id":17140,"date":"2014-09-29T19:16:16","date_gmt":"2014-09-29T18:16:16","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=17140"},"modified":"2014-09-30T08:15:13","modified_gmt":"2014-09-30T07:15:13","slug":"blues-med-klang-av-stenkaka-pa-np33","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=17140","title":{"rendered":"Blues med klang av stenkaka p\u00e5 NP33"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-17141\" src=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523-567x377.jpg\" alt=\"Shoutin' Red.\" width=\"567\" height=\"377\" srcset=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523-567x377.jpg 567w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523-499x333.jpg 499w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523-150x99.jpg 150w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_0523.jpg 1280w\" sizes=\"auto, (max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><\/a><br \/>\n<em>St\u00e4mning p\u00e5 NP33 under Kulturnatten. Shoutin&#8217; Red var lycktr\u00e4ff som borde f\u00e5tt en st\u00f6rre publik.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">1929 var ett bra musik\u00e5r<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Jag blev lite till mig n\u00e4r jag s\u00e5g att Shoutin&#8217; Red (som Felicia Nielsen kallar sig p\u00e5 scenen) skulle spela p\u00e5 NP33 p\u00e5 Kulturnatten.<\/strong> Det blev s\u00e4kert alla andra som \u00e4lskar akustisk Mississippiblues fr\u00e5n 20\/30-talet ocks\u00e5. Tyv\u00e4rr \u00e4r vi inte s\u00e5 m\u00e5nga som man skulle kunna tro.<\/p>\n<p>Men bara en halvtimme? Skulle hon \u00e5ka ner fr\u00e5n Uppsala bara f\u00f6r det? Hon kommer nog att sitta och spela p\u00e5 Konstbussen ocks\u00e5, antydde Joakim Sander. Jaha&#8230; men jag lyckades inte luska ut tiden. Det visade sig att det var innan spelningen. Folk hade uppskattat det stort, ber\u00e4ttade Joakim.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lv sa hon att det var j\u00e4ttekul. Jag \u00e4r inte bitter.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15393707485\/in\/set-72157647770929818\/player\/\" width=\"280\" height=\"400\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> H\u00e5ller stilen. Det \u00e4r bara Shoutin&#8217; Red och hennes 100 \u00e5r lilla parlour-gitarr.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Det \u00e4r tur att man gjorde korta l\u00e5tar f\u00f6rr.<\/strong> Hon hinner spela hela \u00e5tta stycken. Hon inleder med <em>I never cried<\/em>, en l\u00e5t av John Miller. Det l\u00e5ter bra, men jag har aldrig h\u00f6rt talas om m\u00e4nniskan. Efterforskning visar att det \u00e4r fr\u00e5n hans fr\u00e5n hans f\u00f6rsta platta. Fr\u00e5n 1972! Det h\u00f6rs inte, men hade jag vetat det hade jag blivit orolig. (I efterhand John Millers version fr\u00e5n 1972 \u00e4r ocks\u00e5 en cover, l\u00e5ten \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5; originalet Blind Teddy Darby \u2013 Built right on the ground fr\u00e5n 1929)<\/p>\n<p>Men redan till andra l\u00e5ten blir det ordning p\u00e5 torpet, n\u00e4r hon spelar Memphis Minnies (och hennes man Kansas Joe McCoys) superhit <em>When the levee breaks<\/em> fr\u00e5n 1929. Det \u00e4r en nyhetsskildring av den stora \u00f6versv\u00e4mningen av Mississippi \u00e5r 1927 (nyhetsfl\u00f6det var l\u00e5ngsammare f\u00f6rr). Moderna m\u00e4nniskor kanske b\u00e4ttre k\u00e4nner till Led Zeppelins omarbetade version, om inte annat f\u00f6r rockhistoriens fetaste trumsound.<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em>Now cryin won&#8217;t help you, prayin won&#8217;t don&#8217;t no good.<\/em><br \/>\n<em>When the levee breaks, mama, you got to move.<\/em><\/p>\n<p>\u00a0<strong>Men CD-skivan jag k\u00f6pte vill inte spela den l\u00e5ten.<\/strong> (Jag m\u00e5ste ha en ny, Felicia!) Den \u00e4r glasklart producerad av trumlegendaren Bosse Skoglund (Peps Blodsband mm). Men utan trummor, komiskt nog. Det \u00e4r bara Shoutin&#8217; Red och hennes 100 \u00e5r lilla parlour-gitarr. Och det r\u00e4cker s\u00e5 bra. Precis som i kv\u00e4ll.<\/p>\n<p><strong><em>Frankie and Albert<\/em><\/strong><strong> \u00e4r en Leadbelly-l\u00e5t fr\u00e5n 1930. Hon<\/strong> l\u00e4gger sig n\u00e4ra originalet, men jag tycker mig h\u00f6ra lite av Taj Mahals utm\u00e4rkta tolkning.<\/p>\n<p>Sen blir det ballad. <em>Geordie<\/em> \u00e4r en engelsk folks\u00e5ng som blev ber\u00f6md n\u00e4r Joan Baez spelade in den 1962, men den \u00e4r fr\u00e5n 1908 (minst).<\/p>\n<p>Men det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e5lla sig fr\u00e5n bluesen, s\u00e4ger Felicia och spelar Blind Willie McTells <em>Statesboro blues<\/em>. 1929 var ett bra musik\u00e5r. Underbart tolkad, men tyv\u00e4rr en av de f\u00e5 l\u00e5tarna hon spelade ikv\u00e4ll som inte \u00e4r med p\u00e5 skivan. Jag tr\u00f6stlyssnar p\u00e5 Taj Mahals version fr\u00e5n 1968. Och p\u00e5 de 5 versionerna p\u00e5 den nyutgivna boxen fr\u00e5n Fillmore East, 1971, med The Allman Brothers Band. Men det \u00e4r on\u00f6digt elektriskt.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15207022710\/in\/set-72157647770929818\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> I somras fick Shoutin&#8217; Red \u00c5m\u00e5ls Bluesfests Junior Blues Prize.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong><em>Crazy blues<\/em><\/strong><strong>, s\u00e4ger Shoutin&#8217; Red, \u00e4r den f\u00f6rsta blusl\u00e5t som spelades in p\u00e5 skiva.<\/strong> Jag \u00e4lskar den h\u00e4r typen av musikarkeologi. Wikipedia h\u00e5ller med, men h\u00e4vdar att det inte \u00e4r en blues egentligen. Fr\u00e5n 1920, av Perry Bradford (tydligen en polare till Bukka White) och inspelad av Mamie Smith and Her Jazz Hounds.<\/p>\n<p>Hmm&#8230; jazz \u00e4r farligt. Tidigare p\u00e5 kv\u00e4llen var det fullsatt h\u00e4r n\u00e4r det spelades jazz, men nu \u00e4r vi bara ett 20-tal. Det bevisar (\u00e5terigen) att majoriteten alltid har fel. \u00c5tminstone \u00e4r vi yngre.<\/p>\n<p>Sen tror jag hon spelar <em>I&#8217;m going away blues<\/em> av Frank Stokes fr\u00e5n 1929, men jag \u00e4r inte s\u00e4ker. Jag skulle vilja skylla p\u00e5 att jag \u00e4r f\u00f6r ung, Men Felicia Nielsen \u00e4r inte ens h\u00e4lften s\u00e5 gammal som jag. I somras tog hon, 23 \u00e5r gammal, emot \u00c5m\u00e5ls Bluesfests Junior Blues Prize. (F\u00f6rra \u00e5ret gick det till Lisa Lystam \u2013 p\u00e5 Crescendo p\u00e5 onsdag.)<\/p>\n<p><strong><em>Hesitation blues<\/em><\/strong><strong> avslutar, den alltf\u00f6r korta, spelningen. <\/strong>F\u00e5r man tro att det \u00e4r W C Handy som \u00e4r f\u00f6rlagan (\u00e4ven om l\u00e5ten \u00e4r fr\u00e5n f\u00f6rra seklets b\u00f6rjan)? F\u00f6r det l\u00e5ter inte alls s\u00e5 modernt som Louis Armstrong. F\u00f6r att inte tala om Janis Joplin. Det ska jag inte, men det finns en \u201doutgiven\u201d version. Jefferson Airplane g\u00e5r vi tyst f\u00f6rbi. F\u00f6r Shoutin&#8217; Reds r\u00f6st har en klang av stenkaka. Tusentals timmars lyssnande m\u00e5ste ha smittat av sig. Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 eget, och det h\u00e4r vill jag h\u00f6ra mer av. Tvekl\u00f6st!<\/p>\n<p><em>Text och foto: Michael Strandhed<\/em><br \/>\nPS! Efter att ha l\u00e4st min artikel l\u00e5ter Felicia Nilsen h\u00e4lsa att John Millers version fr\u00e5n 1972 \u00e4r ocks\u00e5 en cover, l\u00e5ten \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5; originalet Blind Teddy Darbys <em>Built right on the ground<\/em> fr\u00e5n 1929 (!)<\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"72157647770929818\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157647770929818\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><\/em><br \/>\n<object width=\"400\" height=\"300\"><param name=\"flashvars\" value=\"offsite=true&amp;lang=en-us&amp;page_show_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157647770929818%2Fshow%2F&amp;page_show_back_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157647770929818%2F&amp;set_id=72157647770929818&amp;jump_to=\" \/><param name=\"movie\" value=\"https:\/\/www.flickr.com\/apps\/slideshow\/show.swf?v=1811922554\" \/><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\" \/><\/object><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>NP33 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>27 september 2014<em><br \/>\n<strong>Shoutin\u2019 Red<\/strong><\/em><br \/>\n<em> konsert<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nShoutin\u2019 Red <a title=\"SoundCloud\" href=\"https:\/\/soundcloud.com\/shoutinred\" target=\"_blank\">Soundcloud<\/a> <a title=\"YouTube\" href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=LvubSRlfuYk\" target=\"_blank\">YouTube<\/a> <a title=\"YouTube\" href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=cadNbk9R5Q8\" target=\"_blank\">YouTube2<\/a> <a title=\"Facebook\" href=\"https:\/\/www.facebook.com\/shoutinred?fref=ts\" target=\"_blank\">Facebook<\/a><br \/>\nLadies got the blues <a title=\"Recension\" href=\"http:\/\/www.jeffersonbluesmag.com\/articles\/konsertrecensioner\/528-ladies-got-the-blues\" target=\"_blank\">recension<\/a> Jefferson blues magazin<br \/>\nNP33 <a title=\"Galleri Sander\/NP33\" href=\"http:\/\/www.np33.se\" target=\"_blank\">hemsida<\/a> <a title=\"Facebook\" href=\"https:\/\/www.facebook.com\/np33.se?ref=bookmarks\" target=\"_blank\">Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING Det \u00e4r tur att man gjorde korta l\u00e5tar f\u00f6rr. Shoutin&#8217; Red hann med \u00e5tta l\u00e5tar under sin halvtimmesl\u00e5nga konsert under Kulturnatten. Med klang av stenkaka. 1929 var ett bra \u00e5r f\u00f6r Mississippibluesen. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=17140\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[36,13],"class_list":["post-17140","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-kulturnatten","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17140","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17140"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17140\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}