{"id":17214,"date":"2014-10-05T14:25:16","date_gmt":"2014-10-05T13:25:16","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=17214"},"modified":"2014-10-05T14:30:54","modified_gmt":"2014-10-05T13:30:54","slug":"de-svenska-historiedagarna-pa-plats","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=17214","title":{"rendered":"De svenska historiedagarna p\u00e5 plats"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-17215\" src=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm-567x364.jpg\" alt=\"Ebba Witt-Brattstr\u00f6m\" width=\"567\" height=\"364\" srcset=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm-567x364.jpg 567w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm-518x333.jpg 518w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm-150x96.jpg 150w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Ebba-Witt-Brattstrm.jpg 896w\" sizes=\"auto, (max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><\/a><\/p>\n<p><em>Ebba Witt-Brattstr\u00f6m f\u00f6rel\u00e4ste om Moa Martinson under De svenska historiedagarna.<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Ebba avr\u00e5ddes fr\u00e5n att skriva om Moa<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong><em>De svenska historiedagarna<\/em><\/strong><strong> firar 20 \u00e5r och under jubileums\u00e5ret h\u00e5lles dagarna i Norrk\u00f6ping, med inledning och upptakt p\u00e5 fredagen p\u00e5 Renstr\u00f6mmen och med forts\u00e4ttning p\u00e5 Campus. <\/strong>De svenska historiedagarna \u00e4r en ideell f\u00f6rening vars syfte \u00e4r att n\u00e4tverka och skapa kontakter mellan personal i museiv\u00e4rlden, arkivpersonal, historiel\u00e4rare samt en historieintresserad allm\u00e4nhet.<\/p>\n<p>\u201dDagarna\u201d h\u00e5lls p\u00e5 olika platser varje g\u00e5ng och i \u00e5r har s\u00e5ledes turen kommit till Norrk\u00f6ping. Det var en f\u00f6rv\u00e4ntansfull publik p\u00e5 cirka 450 personer som klev in i den stora kyrksalen p\u00e5 Renstr\u00f6mmen och v\u00e4lkomnades av invigningstalaren Sten Westerberg, vice ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15446923515\/in\/set-72157647984587237\/player\/\" width=\"260\" height=\"231\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> LiU:s egen historiebok.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Historikern Christer Knuthammar har tillsammans med arkivarien Eli Hjort Reksten skrivit boken <em>LiU \u2013 ungt universitet p\u00e5 v\u00e4g<\/em> som kom \u00e5r 2013. <\/strong>P\u00e5 fredagen talade Knuthammar om v\u00e4gen till Campus Norrk\u00f6pings utveckling. Efter att Lund k\u00f6rt \u00f6ver Link\u00f6ping som ny universitetsstad p\u00e5 1600-talet dr\u00f6jde till tills 1900-talet innan det \u00e5ter blev aktuellt. Br\u00f6derna Einar och Ture Nerman\u00a0 f\u00f6reslog att v\u00e5rt l\u00e4n skulle ha en akademi. Sedan f\u00f6ljde \u00e5r av diskussioner kring var akademien skulle f\u00f6rl\u00e4ggas tills det blev riksdagsbeslut 1965: Det blev Link\u00f6ping.<\/p>\n<p>1995 beslutades om en utbyggnad av universitetet till Norrk\u00f6ping. F\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st skrevs ett f\u00f6rslag till utbildningsdepartemenet och man fick ett oreserverat ja, med f\u00f6rbeh\u00e5llet att det skulle st\u00e5 klart redan 1997. Knuthammar menar att det var tack vare Norrk\u00f6pings kommun som man lyckades med bedriften att s\u00e5 snabbt bygga upp \u201duniversitetet mitt i staden\u201d. Eller i \u201ddet st\u00e4ngda Peking\u201d, som det ocks\u00e5 kallades, d\u00e5 stora delar av Industrilandskapet tidigare var inh\u00e4gnat och inte till\u00e5tet f\u00f6r obeh\u00f6riga att betr\u00e4da.<\/p>\n<p>I dag har Campus Norrk\u00f6ping 700 anst\u00e4llda och d\u00e4r finns 5.300 studenter. Man satsar stort p\u00e5 forskningsverksamhet och har hela 100 miljoner att satsa just p\u00e5 forskning.<\/p>\n<p><strong>Professor Ebba Witt Brattstr\u00f6m, litteraturhistoriker, publicerade 1988 sin doktorsavhandling <\/strong><em>Moa Martinson: Skrift och drift i trettiotalet<\/em><strong>. <\/strong>Ja, Ebba Witt Brattstr\u00f6m har skrivit mycket mer \u00e4n s\u00e5, hennes senaste bok som kommer i november \u00e4r <em>St\u00e5 i bredd<\/em>, men det \u00e4r Moa hon pratar om vid detta tillf\u00e4lle.<\/p>\n<p>D\u00e5 var det inte alldeles accepterat av den akademiska v\u00e4rlden att hon \u2013 en kvinna \u2013 skulle skriva en avhandling om en kvinnlig f\u00f6rfattare. Av sin handledare fick hon h\u00f6ra att \u201dom du nu vill skriva om n\u00e5gon folklig, kan du v\u00e4l skriva om Bellman\u201d, och hon avr\u00e5ddes fr\u00e5n att skriva om Moa.<\/p>\n<p>N\u00e4r avhandlingen kom ut var genusfr\u00e5gor heta och hon blev d\u00e4rf\u00f6r en flitigt anlitad f\u00f6rel\u00e4sare. Sedan blev det tyst under n\u00e5gra \u00e5r, men nu n\u00e4r m\u00e5nga bibliotek och andra uppm\u00e4rksammar att Moa gick ur tiden f\u00f6r 50 \u00e5r sedan, s\u00e5 \u00e4r hon p\u00e5 nytt mycket efterfr\u00e5gad som f\u00f6rel\u00e4sare.<\/p>\n<p>\u2013 J\u00e4tteroligt! menar Ebba Witt Brattstr\u00f6m som turnerar med f\u00f6rel\u00e4sningen <em>Livets runsten. Moa Martinson i det litter\u00e4ra trettiotalet<\/em>.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15260459317\/in\/set-72157647984587237\/player\/\" width=\"400\" height=\"275\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> F\u00f6rfattaren Moa Martinson har kommit att symbolisera en stor del av Norrk\u00f6pings tidiga 1900-talshistoria. Peter Lindes staty visar en kraftfull kvinna.<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>I Moas b\u00f6cker fick Ebba svar p\u00e5 fr\u00e5gor som hon d\u00e5 st\u00e4llde sig.<\/strong> Till exempel varf\u00f6r inte kvinnorna gick l\u00e4ngst fram i demonstrationst\u00e5gen? Jo, svaret var ju att kvinnorna ocks\u00e5 skulle h\u00e5lla ihop det vi i dag kallar livspusslet. Ta hand om barnen, sk\u00f6ta hemmet OCH arbeta.<\/p>\n<p>\u2013 Moa f\u00f6ljer genom flera av sina b\u00f6cker en tradition som var mycket vanlig vid den h\u00e4r tiden. N\u00e4mligen genom att ge barnen r\u00f6st. Modellen var P\u00e4r Lagerqvists <em>G\u00e4st hos verkligheten<\/em>, som d\u00e4refter f\u00f6ljdes av en rad f\u00f6rfattare. Det ovanliga med Moa var just att hon var kvinna som f\u00f6ljde denna modell och hon gjorde det utan undantag.<\/p>\n<p>Ebba Witt Brattstr\u00f6m ber\u00e4ttade kring det litter\u00e4ra klimat som r\u00e5dde i huset d\u00e4r Moa bodde tillsammans med maken Harry och sina fem s\u00f6ner. Hon var flitigt publicerad i olika tidningar och tidskrifter i v\u00e4nsterpressen. Hon deltog ocks\u00e5 i m\u00e5nga debatter bland kvinnorna p\u00e5 Fogelstad. De st\u00f6ttade Moa och uppmuntrande hennes skrivande vilket ledde till att hon gav ut boken <em>Pigmamma<\/em>.<\/p>\n<p>\u2013 M\u00e4nnen skrev b\u00f6cker som omskrivet handlade om \u201dsnabba skjut i lantlig milj\u00f6\u201d, p\u00e5 h\u00f6skullen, bakom ett tr\u00e4d eller i n\u00e5got buskage, d\u00e4r kvinnorna var mer eller mindre med p\u00e5 det hela. Medan Moa breddade konceptet till att ocks\u00e5 belysa kvinnans synpunkter och ta med de konsekvenser som ofta blev f\u00f6ljden av dessa m\u00f6ten. I <em>Kvinnor och \u00c4ppeltr\u00e4d<\/em> formulerade Moa ett nytt litter\u00e4rt program som fick sina efterf\u00f6ljare men ocks\u00e5 m\u00f6tte stark kritik.<\/p>\n<p><strong>Avslutningsvis ber\u00e4ttar Ebba Witt Brattstr\u00f6m om n\u00e5gra av de f\u00f6rfattare som kommit i sp\u00e5ren av Moa.<\/strong> Hon n\u00e4mner bland andra Kerstin Ekman, Elsie Johansson och Kristina Sandberg. Ebba Witt Brattstr\u00f6ms f\u00f6rel\u00e4sning ger inspiration till att \u00e5ter l\u00e4sa Moa Martinssons b\u00f6cker och ger ocks\u00e5 id\u00e9er till outforskade sp\u00e5r.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15442869541\/in\/set-72157647984587237\/player\/\" width=\"400\" height=\"280\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Gatunamnsforskaren Peter Kristensson. Bilden togs vid v\u00e5rens f\u00f6redrag p\u00e5 Stadsbiblioteket.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>De svenska historiedagarna fortsatte d\u00e4refter p\u00e5 Campus Norrk\u00f6ping.<\/strong> H\u00e4r kunde man v\u00e4lja m\u00e5nga olika f\u00f6rel\u00e4sningar att lyssna till. L\u00e5t mig ge ett litet axplock. H\u00e4r har vi exempelvis arkeologen Karin Lindeblad som ber\u00e4ttar om de utgr\u00e4vningar som varit i Norrk\u00f6ping, bland annat i kvarteren Lyckan, Spinnrocken och Mj\u00f6lnaren.<\/p>\n<p>Peter Kristensson talade om sin kommande bok om Norrk\u00f6pings gatunamn, som handlar om personer, platser och h\u00e4ndelser ur stadens sp\u00e4nnande och dynamiska historia.<\/p>\n<p>Man kunde ocks\u00e5 lyssna till Lars Magnusson, professor vid Uppsala Universitet, som talade om Louis de Geer och andra betydelsefulla personer i den svenska industrins begynnelse.<\/p>\n<p><strong>Under l\u00f6rdagen och s\u00f6ndagen forts\u00e4tter <em>De svenska historiedagarna<\/em> med f\u00f6rel\u00e4sningar av bland andra tidigare stadsantikvarien Ann-Charlotte Hertz,<\/strong> som ber\u00e4ttar om att Norrk\u00f6ping var en av de tre st\u00e4der d\u00e4r judar fick bos\u00e4tta sig och hur de fr\u00e4mst idkade handel h\u00e4r. Den judiska befolkningen har satt stora sp\u00e5r som \u00e4r synliga \u00e4nnu idag. Ett exempel \u00e4r Folkparken som sk\u00e4nktes som rekreationsomr\u00e5de av John Philipsson.<\/p>\n<p>Professor Torbj\u00f6rn Nilsson vid Stockholms Universitet ber\u00e4ttade om Norsk-svenska unionen som varade mellan 1814 och 1905. Senare samma eftermiddag talade Johan Perwe om <em>Det bruna Norrk\u00f6ping<\/em> som baserar sig p\u00e5 den bok om nazister och motst\u00e5ndsfolk i Norrk\u00f6ping under beredskaps\u00e5ren som Perwe arbetar med.<\/p>\n<p>Anders Johnsson slutligen f\u00f6rel\u00e4ste om industristaden Norrk\u00f6ping, men ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om Finsp\u00e5ng och \u00c5tvidaberg.<\/p>\n<p><strong>Sist, men inte minst vill jag g\u00e4rna n\u00e4mna Mats Brusman som tog med intresserade p\u00e5 en historisk stadsvandring.<\/strong> Mats Brusman \u00e4r historiker och lektor vid Link\u00f6pings Universitet och han ville visa Norrk\u00f6ping som fotbollsstad, som skolstad, som invandrarstad med mera under vandringen runt i v\u00e5r vackra stad.<\/p>\n<p>Under <em>De svenska historiedagarna<\/em> finns ocks\u00e5 en m\u00e4ngd f\u00f6rel\u00e4sningar som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt handlar om historia, men inte om just v\u00e5r stads historia. P\u00e5 gr\u00e4nsen \u00e4r en f\u00e4rd till L\u00f6fstad slott.<\/p>\n<p><em>Text: Eva Lindblad<\/em><\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"Bildspel\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157647939505349\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><\/em><br \/>\n<object width=\"400\" height=\"300\"><param name=\"flashvars\" value=\"offsite=true&amp;lang=en-us&amp;page_show_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157647984587237%2Fshow%2F&amp;page_show_back_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157647984587237%2F&amp;set_id=72157647984587237&amp;jump_to=\" \/><param name=\"movie\" value=\"https:\/\/www.flickr.com\/apps\/slideshow\/show.swf?v=1811922554\" \/><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\" \/><\/object><\/p>\n<blockquote><p><em>NORRK\u00d6PING<\/em><\/p>\n<p>3 \u2013 5 oktober 2014<em><br \/>\n<strong>Sveriges Manchester \u2013 Historia vid Str\u00f6mmen<\/strong><\/em><br \/>\n<em> Historiekonferens<\/em><br \/>\n<em> Arr: De svenska historiedagarna<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nDe svenska historiedagarna <a title=\"De svenska historiedagarna\" href=\"http:\/\/www.dsh.se\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><\/p>\n<blockquote><p><em>PRISER OCH PRISTAGARE<br \/>\n<\/em><\/p>\n<p><em><strong>Stig Ramel-priset<\/strong> \u00e0 150.000 kronor, (30.000 per \u00e5r under fem \u00e5r) till en person som verkat i Stig Ramels anda. Pristagare blev <strong>Anders Andr\u00e9n,<\/strong> professor i arkeologi som fr\u00e4mst forskar kring nordisk medeltidsarkeologi och bland annat leder ett tv\u00e4rveten-skapligt projekt med religionsarkeologer, stadsarkeologer samt historiska arkeologer. Professor Andr\u00e9n har publicerat flera b\u00f6cker och en av dessa \u00e4r Den medeltida Gotland, som enligt juryns motivering \u00e4r en av anledningarna till att priset gick till just honom.<\/em><\/p>\n<p><em>Priset till <strong>\u00c5rets Historiel\u00e4rare<\/strong> gick till <strong>Frida Hammarb\u00e4ck<\/strong>, vid Folkungaskolan i Link\u00f6ping. Hon f\u00e5r priset f\u00f6r att hon lyckas engagera sina elever och f\u00f6r att \u201dhon lyckas koppla d\u00e5tid med nutid\u201d. I sitt tacktal menar Frida att det \u00e4r roligt att \u201dh\u00e5rt arbete l\u00f6nar sig\u201d.<\/em><\/p>\n<p><em><strong>Clio-priset,<\/strong> 25.000 kronor (och en intervju i Svenska Dagbladet) skall ges till \u201den yngre historiker\u201d. 2014 \u00e5rs pristagare heter <strong>Julia Nordblad<\/strong>. Hon f\u00e5r priset f\u00f6r sin avhandling J\u00e4mlikhetens villkor som handlar om spr\u00e5kundervisningens skiftande metoder. Enligt juryns motivering s\u00e5 f\u00e5r hon priset f\u00f6r att hon \u201dst\u00e4ller m\u00e5nga av v\u00e5r tids stora fr\u00e5gor i relief\u201d. Fr\u00e5gor som exempelvis vad \u00e4r kulturell likhet? Och hur skapar samh\u00e4llet delaktighet och uteslutning?<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING N\u00e4r De svenska historiedagarna landade sitt 20-\u00e5rsjubileum i Norrk\u00f6ping stod v\u00e4rdstadens egen historia i fokus. Redan har historien bakom Link\u00f6pings universitet skrivits. Ebba Witt-Brattstr\u00f6m ber\u00e4ttade om Moa Martinsons skrivande under 1930-talet. F\u00f6ljt av en rad andra f\u00f6redrag. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=17214\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53,16],"class_list":["post-17214","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17214"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17214\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}