{"id":18331,"date":"2014-12-29T11:42:20","date_gmt":"2014-12-29T10:42:20","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=18331"},"modified":"2014-12-29T11:48:08","modified_gmt":"2014-12-29T10:48:08","slug":"nyrenoverade-a-hard-days-night-pa-cnema","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=18331","title":{"rendered":"Nyfixad A Hard Day&#8217;s Night p\u00e5 Cnema"},"content":{"rendered":"<p><strong><em><a href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/a-hard-days-night-beatles-movie-restored.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-18332\" src=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/a-hard-days-night-beatles-movie-restored-567x319.jpg\" alt=\"Nyrenoverade A Hard Day's Night.\" width=\"567\" height=\"319\" srcset=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/a-hard-days-night-beatles-movie-restored-567x319.jpg 567w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/a-hard-days-night-beatles-movie-restored-150x84.jpg 150w, https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/a-hard-days-night-beatles-movie-restored.jpg 670w\" sizes=\"auto, (max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><\/a><\/em><\/strong><\/p>\n<p><em>P\u00e5 spr\u00e5ng. En av m\u00e5nga fartfyllda scener i den nyrestaurerade filmen med The Beatles.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Beatlarna fick en h\u00e5rd men rolig dags kv\u00e4ll<\/span><\/h1>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong>&#8221;<em>Are you a rocker<\/em>?&#8221;<br \/>\n\u2013 <em>No, I&#8217;m a mocker<\/em>.<br \/>\nTypiskt replikskifte, h\u00e4r fr\u00e5n retstickan Ringo i filmen <em>A Hard Day&#8217;s Night<\/em>. <\/strong>Det kallas en \u201dRingoism\u201d efter upphovsmannen, rentav att sj\u00e4lva filmtiteln kan s\u00e4gas vara en typisk &#8221;Ringoism&#8221;. Beatlarna \u00e4r mycket roliga att titta p\u00e5 och givetvis \u00e4r deras musik storartad.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/16134546301\/in\/set-72157649583435830\/player\/\" width=\"395\" height=\"400\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Retstickan Ringo. Filmen driver med Beatlarnas f\u00f6rm\u00e5ga att provocera, framf\u00f6r allt personer ur den \u00e4ldre generationen.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Cnema visade den nyrestaurerade musikfilmen <em>A Hard Day\u2019s Night<\/em> p\u00e5 s\u00f6ndagseftermiddagen.<\/strong> Det har g\u00e5tt 50 \u00e5r sedan de fyra Beatlarna: John Lennon, Paul McCartney, George Harrison och Ringo Starr, debuterade p\u00e5 filmduken en m\u00e5nad efter att LP:n med samma namn sl\u00e4ppts. Richard Lester regisserade f\u00f6r filmbolaget Miramax. I Sverige visades den med titeln <em>Yeah! Yeah! Yeah!<\/em><\/p>\n<p>Nu har filmbolaget Janus tagit \u00f6ver r\u00e4ttigheterna och digitaliserat och renoverat materialet med varsam hand. Nypremi\u00e4ren \u00e4gde rum i somras.<\/p>\n<p><strong>Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga exakt vad som g\u00f6r Beatlarna s\u00e5 stora.<\/strong> John och Paul \u00e4r inga exceptionella s\u00e5ngare, deras r\u00f6ster \u00e4r ganska torra som engelska tenorer ofta \u00e4r. De sjunger dock oforcerat, \u00e4ven i de h\u00f6ga l\u00e4gena och bjuder p\u00e5 flera sm\u00e5 finesser. Inte minst kompletterar Johns mer fr\u00e4na klang Pauls mer sentimentala. George kunde f\u00e5 virtuosa passager att l\u00e5ta sj\u00e4lvklara och Ringo hade &#8221;absolut taktsinne&#8221;.<\/p>\n<p>Tillsammans blev de helt enkelt oslagbara, som pop var det om\u00f6jligt att motst\u00e5. Kanske var ton\u00e5rstjejernas totalt hysteriska reaktioner inte s\u00e5 absurda som kan tyckas n\u00e4r man ser journalklippen \u2013 vem vill inte ha en genialisk musiker som dessutom \u00e4r rolig p\u00e5 ett lite sk\u00e4lmaktigt s\u00e4tt?<\/p>\n<p><strong>Filmens handling \u00e4r inte mycket att skriva hem om. <\/strong>I grunden \u00e4r den en serie sketcher som bygger p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4xlingar och att folk aldrig g\u00f6r vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av dem, n\u00e5got som blir extra komiskt i ett etikettsbundet samh\u00e4lle som det engelska. Att komma med en bisarr, lite flirtig replik vid &#8221;fel&#8221; tillf\u00e4lle, n\u00e4r man f\u00f6rv\u00e4ntas vara gravallvarlig, blir f\u00f6rst\u00e5s roligt \u2013&#8221;Black-and-white comedy&#8221; heter tydligen genren i England.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/15516717103\/in\/set-72157649583435830\/player\/\" width=\"395\" height=\"400\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><br \/>\n<em> Skicklig gitarrist. George Harrisons l\u00e5t Don&#8217;t Bother Me som spelas i filmen kom aldrig med p\u00e5 albumet.<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Tyv\u00e4rr tappar filmen tempo ungef\u00e4r halvv\u00e4gs. <\/strong>Det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e5lla intresset uppe n\u00e4r det inte finns mycket till ber\u00e4ttelse, och man sitter mest och v\u00e4ntar p\u00e5 konserten i slutet.<\/p>\n<p>En l\u00e5t jag inte h\u00f6rt f\u00f6rut, <em>Don&#8217;t Bother Me<\/em>, av och med George Harrison, var kul att h\u00f6ra, annars var <em>If I Fell<\/em> en h\u00f6jdpunkt, d\u00e4r s\u00e5ngen f\u00e5r charm och mer s\u00f6tma \u00e4n vanligt \u2013 till och med lite vibrato \u2013 som bryter den lite torra klangen.<\/p>\n<p>Det var ocks\u00e5 sk\u00f6nt att slippa en tafflig svensk \u00f6vers\u00e4ttning av de m\u00e5nga ordvitsarna; det fanns, som tur var, ingen!<\/p>\n<p><em>Text: Lars Henriksson<br \/>\nFoto: Bruce and Martha Karsh<\/em><\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"Bildspel\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157649583435830\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><\/em><br \/>\n<object width=\"400\" height=\"300\"><param name=\"flashvars\" value=\"offsite=true&amp;lang=en-us&amp;page_show_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157649583435830%2Fshow%2F&amp;page_show_back_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157649583435830%2F&amp;set_id=72157649583435830&amp;jump_to=\" \/><param name=\"movie\" value=\"https:\/\/www.flickr.com\/apps\/slideshow\/show.swf?v=1811922554\" \/><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\" \/><\/object><\/p>\n<blockquote>\n<h3><em>CNEMA Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n<p>28 december 2014<em><br \/>\n<strong>A Hard Day\u2019s Night<\/strong><\/em><br \/>\n<em> Musikfilm<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nRolling Stone <a title=\"Rolling Stone\" href=\"http:\/\/www.rollingstone.com\/movies\/news\/a-hard-days-night-reborn-behind-the-beatles-films-new-restoration-20140703\" target=\"_blank\">reportage 2014<\/a><br \/>\nLars Henriksson <a title=\"Operalaven\" href=\"http:\/\/www.operalaven.se\" target=\"_blank\">hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NORRK\u00d6PING De fabul\u00f6sa fyra, allts\u00e5 Beatlarna: John Lennon, Paul McCartney, George Harrison och Ringo Starr, hade en h\u00e5rd men rolig dags kv\u00e4ll f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. I samband med LP-albumet spelades en film in. Nu \u00e4r den i skick som ny. <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=18331\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[38,13],"class_list":["post-18331","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-film","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18331"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18331\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18331"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}