{"id":19768,"date":"2015-05-10T11:47:08","date_gmt":"2015-05-10T10:47:08","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=19768"},"modified":"2015-05-10T11:47:08","modified_gmt":"2015-05-10T10:47:08","slug":"fascinerande-perspektiv-hos-dawod-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=19768","title":{"rendered":"Fascinerande perspektiv hos Dawod (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Amar<\/a>Amar Dawods bildv\u00e4rld i sp\u00e4nnvidden mellan m\u00e4nniskans psyke och m\u00e4nsklighetens d\u00e5rskap, gudars \u00e5terkomst och v\u00e4rldens underg\u00e5ng griper tag.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4nniskor, v\u00e4rldar och en gud<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Perspektiven rusar n\u00e4r civilisationer f\u00f6ds, lever och st\u00f6rtar samman. <\/strong>Eller om det \u00e4r en ensam individs inre bilder. Konstn\u00e4ren Amar Dawods m\u00e5lningar och skulpturer p\u00e5 Galleri Mot Str\u00f6mmen griper tag och s\u00e4tter ig\u00e5ng betraktarens egna fl\u00f6den.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Amar<\/a>
\nGud Baal av Amar Dawod.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En enda gud: Gud Baal<\/em> \u00e4r en liten bronsskulptur. <\/strong>Upp ur en bordsyta sticker en mansbyst och ett bockhuvud. Ingen likhet med de bilder av guden Baal jag googlar fram, men jag l\u00e4r mig att Baal inte bara \u00e4r ett egennamn utan mer en titel f\u00f6r flera gudsgestalter. Snabbl\u00e4sning l\u00e4r mig att Baal \u00e4r s\u00e5 mycket mer intressant och komplext \u00e4n en icke-lyssnande konkurrerande gud som \u00f6vervinns vid en offert\u00e4vling, s\u00e5 som l\u00e4rs ut i Bibeln. Kanske det rentav \u00e4r Abraham och v\u00e4duren (fast med stiliserat raka horn) han offrar i st\u00e4llet f\u00f6r Isak. Eller eller\u2026<\/p>\n

Mittemot en Krigare<\/em>, ett huvud som sticker upp ur en vagn. S\u00e5 f\u00f6renklad \u00e4r formen, hjulen tr\u00e4skivor genomborrade av en axel, att jag tror mig se en antik stridsvagn som skyddar krigarens kropp. Men vagnar av just den typen tycks inte ha funnits. \u00c4r den allts\u00e5 nutida. Eller en enskild persons dr\u00f6mbild eller vision? Mer om det alldeles strax i artikeln.<\/p>\n

Tredje skulpturen, Utan titel<\/em>, \u00e4r smal och h\u00f6g, ett pussel av tr\u00e4bitar, fyllda tygbollar, n\u00e5got naket och mycket m\u00e5lat. Mitt sinne \u00e4r redan inst\u00e4llt p\u00e5 tidsdimensionen, jag ser som utsnitt av kulturlager fr\u00e5n tusen och \u00e5ter tusen \u00e5r. M\u00f6nstret i gr\u00f6nt, r\u00f6tt och bl\u00e5tt ger den pulserande liv.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Amar<\/a>
\n Landskap av Amar Dawod.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag har f\u00e5tt till mig en text d\u00e4r konstn\u00e4ren f\u00f6rklarar att han \u00e4r inspirerad av Franz Kafka och av sitt arbete med psykiskt sjuka personer.<\/strong> Om civilisations-, religions- eller krigshistoria n\u00e4mner han inte ett ord, det \u00e4r undertecknad betraktares \u00f6ga och sinne som l\u00e4gger till det perspektivet.<\/p>\n

M\u00e5lningarna b\u00e4r sp\u00e5r av arbete. F\u00e4rgen \u00e4r lagd i lager, mycket fysisk och \u00e4ldre (?) m\u00e5lningar kan skymta fram. Cirklar och triangelformer f\u00f6rekommer, inte geometriskt rena, men de \u00e4r d\u00e4r. Bollar i Landskap<\/em> eller \u00e4r det planeter kring ett h\u00f6gt berg i en absurd v\u00e4rld med m\u00e4rkliga proportioner? En gestalt vid en vagn, den h\u00e4r g\u00e5ngen med mjuka detaljer och hjul, d\u00e4r syns ekrarna tydligt.<\/p>\n

Torn<\/em> men de har inte byggts klart, eller s\u00e5 \u00e4r de redan raserade. Stad<\/em>, som ett n\u00e4t av vita konturer mot ett antytt landskap i starka skymningsf\u00e4rger, var d\u00e4r hus som byggdes, revs, byggdes och f\u00f6rsvann igen? Eller spindelv\u00e4v?<\/p>\n

Ruiner<\/em> heter en stor m\u00e5lning med en gestalt \u2013 ansiktsl\u00f6s, k\u00f6nl\u00f6s, stympad \u2013 utan kontakt med omgivningen som tycks p\u00e5 v\u00e4g att kollapsa. Kommer d\u00e4r en hand in fr\u00e5n en annan dimension? En Vandrare,<\/em> delad i tv\u00e5 delar av en linje, g\u00e5r i ett \u00f6de landskap. \u00c4r individen ensam, endast i s\u00e4llskap med sitt (eventuellt kluvna) jag? \u00c4r historien slut?<\/p>\n

Amar Dawod \u00e4r f\u00f6dd i Irak.<\/strong> Efter konststudier vid Bagdads universitet flyttade han 1980 till Polen d\u00e4r han fortsatte sina grafikstudier. Sedan 1987 \u00e4r han bosatt i V\u00e4stervik. Han st\u00e4ller ut flitigt, s\u00e5v\u00e4l i Sverige som utomlands. Amar Dawods bildv\u00e4rld i sp\u00e4nnvidden mellan m\u00e4nniskans psyke och m\u00e4nsklighetens d\u00e5rskap, gudars \u00e5terkomst och v\u00e4rldens underg\u00e5ng griper tag.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

GALLERI MOT STR\u00d6MMEN Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

2 \u2013 22 maj 2015
\nAmar Dawod<\/strong><\/em>
\n M\u00e5lningar och skulpturer<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nAmar Dawod Wikipedia <\/a>
\nGalleri mot Str\u00f6mmen Facebook <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING M\u00e4nniskor, v\u00e4rldar och en gud. Perspektiven rusar n\u00e4r civilisationer f\u00f6ds, lever och st\u00f6rtar samman. Eller om det \u00e4r en ensam individs inre bilder. Konstn\u00e4ren Amar Dawods m\u00e5lningar och skulpturer p\u00e5 Galleri Mot Str\u00f6mmen griper tag och s\u00e4tter ig\u00e5ng betraktarens egna fl\u00f6den. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14],"class_list":["post-19768","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19768","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19768"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19768\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19768"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=19768"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=19768"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}