{"id":19804,"date":"2015-05-14T17:27:56","date_gmt":"2015-05-14T16:27:56","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=19804"},"modified":"2015-05-14T17:27:56","modified_gmt":"2015-05-14T16:27:56","slug":"ikonen-bourgeois-skulpterade-livet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=19804","title":{"rendered":"Ikonen Bourgeois skulpterade livet"},"content":{"rendered":"

\"Annika<\/a>
\nBirth. Annika Nordin ber\u00e4ttade om Louise Bourgeios p\u00e5 Konstmuseet i\u00a0 onsdags kv\u00e4ll.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kvinnoformer, s\u00e5 sk\u00f6ra att de knappt kan st\u00e5<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Onsdagens f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Konstmuseet om Louise Bourgeios arrangeras i anslutning till utst\u00e4llningen Katrine Helmersson och Abdoulaye Konat\u00e9, vilket kan verka egendomligt vid f\u00f6rsta p\u00e5seendet. <\/strong>Men f\u00f6rel\u00e4saren Annika Nordin lyckas dra paralleller till dem b\u00e4gge p\u00e5 \u00f6vertygande s\u00e4tt. Helmersson har (f\u00f6rst\u00e5s) kopplingar som kvinnlig och feministisk konstn\u00e4r, men ocks\u00e5 genom anknytningen till etnisk konst. Och d\u00e4r har vi ocks\u00e5 kopplingen till Konat\u00e9.<\/p>\n

Men mest aktuell \u00e4r Bourgeois med den stora retrospektiva utst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna museet i Stockholm. Synd bara att den avslutas p\u00e5 s\u00f6ndag. Om man, som jag, \u00e4r lite saktf\u00e4rdig men l\u00e4ttinspirerad uppt\u00e4cker man att det \u00e4r f\u00f6rsent. Utst\u00e4llningen med Helmersson och Konat\u00e9 avslutas ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00f6ndag, om det finns fler saktf\u00e4rdiga d\u00e4r ute. Dit hinner ni i alla fall.<\/p>\n

Bourgeois \u00e4r en kvinnlig ikon inom konsthistorien. <\/strong>1982 hade hon (som f\u00f6rsta kvinna n\u00e5gonsin!) en retrospektiv utst\u00e4llning p\u00e5 Museum of Modern Art i New York. Hennes betydelse f\u00f6r kvinnliga skulpt\u00f6rer kan inte \u00f6verskattas, och Annika Nordin visar p\u00e5 flera exempel hos Katrine Helmersson.<\/p>\n

Louise Bourgeois var en h\u00e4rjad sj\u00e4l alltsedan barndomen i Frankrike, fastkl\u00e4md mellan en sjuk mor och en far som helst ville ha en son men som hon k\u00e4mpade f\u00f6r att behaga. Ofta anv\u00e4ndes hon som buffert mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Fadern var dessutom en notorisk kvinnokarl och h\u00f6ll Louises engelska guvernant som sin \u00e4lskarinna, vilket gjorde Louise b\u00e5de skadad och rasande f\u00f6r livet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Louise<\/a>
\n Lair, gummi (1986). \u00a9 The Easton Foundation \/ BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Courtesy Hauser & Wirth and Cheim & Read.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Nordin, kulturjournalist med psykologi som specialitet, har f\u00f6rt en konversation via mejl med Bourgeois i flera \u00e5r.<\/strong> Hon var \u00f6vertygad om att hon hade g\u00e5tt i terapi, eller att hon \u00e5tminstone hade studerat psykoanalys. Det f\u00f6rnekade Bourgeois, men hon erk\u00e4nde att hon k\u00e4nde till psykoanalytikern Donald W Winnicott. Senare hittade dock hennes assistent n\u00e5gra l\u00e5dor med anteckningar som visade att hon g\u00e5tt i psykoanalys i 30 \u00e5r!<\/p>\n

\u2013 Det var inte f\u00f6r att f\u00e5 mer material till konsten som hon gick i analys, s\u00e4ger Annika Nordin, utan det var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att hon skulle \u00f6verleva skadorna fr\u00e5n barndomen.<\/p>\n

Det g\u00e5r att h\u00e4rleda det mesta i hennes konst tillbaks till barndomen, och det g\u00f6r ocks\u00e5 Nordin. Fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r hon v\u00e4ldigt vilse, gift med en amerikansk konsthistoriker och emigrerad, men hon jobbar st\u00e4ndigt med sin konst. I 1940-talets New York \u00e4r skulpturerna inspirerade av afrikansk och neolitisk konst. Men de \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6ra (s\u00e4rskilt kvinnoformerna) att de knappt kan st\u00e5. Fr\u00e5n den h\u00e4r tiden \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4ngskulpturen Lair<\/em> (lya, n\u00e4ste), som verkar inspirerad av boet av en v\u00e4varf\u00e5gel.<\/p>\n

M\u00f6tet 1980 med den unga konststudenten Jerry Gorovoy skulle f\u00f6r\u00e4ndra hennes liv. <\/strong>Han f\u00e5ngar upp henne n\u00e4r hon snubblar p\u00e5 en gatsten, vinner hennes f\u00f6rtroende och blir hennes assistent i 30 \u00e5r fram till hennes d\u00f6d. Utan honom skulle inte de stora verken ha blivit till, ber\u00e4ttar Nordin. 10 AM Is When You Come to Me<\/em> (detalj) \u00e4r en hyllning till honom.<\/p>\n

Men det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att tolka Bourgeois verk psykoanalytiskt. Vad som vi vill se som en erotiskt avbildad manslem p\u00e5st\u00e5r Bourgeois i brevv\u00e4xling med Nordin att det \u00e4r sj\u00e4lvportr\u00e4tt. Och efter att ha visat bild p\u00e5 konstn\u00e4ren i vit krage ser man faktiskt Sleep II<\/em> i st\u00e4llet som ett nerb\u00f6jt huvud.<\/p>\n

Likas\u00e5 representerar tre av br\u00f6sten i den sena m\u00e5lningen Blue is the Color of Your Eyes<\/em> inte alls kvinnor \u2014 utan hennes tre s\u00f6ner!<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Louise<\/a>
\n Blue is the Color of Your Eyes (2008). \u00a9 The Easton Foundation \/ BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Courtesy Harlan & Weaver, New York.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n att ha talat illa om sin mor (som dog redan 1932) blir <\/strong>Bourgeois p\u00e5 \u00e4ldre dar k\u00e4rleksfull i minnet.<\/strong> Spindlarna f\u00e5r symbolisera moderskap och beskydd. Den st\u00f6rsta av dem Maman <\/em>(1999) \u00e4r uppst\u00e4lld utanf\u00f6r Moderna just nu. Jag ser tydligt \u00e4ggs\u00e4cken under henne. Sj\u00e4lv har jag en l\u00e4tt spindelfobi och upplever henne p\u00e5 ett annat s\u00e4tt.<\/p>\n

P\u00e5 slutet f\u00f6rsonas Bourgeois allt mer med sin barndom. Ju n\u00e4rmare d\u00f6den hon kommer desto mer b\u00f6rjar hon skildra f\u00f6delse. 99 \u00e5r efter sin f\u00f6delse m\u00e5lar hon fl\u00f6diga akvareller v\u00e5tt-i-v\u00e5tt.<\/p>\n

\u2013 Os\u00e4kerheten p\u00e5 vad som v\u00e4ntar oss lika stor n\u00e4r vi f\u00f6ds som n\u00e4r vi d\u00f6r, sa Louise Bourgeois. Eller var det Annika Nordin?<\/p>\n

Text: Michael Strandhed
\nFoto: Michael Strandhed, Christopher Burke, \u00c5sa Lund\u00e9n\/Moderna Museet, Adam Rzepka, Mathias Johansson<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

KONSTMUSEET Norrk\u00f6ping<\/em><\/p>\n

13 maj 2015
\nSkulpterat liv \u2014 Ett psykologiskt portr\u00e4tt av Louise Bourgeois<\/strong><\/em>
\nAnnika Nordin<\/em>
\n F\u00f6rel\u00e4sning<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nLouise Bourgeois Modernas museet<\/a> AB om utst\u00e4llningen<\/a> DN om utst\u00e4llningen<\/a> DN om psykoanalysen <\/a>
\nNorrk\u00f6pings Konstmuseum hemsida<\/a> Facebook <\/a>
\nErotisk odyss\u00e9 & Varning till ungdomen reportage<\/a> Kultursidan.nu 21\/2 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING P\u00e5 s\u00f6ndag avslutas v\u00e5rens stora utst\u00e4llning p\u00e5 Konstmuseet. Samma dag st\u00e4nger Moderna museets utst\u00e4llning om Louise Bourgeios. Under sin f\u00f6rel\u00e4sning visade Annika Nordin p\u00e5 paralleller mellan konstn\u00e4rerna. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53,14],"class_list":["post-19804","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19804","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19804"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19804\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19804"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=19804"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=19804"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}