{"id":20772,"date":"2015-07-26T16:13:32","date_gmt":"2015-07-26T15:13:32","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=20772"},"modified":"2015-07-26T17:22:31","modified_gmt":"2015-07-26T16:22:31","slug":"otackt-kvinnofortryck-i-mjolnarens-spar-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=20772","title":{"rendered":"Ot\u00e4ckt kvinnof\u00f6rtryck i mj\u00f6lnarens sp\u00e5r (recension)"},"content":{"rendered":"

\"I<\/a>
\nI mj\u00f6lnarens sp\u00e5r.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Hur kunde s\u00e5 m\u00e5nga se p\u00e5 utan att ingripa?<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r jag l\u00e4st ut Stina Nilsson Bassells roman I mj\u00f6lnarens sp\u00e5r <\/em>kom Martin Luther Kings ord till mig<\/strong>: ”Den stora tragedin \u00e4r inte de ondas brutalitet utan de goda m\u00e4nniskornas tystnad.” Fast jag skulle vilja l\u00e4gga till ett citationstecken kring ”de goda m\u00e4nniskorna”, b\u00e5de i Kings citat och i romanen. Kan man vara god samtidigt som man bevittnar ondska utan att ingripa? Har man legitimitet n\u00e4r man s\u00e4ger att man inte vill bli inblandad?<\/p>\n

I mj\u00f6lnarens sp\u00e5r <\/em><\/strong>\u00e4r en l\u00e5ngsam roman<\/strong>. Jag f\u00e5r en k\u00e4nsla av inre monolog n\u00e4r jag l\u00e4ser den, fast det finns en ber\u00e4ttarr\u00f6st. Boken v\u00e4xlar mellan tre tidpunkter. Vid en tidpunkt \u00e4r huvudpersonen Emma ung och f\u00f6r\u00e4lskad i Alfred. Hon bor med sin familj och \u00e4r mycket lycklig.<\/p>\n

Vid den andra tidpunkten har hon just blivit bortgift med den dubbelt s\u00e5 gamla storbonden Niklas Nilsson och deras son f\u00f6ds och v\u00e4xer upp. Vid den tredje tidpunkten har Emma blivit gammal och bor kvar med sin sinnesf\u00f6rvirrade son i huset p\u00e5 g\u00e5rden. Storbonden \u00e4r nu d\u00f6d.<\/p>\n

Ungdomens lycka kontrasteras mot den vidriga tillvaro Emma f\u00e5r som bortgift med en ondskefull man och senare mot tillvaron med den onda och sinnesf\u00f6rvirrade sonen.<\/strong> Greppet \u00e4r bra och skildringen av mannens metoder f\u00f6r att bryta ner Emma \u00e4r intressant men jag tycker att boken skulle vinna p\u00e5 att korta ner f\u00f6rsta halvan n\u00e5got. Skildringen av lycka kontra olycka k\u00e4nns till slut som en upprepning.<\/p>\n

I andra halvan av boken dyker element upp som bryter m\u00f6nstret av hopp mellan lycka och olycka. Vi l\u00e4sare f\u00e5r en del f\u00f6rklaringar till hur det kunnat bli s\u00e5 olyckligt som det blivit. Gamla ol\u00e4sta brev dyker upp och i bokens l\u00e5ngsamma tempo k\u00e4nns detta som friska fl\u00e4ktar, en form av action. Mot slutet f\u00e5r b\u00e5de vi och Emma tr\u00e4ffa en gammal dam vid namn Elsa. Hon \u00e4r den enda person som handlingskraftigt griper in f\u00f6r att hj\u00e4lpa Emma. D\u00e4refter tar historien en helt ny v\u00e4ndning.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stina<\/a>
\n Stina Nilsson Bassell \u00e4r poet, sagober\u00e4tterska och romanf\u00f6rfattare.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Stina Nilsson Bassell \u00e4r poet, sagober\u00e4tterska och romanf\u00f6rfattare<\/strong>. Det m\u00e4rks i romanen. F\u00f6rfattaren har hittills haft ett mycket personligt spr\u00e5k i sina tidigare romaner med m\u00e5nga ofullst\u00e4ndiga meningar. En del st\u00f6rs av det, andra v\u00e4njer sig och upplever det personliga i spr\u00e5ket.<\/p>\n

I den h\u00e4r romanen, som \u00e4r mycket l\u00e4ngre \u00e4n de tidigare romanerna har varit, finns det personliga spr\u00e5ket d\u00e4r men det \u00e4r n\u00e5got d\u00e4mpat vad g\u00e4ller egensinnighet med grammatik och meningsbyggnad. Det \u00e4r fortfarande mycket poetiskt och fantasifullt och \u2013 bara ibland \u2013 inkorrekt. Den konstn\u00e4rliga friheten bjuder p\u00e5 det.<\/p>\n

\u00c4ven huvudpersonen i boken \u00e4r en stor sagober\u00e4tterska och h\u00e4r kommer ljuset i romanen fram.<\/strong> Fantasin och poesin finns b\u00e5de hos Emma och hos f\u00f6rfattaren. D\u00e4r finns livskraften och n\u00e4r Emma bryts ner och f\u00f6rlorar sin skaparkraft finns den fortfarande kvar i spr\u00e5ket hos Stina Nilsson Bassell.<\/p>\n

Som en tvillingsyster tvinnar f\u00f6rfattaren kraft, poesi och fantasi i orden. D\u00e4rmed l\u00e5ter hon oss ana att under allt el\u00e4nde glimmar gl\u00f6den fortfarande hos Emma. Hennes tankar har fantasi och poesi, till exempel n\u00e4r hon filosoferar \u00f6ver tidens g\u00e5ng: ”\u00c5, gode tid, det \u00e4r som om ingen tid har g\u00e5tt, men t\u00e4nker hon och suckar, det har det. Det har g\u00e5tt sk\u00e4gg och mustasch. Och mer mage, ja f\u00f6rresten mer kropp \u00f6verhuvudtaget.”<\/p>\n

Det kvinnof\u00f6rtryck som Stina Nilsson Bassell tar upp i sin roman k\u00e4nns angel\u00e4get.<\/strong> Handlingen i boken utspelar sig mellan 1895 och 1936. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan. Kunde det verkligen g\u00e5 till s\u00e5 som i boken? Kunde verkligen s\u00e5 m\u00e5nga se p\u00e5 utan att ingripa? H\u00e4nder liknande tragedier i dag?<\/p>\n

Vem vill jag vara; modiga och varma Elsa som reagerar och hj\u00e4lper eller n\u00e5gon av Emmas grannar som g\u00e4rna f\u00f6r elakt skvaller vidare men l\u00e5ter det skeva vara skevt?<\/p>\n

Text: Carina Johansson
\n<\/em>Foto: Robert Svensson <\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

ROMAN<\/em><\/h3>\n

I mj\u00f6lnarens sp\u00e5r<\/em><\/strong>
\nav Stina Nilsson Bassell<\/em>
\nEbes f\u00f6rlag 2015<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nStina Nilsson Bassell hemsida<\/a>
\nEbes f\u00f6rlag hemsida<\/a> boken<\/a>
\nStina Nilsson Bassell. Yrke: f\u00f6rfattare reportage<\/a> Kultursidan.nu 3\/7 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING \u201dDe goda m\u00e4nniskornas tystnad.” Stina Nilsson Bassells nya roman ber\u00e4ttar om Emma som gifts bort med en \u00e4ldre man. Livet v\u00e4nds till olycka men hon har sin fantasi i beh\u00e5ll. N\u00e4r Emma f\u00f6rlorar \u00e4ven den b\u00e4r f\u00f6rfattaren henne vidare. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[64,7],"tags":[16],"class_list":["post-20772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur-2","category-norrkoping","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20772"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20772\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}