{"id":21094,"date":"2015-08-23T19:03:45","date_gmt":"2015-08-23T18:03:45","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=21094"},"modified":"2015-08-23T19:03:45","modified_gmt":"2015-08-23T18:03:45","slug":"melker-garays-absurda-fagelskramma-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=21094","title":{"rendered":"Melker Garays absurda F\u00e5gelskr\u00e4mma (recension)"},"content":{"rendered":"

\"F\u00e5gelskr\u00e4mman<\/a>
\nF\u00e5gelskr\u00e4mman \u2013 Skymningsnoveller av Melker Garay.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Allt som Gud har skapat \u00e4r inte gott<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Norrk\u00f6pingsf\u00f6rfattaren Melker Garay har j\u00e4mf\u00f6rts b\u00e5de med P\u00e4r Lagerqvist och Franz Kafka<\/strong>. I en intervju h\u00e4r p\u00e5 Kultursidan.nu framh\u00e5ller han P\u00e4r Lagerqvist som en f\u00f6rebild. Sj\u00e4lv \u00e4r jag mer ben\u00e4gen att se likheterna med Kafka.<\/p>\n

Denna recension ska huvudsakligen handla om Garays senaste novellsamling F\u00e5gelskr\u00e4mman <\/em>med undertiteln Skymningsnoveller <\/em>men jag har \u00e4ven l\u00e4st den tidigare utgivna R\u00e5ttan, <\/em>just f\u00f6r att kunna g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser mellan de tv\u00e5 novellsamlingarna. Det \u00e4r med en grund i b\u00e5da b\u00f6ckerna som jag ser sl\u00e4ktskapet med Kafka.<\/p>\n

Greppet att f\u00f6rvandla en m\u00e4nniska till ett djur blev uppenbart d\u00e5 Kafka f\u00f6rvandlade en m\u00e4nniska till en skalbagge<\/strong>. En dag vaknar personen helt enkelt upp som skalbagge… eller som r\u00e5tta i Garays fall (titelnovellen i R\u00e5ttan<\/em>). Men jag m\u00e5ste \u00e4ven p\u00e5peka en annan likhet med Kafka, nu i F\u00e5gelskr\u00e4mman. <\/em>I f\u00f6rsta novellen st\u00e4lls huvudpersonen inf\u00f6r r\u00e4tta och gradvis f\u00f6rlorar han sina kl\u00e4der. Jag kan inte annat \u00e4n s\u00e4ga att jag f\u00e5r en k\u00e4nsla av Kafkas absurditet h\u00e4r, gestaltad s\u00e5 att den skr\u00e4mmande f\u00f6rminskande k\u00e4nslan kryper innanf\u00f6r skinnet.<\/p>\n

Ett annat grepp som Melker Garay n\u00e4stan undantagsl\u00f6st anv\u00e4nder i sina noveller \u00e4r att f\u00f6rm\u00e4nskliga ting och djur. <\/strong>Och h\u00e4r n\u00e4rmar vi oss fablernas v\u00e4rld. Garay \u00e4r en t\u00e4nkare och i fablernas v\u00e4rld \u00e4r det l\u00e4tt att gestalta just tankar.<\/p>\n

I sin konstn\u00e4rliga kostym lockar tankarna till underh\u00e5llning eller till tankeverksamhet. Man kan f\u00f6lja tankem\u00f6nstret ut till sin spets. Det \u00e4r just detta som \u00e4r finessen. Det finns en spets, en udd och den kan man uppt\u00e4cka om man vill.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Melker<\/a>
\n Tankestyrka. F\u00f6rfattaren Melker Garay problematiserar sina \u00e4mnen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag kan se att b\u00e5de teodic\u00e9problemet (\u201dh<\/strong>ur kan Gud finnas d\u00e5 det finns s\u00e5 mycket ont h\u00e4r i v\u00e4rlden?\u201d)<\/strong> och den fria viljans lov finns representerade i Garays produktion<\/strong>. Garay f\u00f6rsvarar det onda till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den fria viljan. H\u00e4r n\u00e5gonstans k\u00e4nner jag orkanens \u00f6ga. Kanske hos en person som \u00f6ver huvud taget inte vill bek\u00e4nna sig till Gud.<\/p>\n

Jag vet inte vilken Melker Garays st\u00e5ndpunkt \u00e4r men jag upplever att han brottas med en religi\u00f6s problematik. I novellen Fen <\/em>s\u00e4ger huvudpersonen: ”Ni tycks aldrig ha begripit att det som ger en t\u00e4nkande varelse dess sj\u00e4lvaktning och v\u00e4rdighet \u00e4r r\u00e4tten att \u00e4ven f\u00e5 v\u00e4lja det som \u00e4r ont.” Samtidigt kan jag se att f\u00f6rfattarens fokus p\u00e5 det onda h\u00e4r i v\u00e4rlden \u00e4r ett s\u00e4tt att problematisera det faktum att allt Gud skapat inte \u00e4r gott.<\/p>\n

I novellen Polyfemos<\/em> gr\u00e4mer sig den blinde j\u00e4tten \u00f6ver sitt \u00f6de<\/strong> (som antikens f\u00f6rfattare Homeros gestaltat det i Odyss\u00e9en)<\/em>. <\/strong>Han vill att hans antagonist ”Ingen” ska komma tillbaka f\u00f6r att ge honom uppr\u00e4ttelse. Varje dag tar han sig m\u00f6dosamt till klippan f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 ”Ingen”. Om ”Ingen” kom s\u00e5 skulle Polyfemos \u00f6nska att han \u00e5ngrade sitt brott, s\u00e4rskilt d\u00e5 Polyfemos t\u00e4nkte ber\u00e4tta hur el\u00e4ndigt hans liv blivit efter d\u00e5det.<\/p>\n

H\u00e4r, liksom p\u00e5 en del andra st\u00e4llen i novellsamlingarna, t\u00e4nker jag att huvudpersonen eller ”m\u00e4nniskan” tar Guds plats. Vem \u00e4r det, enligt kristendomen, som ska utm\u00e4ta straff eller konfrontation med synder? Det \u00e4r Gud. N\u00e4r vi v\u00e4ntar p\u00e5 ”Ingen” f\u00f6r att f\u00e5 uppr\u00e4ttelse rinner v\u00e5ra liv sm\u00e4rtsamt f\u00f6rbi i en f\u00f6rr\u00e4disk och hoppfull v\u00e4ntan p\u00e5 en uppr\u00e4ttelse som inte tillh\u00f6r oss.<\/p>\n

Att v\u00e4nda p\u00e5 perspektivet \u00e4r en ingrediens som f\u00e5r de flesta noveller att lysa. <\/strong>Melker Garay \u00e4r s\u00e4rskilt tydlig, och jag skulle vilja s\u00e4ga lysande, i sin novell Papegojan. <\/em>D\u00e4r f\u00e5r vi stifta bekantskap med en f\u00e5gel som ofta underh\u00e5ller m\u00e4nniskorna n\u00e4r den h\u00e4rmar dumma fraser. Vad m\u00e4nniskorna inte vet \u00e4r att f\u00e5geln t\u00e4nker och reflekterar. Den tycker till en b\u00f6rjan om de intellektuella middagarna som dess husse har. Men efter ett tag f\u00f6rst\u00e5r papegojan att g\u00e4sterna runt bordet och husse endast upprepar vad de redan l\u00e4st eller h\u00f6rt, trots att niv\u00e5n \u00e4r en professors. Perspektivet byts, och d\u00e5 f\u00e5geln tar upp sin medvetenhet om sin bur men m\u00e4nniskornas omedvetenhet om sina burar, tar novellen ett stort spr\u00e5ng fram\u00e5t.<\/p>\n

Den fria viljan finns i problematiken mellan gott och ont<\/strong>. Men friheten st\u00e5r ocks\u00e5 p\u00e5 tapeten. I Draken <\/em>diskuterar f\u00f6rfattaren det som kanske \u00e4r en illusion av frihetens m\u00f6jligheter. Hur klarar sig friheten utan det ansvarstagande och meningsgivande uppdraget? Finns det n\u00e5got bortom detta? Intressant, tycker jag.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"R\u00e5ttan\"<\/a>
\n F\u00f6rra novellsamlingen R\u00e5ttan gavs ut 2013.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vad kan jag slutligen skriva? <\/strong>Jag kan urskilja \u00e4mnesomr\u00e5den som intelligens, hj\u00e4rnsp\u00f6ken, Gud och avkl\u00e4dd v\u00e4rdighet, katolska kyrkans pedofili, hemska m\u00f6drar, annan ondska (s\u00e5 klart) men ocks\u00e5 det fria valets lov.<\/p>\n

Jag \u00e4lskar gammaldags charm och h\u00e4r har vi mycket av den varan. Spr\u00e5ket \u00e4r vackert och rent.<\/p>\n

Om jag ska j\u00e4mf\u00f6ra R\u00e5ttan <\/em>med F\u00e5gelskr\u00e4mman <\/em>s\u00e5 tycker jag att R\u00e5ttan<\/em> \u00e4r mer k\u00e4rnfull. Kanske mer talangfull. Men F\u00e5gelskr\u00e4mman <\/em>har noveller som Papegojan, Uppr\u00e4ttelsen, Draken <\/em>och Polyfemos. <\/em>De \u00e4r n\u00e5got l\u00e4ngre, lite mindre k\u00e4rnfulla kanske men \u00e4nd\u00e5 briljanta i att framf\u00f6ra en problematik.<\/p>\n

Trots att Melker Garay \u00e4r en m\u00e4stare i att uttrycka sig s\u00e5 attraheras jag f\u00f6rst och fr\u00e4mst av styrkan i hans tankar. R\u00e5ttan <\/em>har det k\u00e4rnfulla spr\u00e5ket men F\u00e5gelskr\u00e4mman <\/em>har tankar som \u00e4r ett sn\u00e4pp djupare och ett sn\u00e4pp mer problematiserande.<\/p>\n

Text: Carina Johansson
\nFoto: Niclas Kindahl<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

NOVELLER<\/em><\/h3>\n

F\u00e5gelskr\u00e4mman
\n<\/strong>Skymningsnoveller<\/em>
\n av Melker Garay<\/em>
\n Omslagsbild: Stefan Teleman<\/em>
\n Norl\u00e9n & Slottner 2015<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nMelker Garay hemsida<\/a> Facebook<\/a> Maskinen\/YouTube<\/a>
\nNorl\u00e9n & Slottner f\u00f6rlag hemsida <\/a>
\nMelker Garay lodar djupen i R\u00e5ttan recension<\/a> Kultursidan.nu 3\/1 2014
\nMelker Garays onda R\u00e5ttan reportage<\/a> Kultursidan.nu 16\/10 2013<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Allt som Gud har skapat \u00e4r inte gott. I nya novellsamlingen F\u00e5gelskr\u00e4mman diskuterar Melker Garay b\u00e5de teodic\u00e9problemet och den fria viljan. I fabelns dr\u00e4kt kl\u00e4s en evig v\u00e4ntan p\u00e5 uppr\u00e4ttelse medan dumhet genomsk\u00e5das, frihet utan ansvar ifr\u00e5gas\u00e4tts. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[64,7],"tags":[16],"class_list":["post-21094","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur-2","category-norrkoping","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21094","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21094"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21094\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}