{"id":21277,"date":"2015-09-07T09:06:18","date_gmt":"2015-09-07T08:06:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=21277"},"modified":"2015-09-07T09:06:18","modified_gmt":"2015-09-07T08:06:18","slug":"graskalig-frankenstein-en-stark-upplevelse-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=21277","title":{"rendered":"Gr\u00e5skalig Frankenstein en stark upplevelse (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Anders<\/a>
\nSom en narr. Anders Wendin, med musiker, skapar en vemodig och \u00f6desm\u00e4ttad st\u00e4mning med ett korn av svart humor. Scenografiska projektioner i gr\u00e5skala bidrar.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vackert och humoristiskt om frestelse och k\u00e4rlek<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Det regnar och \u00e4r gr\u00e5tt ute.<\/strong> Inne p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern \u00e4r det ocks\u00e5 gr\u00e5tt, som st\u00e4mningen i Mary Shelleys roman Frankenstein<\/em> fr\u00e5n 1818. I \u00f6vrigt \u00e4r det mesta olikt f\u00f6rutom forskarens \u00e4relystna dr\u00f6mmar. \u00c4nd\u00e5 en vacker och humoristisk f\u00f6rest\u00e4llning om frestelse och k\u00e4rlek.<\/p>\n

Det regnar ute, det \u00e4r en av h\u00f6stens f\u00f6rsta dagar. <\/strong>Kv\u00e4llen \u00e4r gr\u00e5 och r\u00e5kall. Det \u00e4r som att hela staden har blivit en fond f\u00f6r \u00d6stg\u00f6tateaterns premi\u00e4r av Frankenstein<\/em>. Gr\u00e5skalan f\u00f6ljer som ett tema \u00e4nda upp p\u00e5 scenen, som \u00e4r tom, f\u00f6rutom n\u00e5gra musikinstrument.<\/p>\n

Scenografin \u00e4r sparsam genom hela f\u00f6rest\u00e4llningen. De st\u00f6rsta milj\u00f6- och atmosf\u00e4rsbytena utg\u00f6rs av projektioner mot en enf\u00e4rgad bakgrund. I gr\u00e5skala. Det \u00e4r vackert och effektivt.<\/p>\n

Man f\u00e5r k\u00e4nslan av att hela f\u00f6rest\u00e4llningen framf\u00f6rs i svartvit bild. N\u00e5got som, trots att handlingen utspelar sig i modern tid, g\u00f6r att man f\u00e5r en k\u00e4nsla av st\u00e4mningen i Mary Shelleys originalroman Frankenstein<\/em> fr\u00e5n 1818.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ola<\/a>
\nP\u00e5 farligt uppdrag. V\u00e4nnerna Frankenstein och Albert. I rollerna Tobias Almborg och Krister Kern.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

I \u00f6vrigt \u00e4r det mesta olikt originalber\u00e4ttelsen.<\/strong> Tobias Almborgs Frankenstein \u00e4r en desillusionerad vetenskapsman p\u00e5 v\u00e4g in i medel\u00e5ldern. Vad han har gemensamt med originalets Frankenstein \u00e4r att han \u00e4r ambiti\u00f6s och dr\u00f6mmer om ber\u00f6mmelse.<\/p>\n

Hans v\u00e4n Albert, senare ocks\u00e5 monstret, spelad av Krister Kern, \u00e4r Frankensteins enda v\u00e4n. Hans f\u00f6rtrogna, den som r\u00e4ddar honom fr\u00e5n d\u00f6dens brant. Albert och Frankensteins v\u00e4nskapsrelation gestaltas p\u00e5 ett symbiotiskt och harmoniskt s\u00e4tt. Man sympatiserar med dem b\u00e5da och den trov\u00e4rdiga gestaltningen av djup v\u00e4nskap.<\/p>\n

N\u00e4r Elena, spelad av Helena Nizic, dyker upp som en gubben i l\u00e5dan, rubbas harmonin.<\/strong> Frankensteins v\u00e4nskap till Albert blir skadad och pj\u00e4sens fl\u00f6de rubbas. N\u00e4r det fram tills dess varit en njutning att se sk\u00e5despelet, blir det stressande n\u00e4r Elena babblar med sin barnsligt g\u00e4lla r\u00f6st. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur och n\u00e4r Frankensteins k\u00e4rlek till Elena v\u00e4xer fram.<\/p>\n

Det \u00e4r dock v\u00e4nskapen mellan Albert och Frankenstein som driver hela handlingen fram\u00e5t. Det \u00e4r den som \u00e4r vacker och det \u00e4r den som ber\u00f6r. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r genomg\u00e5ende ber\u00f6rande.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Tobias<\/a>
\nS\u00e4rintressen. Frankenstein och Elena dras till varandra. Relationen till Albert f\u00f6rskjuts. I rollerna Tobias Almborg, Helena Nizic och Krister Kern.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Anders Wendin, med musiker, skapar en vemodig och \u00f6desm\u00e4ttad st\u00e4mning, med ett korn av svart humor.<\/strong> Wendins fallne \u00e4ngel fungerar som en kommenterande narr som genom starka monologer och s\u00e5nger lyfter fram ber\u00e4ttelsens existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n

De existentiella fr\u00e5gorna, och teman som v\u00e4nskap, k\u00e4rlek och sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande g\u00f6r Frankenstein<\/em> till en mycket se- och t\u00e4nkv\u00e4rd f\u00f6rest\u00e4llning. Livets ytterligheter gestaltas p\u00e5 ett starkt och livskraftigt s\u00e4tt som g\u00f6r att man som \u00e5sk\u00e5dare f\u00e5ngas in och \u00e4r n\u00e4rvarande i handlingen genom i stort sett hela f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Man har f\u00f6rvaltat Mary Shelleys Frankenstein<\/em> med omsorg.<\/strong> Trots att mycket \u00e4r annorlunda och moderniserat finns de stora livsfr\u00e5gorna kvar fr\u00e5n Shelleys roman. Man har ocks\u00e5 lyckats beh\u00e5lla den gotiska st\u00e4mningen och den r\u00e5kalla atmosf\u00e4r som Shelley s\u00e5 skickligt v\u00e4ver runt sina karakt\u00e4rer.<\/p>\n

Frankenstein<\/em> \u00e4r en vacker och humoristisk f\u00f6rest\u00e4llning om frestelse och k\u00e4rlek. Man r\u00e4ds inte att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om vad som egentligen g\u00f6r oss m\u00e4nskliga, vad som \u00e4r best\u00e4ndigt och vad som \u00e4r f\u00f6rg\u00e4ngligt. Om man vill ha en stark upplevelse i h\u00f6st ska man g\u00e5 och se Frankenstein<\/em> \u2013 det \u00e4r en l\u00e4ttillg\u00e4nglig f\u00f6rest\u00e4llning som v\u00e5gar st\u00e4lla de sv\u00e5raste fr\u00e5gorna.<\/p>\n

Text: Ann-Sofie Engstr\u00f6m
\nFoto: Ola Kjelbye\/\u00d6stg\u00f6tateatern<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

STORA TEATERN Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

5 september\u2013 3 oktober 2015<\/p>\n

STORA TEATERN Link\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

16 oktober \u2013 22 november 2015
\n<\/em><\/p>\n

Frankenstein<\/strong><\/em>
\nav Kasper Hoff<\/em>
\nMusik och s\u00e5ngtexter: Kenneth Thordal<\/em>
\nRegi och \u00f6vers\u00e4ttning: Tereza Andersson<\/em>
\n\u00d6vers\u00e4ttning s\u00e5ngtexter: Anders Wedin<\/em>
\nScenografi och kostym: Sven Dahlberg<\/em>
\nMask och peruk: Lena Stranger Weinar<\/em>
\nLjusdesign: H\u00e5kan Jansson<\/em>
\nLjuddesign: Dan Andersson<\/em>
\nProd: \u00d6stg\u00f6tateatern<\/em><\/em><\/p>\n

MEDVERKANDE<\/em>
\nSk\u00e5despelare:<\/em>
\nTobias Almborg, Krister Kern, Helena Nizic<\/em>
\nRichard Carlsohn, Anders Wendin, Patrik Voight<\/em>
\nMusiker:<\/em>
\nAnders Wendin, Henrik Nilsson, Fredrik Jonsson och Jonas Bleckman\/Johannes Bergion<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\n\u00d6stg\u00f6tateatern hemsida<\/a> Facebook <\/a>
\n\u00d6stg\u00f6tateaterns spel\u00e5r i gr\u00e4nslandet reportage<\/a> Kultursidan.nu 26\/8 2015
\nPremi\u00e4rdags f\u00f6r Frankenstein som Faust reportage<\/a> Kultursidan.nu 31\/8 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Det regnar och \u00e4r gr\u00e5tt ute. Inne p\u00e5 \u00d6stg\u00f6tateatern \u00e4r det ocks\u00e5 gr\u00e5tt. Som st\u00e4mningen i 1800-talsromanen Frankenstein. I \u00f6vrigt \u00e4r det mesta olikt f\u00f6rutom forskarens \u00e4relystna dr\u00f6mmar. \u00c4nd\u00e5 vackert och humoristiskt om frestelse och k\u00e4rlek. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[55,7],"tags":[31,12],"class_list":["post-21277","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-linkoping","category-norrkoping","tag-musikal","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21277","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21277"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21277\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}