{"id":21385,"date":"2015-09-13T18:41:56","date_gmt":"2015-09-13T17:41:56","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=21385"},"modified":"2015-09-13T18:41:56","modified_gmt":"2015-09-13T17:41:56","slug":"den-starkare-i-ett-vaxande-spelrum-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=21385","title":{"rendered":"Den starkare i ett v\u00e4xande Spelrum (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Den<\/a>
\nDen starkare. Cerefie Byrge i rollen som den kontrollerade fru X h\u00e4ller upp te.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag tror att det \u00e4r denna fr\u00e5ga ensemblen st\u00e4ller<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r julafton. Tv\u00e5 kvinnor m\u00f6ts p\u00e5 ett caf\u00e9. Det \u00e4r teater.<\/strong> N\u00e4r nya teatergruppen Spelrum ScenkonstLab s\u00e4tter upp Strindbergs enaktare Den starkare<\/em> l\u00e4gger de till \u201den doft av Tjechov\u201d i sin beskrivning. Pl\u00f6tsligt os\u00e4krar de teaterns \u00f6verenskommelser. Premi\u00e4ren h\u00f6lls p\u00e5 Teater Br\u00e5ddgatan 34 i torsdags kv\u00e4ll och d\u00e4r spelas den till och med 20 september.<\/p>\n

I programbladet skriver regiss\u00f6ren Carl-Eric Reidler om sin dragning till episka och poetiska ber\u00e4ttarformer <\/strong>(som ett alternativ till den psykologisk-realistiska traditionen som \u00e4r den vanliga inom dramatiken p\u00e5 de stora scenerna) inom teatern men ocks\u00e5 om den \u201dryska skolan\u201d. Vad nu det \u00e4r \u2013 jo allt har att g\u00f6ra med den store teaterteoretikern Konstantin Stanislavskij, han som st\u00e4ndigt s\u00f6kte skapa sann och levande teater.<\/p>\n

\u2013 Den amerikanska sk\u00e5despelarkonsten \u00e4r influerad av Stanislavskijs f\u00f6rsta period, den europeiska av hans mellanperiod. Hans sista period var under 1920- och1930-talen och den ryska skolan fortsatte sedan p\u00e5 det sp\u00e5ret, i skymundan f\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden. Det var f\u00f6rst efter Berlinmurens fall s\u00e5 den kom fram. Den utvecklingen har jag kommit i kontakt med, hinner Carl-Eric Reidler s\u00e4ga innan det \u00e4r dags f\u00f6r publiken att ta plats.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Den<\/a>
\nX n\u00e4rmar sig Y. I rollerna Cerefie Byrge som X och Heidi Nordling som Y.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

August Strindberg skrev Den starkare <\/em>med tanke p\u00e5 turn\u00e9.<\/strong> Hustrun Siri von Essen spelade rollen som fru X \u2013 p\u00e5 svenska \u2013 vid urpremi\u00e4ren i K\u00f6penhamn 1889. Publiken begrep inget. I Sverige gick det b\u00e4ttre men kritikerna klagade p\u00e5 den tysta fr\u00f6ken Y.<\/p>\n

Numera \u00e4r Den starkare<\/em> uppskattad och ofta spelad, inte minst i mindre men \u00e4nd\u00e5 ambiti\u00f6sa teatersammanhang. Det \u00e4r lockande med tv\u00e5 kvinnoroller i ett psykologiskt spel som experimenterar med en talande och en tyst roll. Vem \u00e4r det som \u00e4r den starkare av de tv\u00e5? Det \u00e4r denna pj\u00e4s Spelrum ScenkonstLab vill ge nya infallsvinklar.<\/p>\n

P\u00e5 ett caf\u00e9 sitter enda g\u00e4sten fr\u00f6ken Y och skriver, t\u00e4nker och skriver. <\/strong>En halvdrucken \u00f6lflaska st\u00e5r p\u00e5 bordet, en halvfull \u00f6lback p\u00e5 golvet signalerar en viss \u00e5tg\u00e5ng. In kommer fru X, h\u00e4nger av sig vintriga ytterkl\u00e4der.<\/p>\n

\u2013 Godkv\u00e4ll Amelie lilla. Du sitter h\u00e4r sa\u030a ensam p\u00e5\u030a julafton, som en stackars ungkarl, inleder fru X sin monolog som vi ska f\u00f6lja genom julklappsink\u00f6p, medk\u00e4nsla med den andra till misstankar om intima relationer.<\/p>\n

Cerefie Byrge har att b\u00e4ra alla dessa ord i rollen som X.<\/strong> Hon ser ut som en docka, en s\u00e5dan som hon k\u00f6pt till sin dotter. \u00d6gonen \u00e4r tungt sminkade, kinderna r\u00f6da och n\u00e4r hon h\u00e4ller upp sitt te \u00e4r r\u00f6relserna perfekta p\u00e5 gr\u00e4nsen till preci\u00f6sa. Den l\u00e5nga kl\u00e4nningen med den lilla kragen och alla sm\u00e5 knapparna andas kontroll och tidigt 1900-tal. Hatten hon tagit av sig och h\u00e4ngt upp passar dess f\u00f6rsta \u00e5rtionde.<\/p>\n

Det folktomma caf\u00e9t med uppst\u00e4llda stolar mot borden utnyttjar djupet i Teater Br\u00e5ddgatan 34:s F\u00f6rsta kammare.<\/strong> X vid caf\u00e9ts ing\u00e5ng l\u00e4ngst bort medan Y sitter helt n\u00e4ra publiken. Det tolkningsbara avst\u00e5ndet ger sp\u00e4nning.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Den<\/a>
\nPas de deux \u2013 steg f\u00f6r tv\u00e5. H\u00e4r bryts det som varit ett psykologiskt drama.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Heidi Nordling sitter barfota, kl\u00e4dd i l\u00f6st linne och svart l\u00e5ngkofta \u00f6ver glittriga tights.<\/strong> H\u00e5ret i en l\u00f6s knut. Vi kan f\u00f6lja varje skiftning i minspelet, hon sitter med ryggen v\u00e4nd mot X men tycks ofta se rakt p\u00e5 henne genom den \u201dfj\u00e4rde v\u00e4ggens\u201d imagin\u00e4ra v\u00e4ggspegel.<\/p>\n

X arbetar sig fram\u00e5t i det psykologiska dramat, stampar med makens julklappstofflor i bordet, allteftersom hennes insikter v\u00e4cks. Men s\u00e5 bryts realismen av ett kort mellanspel, en koreograferad ”pas de deux” som v\u00e4cker os\u00e4kerhet alternativt nya m\u00f6jligheter. (H\u00e4r k\u00e4nner jag en doft av Brecht mer \u00e4n av Tjechov)\u00a0 Ett kort \u00f6gonblick av m\u00f6jlig n\u00e4rhet, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rbi.<\/p>\n

X tar p\u00e5 sig sina ytterplagg och g\u00e5r hem till man och barn och firar jul. Y sitter tyst kvar. Den starkare, <\/em>vem som nu vann i de tv\u00e5 kvinnornas maktkamp, \u00e4r slut.<\/p>\n

D\u00e5 bryter sig Y ut ur Den starkares<\/em> logik.<\/strong> Hon kl\u00e4ttrar upp p\u00e5 stegen som jag sett men som f\u00f6rsvunnit f\u00f6r mig d\u00e5 den inte passat in. Heidi Nordling (eller \u00e4r det fortfarande Y?) talar. Eller har de aldrig varit X och Y. Eller \u00e4r X kvar i pj\u00e4sen och Y n\u00e5gon helt annan person eller symbol n\u00e5gon helt annanstans.<\/p>\n

Vad \u00e4r teater, vad kan teater vara?<\/strong> Jag tror att det \u00e4r fr\u00e5gan ensemblen st\u00e4ller, de i scenkonstlabbet f\u00f6r ett v\u00e4xande Spelrum.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

TEATER BR\u00c5DDGATAN 34 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

10\u201320 september 2015 kl 19
\nDen starkare<\/strong><\/em>
\n Strindberg med en doft av Tjechov<\/em>
\n Id\u00e9 & Regi: Carl-Eric Reidler<\/em>
\n Scenografi: Elin Westerholm<\/em>
\n Prod: Spelrum scenkonstlab<\/em><\/p>\n

MEDVERKANDE<\/em>
\n Cerrefie Byrge<\/em>
\n Heidi Nordling<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nSpelrum ScenkonstLab Facebook<\/a> FB-evenemang<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Det \u00e4r julafton. Tv\u00e5 kvinnor m\u00f6ts p\u00e5 ett caf\u00e9. Det \u00e4r teater. N\u00e4r nya teatergruppen Spelrum ScenkonstLab s\u00e4tter upp Strindbergs enaktare Den starkare l\u00e4gger de till \u201den doft av Tjechov\u201d i sin beskrivning. Pl\u00f6tsligt os\u00e4krar de teaterns \u00f6verenskommelser. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[12],"class_list":["post-21385","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21385","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21385"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21385\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21385"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21385"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21385"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}