{"id":21772,"date":"2015-10-06T13:38:09","date_gmt":"2015-10-06T12:38:09","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=21772"},"modified":"2015-10-06T13:38:09","modified_gmt":"2015-10-06T12:38:09","slug":"forsta-klimatsamtalet-i-gamla-fangelset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=21772","title":{"rendered":"F\u00f6rsta klimatsamtalet i gamla f\u00e4ngelset"},"content":{"rendered":"

\"Markku<\/a>
\nHetare. Temperaturen stiger \u2013 utom p\u00e5 n\u00e5gra platser \u2013 globalt sett. Markku Rummukainen h\u00f6ll f\u00f6rel\u00e4sningen i den gamla Anstaltskyrkan.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Temperaturen har stigit en knapp grad<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

V\u00e4xthuseffekten \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5gon nyhet, f\u00f6rsta g\u00e5ngen det n\u00e4mns var 1827.<\/strong> Klimatforskaren Markku Rummukainen g\u00e4stade Norrk\u00f6pings Teaterkompani p\u00e5 gamla f\u00e4ngelset med f\u00f6rel\u00e4sning och samtal om vad FN:s klimatpanel kom fram till 2014.<\/p>\n

\u00d6ppen Port<\/em><\/strong> heter Teaterkompaniets stora projekt som inrymts p\u00e5 det tidigare f\u00e4ngelset denna h\u00f6st.<\/strong> Konstn\u00e4rlige ledare Olov Rasch vill ta ett helhetsgrepp om m\u00e4nniskans ansvar p\u00e5 jorden. Dels genom teaterf\u00f6rest\u00e4llningen Tre systrar<\/em> som ytterst kanske handlar om hur vi stannar vid dr\u00f6mmar i st\u00e4llet f\u00f6r att handla, g\u00f6ra det som b\u00f6r g\u00f6ras. Dels genom konstutst\u00e4llningen CELL<\/em>, d\u00e4r tio konstn\u00e4rer inrymts i var sin cell. Dels konserter och musikk\u00e5serier f\u00f6r att lyfta blicken f\u00f6r vad m\u00e4nniskor f\u00f6rm\u00e5r. Men ocks\u00e5 guidade turer i byggnaden som f\u00e4ngslat individer som \u00f6vertr\u00e4tt lagarnas gr\u00e4nser.<\/p>\n

Slutligen ing\u00e5r samtalsserien V\u00e5rt ansvar f\u00f6r himmel och jord<\/em> som diskuterar planetens klimat, naturvetenskapligt, humanit\u00e4rt och ekonomiskt. F\u00f6rsta samtalet om planetens f\u00f6r\u00e4ndrade klimat h\u00f6lls i l\u00f6rdags, som f\u00f6rel\u00e4sning i Anstaltskyrkan och som samtal i teatergruppens spellokal.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Olov<\/a>
\nTar ett brett grepp. Olov Rasch \u00e4r Norrk\u00f6pings Teaterkompanis konstn\u00e4rlige ledare och den som tagit initiativ till h\u00f6stens stora projekt \u00d6ppen Port.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Markku Rummukainen \u00e4r professor i klimatologi vid universitetet i Lund<\/strong>. Han forskar om klimatet, som formas i ett samspel mellan atmosf\u00e4ren, havet och andra delar av jordsystemet, och de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som uppst\u00e5r som f\u00f6ljd av koldioxidutsl\u00e4ppens p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4xthuseffekten, och andra faktorer.<\/p>\n

V\u00e4xthuseffekten \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5gon nyhet: 1827 talade fransm\u00e4nnen Fourier och Pouillet om luft, solstr\u00e5lning och v\u00e4rmestr\u00e5lning. Svensken Arrhenius tog 1896 upp \u201dkoldioxidf\u00f6r\u00e4ndringens\u201d effekt p\u00e5 temperaturen. Under 1900-talet kom det allt mer forskning och m\u00e4tningar p\u00e5 klimatet.<\/p>\n

FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) tillkom 1988 \u2013 de inte g\u00f6r egna m\u00e4tningar \u2013 de utv\u00e4rderar kunskapsl\u00e4get och ger underlag till beslutsfattare<\/strong>. Klimatpanelen har gjort fem utv\u00e4rderingar mellan 1990 och 2014. Enligt dessa \u00e4r det till drygt 95 procent s\u00e4kert att m\u00e4nsklig aktivitet har orsakat global uppv\u00e4rmning. IPCC:s f\u00f6rsta arbetsgrupp har tillg\u00e5ng till \u00f6ver 2 miljoner gigabyte (sic) klimatmodelldata och ett tiotusental nya forskningsartiklar, s\u00e5 det saknas inte en databas att dra slutsatser fr\u00e5n.<\/p>\n

Grunden f\u00f6r ber\u00e4kningar av atmosf\u00e4rens beteende \u00e4r fortfarande Newtons mekaniklagar fr\u00e5n 1600-talet, termodynamikens f\u00f6rsta huvudsats (energi kan varken skapas eller f\u00f6rst\u00f6ras) och grundl\u00e4ggande str\u00e5lningslagar, som formar vad forskarna kallar \u201dprimitiva\u201d ekvationer f\u00f6r klimatmodeller. Ni kanske minns derivatan (hastigheten i ett visst \u00f6gonblick, som bilens hastighetsm\u00e4tare) fr\u00e5n gymnasiet; dessa ekvationer genomf\u00f6rs, trots sin enkla beteckning, p\u00e5 en n\u00e5got h\u00f6gre niv\u00e5.<\/p>\n

Summa summarum blir det allts\u00e5 nu, p\u00e5 grund av utsl\u00e4pp, varmare \u00e4n vad man skulle f\u00f6rv\u00e4nta sig av tillf\u00e4lligheter<\/strong>. Det blir varmare p\u00e5 land, i luften och i havet. Isar sm\u00e4lter och havsniv\u00e5n h\u00f6js. V\u00e4dret blir mer extremt, nederb\u00f6rden \u00f6kar och vattnet f\u00f6rsuras. Uppv\u00e4rmningen p\u00e5 land blir st\u00f6rre \u00e4n n\u00e4ra kusten eller \u00f6ver hav, d\u00e5 havet har en modererande effekt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Klimatforskare<\/a>
\nFN:s klimatpanel \u00e4r tung. Markku Rummukainen har i sin roll som redakt\u00f6r i klimatpanelen v\u00e4gt samman klimatstudier fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

VARF\u00d6R blir det d\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r?<\/strong> Vi \u00e4r sju g\u00e5nger p\u00e5 m\u00e5nga nu som \u00e5r 1800. D\u00e5 levde \u201dbara\u201d en miljard m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden, och vi anv\u00e4nder 40 (!) g\u00e5nger s\u00e5 mycket energi nu j\u00e4mf\u00f6rt med d\u00e5, varav mycket \u00e4r fossila br\u00e4nslen. Enkelt uttryckt: st\u00f6rre utsl\u00e4pp ger st\u00f6rre klimatp\u00e5verkan, mindre utsl\u00e4pp ger mindre klimatp\u00e5verkan. K\u00f6r vi p\u00e5 som vanligt, kommer det i v\u00e4rsta fall bli 8-10 grader varmare de n\u00e4rmaste 200-300 \u00e5ren.<\/p>\n

Det g\u00e4ller nu att undvika st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 l\u00e4ngre sikt, dock \u00e4r fortsatt f\u00f6r\u00e4ndring de n\u00e4rmaste \u00e5rtiondena oundviklig<\/strong>: det blir ett par grader varmare med alla konsekvenser detta kan medf\u00f6ra. L\u00e5gl\u00e4nta omr\u00e5den n\u00e4ra havet \u00f6versv\u00e4mmas, heta \u00f6knar breder ut sig, omr\u00e5den med bl\u00e5st och regn f\u00e5r mer bl\u00e5st och regn.<\/p>\n

V\u00e4rldens l\u00e4nder har gemensamt satt ett 2-gradersm\u00e5l, det vill s\u00e4ga att den globala uppv\u00e4rmningen ska understiga tv\u00e5 grader. Hittills har temperaturen stigit en knapp grad.<\/p>\n

\u2013 Att inlandsisarna kan b\u00f6rja sm\u00e4lta och att Golfstr\u00f6mmen f\u00f6rsvagas \u00e4r kanske \u201djokrarna i leken\u201d som \u00e4r sv\u00e5ra att v\u00e4ga in, enligt Markku Rummukainen.<\/p>\n

Vilka \u00e4r d\u00e5 de st\u00f6rsta \u201dbovarna\u201d?<\/strong> Det \u00e4r skillnad p\u00e5 utsl\u00e4pp per land \u2013 d\u00e4r ligger inte minsta Kina, USA, Indien, Japan och Tyskland h\u00f6gst \u2013 och utsl\u00e4pp per person \u2013 d\u00e4r ligger vissa rikare arabnationer som Qatar och Bahrain samt n\u00e5gra mellanamerikanska stater och territorier som Bahamas h\u00f6gst, n\u00e5got ov\u00e4ntat.<\/p>\n

F\u00f6r att n\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let b\u00f6r man enkelt uttryckt investera i \u201dnytt\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r \u201dfossilt\u201d.<\/strong> N\u00e5got som formas av den utveckling vi v\u00e4ljer och av successiva f\u00f6r\u00e4ndringar, samt inte minst de omvandlingar som beh\u00f6ver komma till.<\/p>\n

P\u00e5 en mer jordn\u00e4ra niv\u00e5 kan man undvika l\u00e4ngre flygresor \u2013 man kanske inte m\u00e5ste flyga till Thailand \u2013 och minska p\u00e5 k\u00f6tt\u00e4tandet. Ett st\u00f6rre teknologiskt genombrott som fusionskraft (samma process som sker i solen) skulle definitivt hj\u00e4lpa, och teknik som koldioxidavskiljning och lagring \u2013 \u00e4ven om man inte har lyckats l\u00f6sa lagringsfr\u00e5gan.<\/p>\n

Text och foto: Lars Henriksson<\/em><\/p>\n

\n

GAMLA F\u00c4NGELSET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

3 oktober 2015
\nKunskapsl\u00e4get i klimatforskningen<\/strong><\/em>
\n Markku Rummukainen, klimatexpert<\/em>
\n Samtal i serien <\/em>V\u00e5rt ansvar f\u00f6r himmel och jord
\n<\/em><\/strong>Arr: Norrk\u00f6pings Teaterkompani, Svenska kyrkan S:t Olofs f\u00f6rsamling, Riksbyggen \u00d6st och Folkuniversitetet<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nNorrk\u00f6pings Teaterkompani hemsida<\/a> Facebook<\/a> Samtal<\/a>
\nF\u00e4ngslande samtal f\u00f6r att befria v\u00e4rlden reportage<\/a> Kultursidan.nu 1\/10 2015
\nTre systrar i f\u00e4ngelse n\u00e5r Tjechovs essens recension<\/a> Kultursidan.nu 15\/9 2015
\nTeaterkompaniet dukar upp f\u00f6r Tre systrar reportage<\/a> Kultursidan.nu 10\/9 2015
\nPeter Johansson \u00e4r glad i sin Cell reportage<\/a> Kultursidan.nu 8\/9 2015
\n\u00d6ppen Port f\u00f6r att befria framtiden reportage<\/a> Kultursidan.nu 21\/8 2015
\nCecilia Edefalk st\u00e4ller ut i hemstaden reportage<\/a> Kultursidan.nu 20\/8 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING V\u00e4xthuseffekten \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5gon nyhet, f\u00f6rsta g\u00e5ngen det n\u00e4mns var 1827. Klimatforskaren Markku Rummukainen g\u00e4stade Norrk\u00f6pings Teaterkompani med f\u00f6rel\u00e4sning och samtal om vad FN:s klimatpanel kom fram till 2014. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[90,15],"class_list":["post-21772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-bildning","tag-debatt"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21772"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21772\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}