{"id":21888,"date":"2015-10-13T15:26:55","date_gmt":"2015-10-13T14:26:55","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=21888"},"modified":"2015-10-13T15:53:34","modified_gmt":"2015-10-13T14:53:34","slug":"romerresande-svensk-historia-om-brott","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=21888","title":{"rendered":"Romer\/resande \u2013 svensk historia om brott"},"content":{"rendered":"

\"Resandeblod\"<\/a>
\nFarmor var vacker som ung. Bennie \u00c5kerfeldt, till h\u00f6ger, och Pelle Jageby, till v\u00e4nster, framf\u00f6rde sin prisbel\u00f6nta f\u00f6rest\u00e4llning Resandeblod. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Nyanl\u00e4nda uts\u00e4tts f\u00f6r samma politik”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Dokument\u00e4rfilmen Taikon<\/em> \u00e4r en stark ber\u00e4ttelse om aktivisten Katarina Taikons kamp f\u00f6r r\u00e4ttvisa f\u00f6r romer under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft<\/strong>. Men \u00f6vergreppens historia \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Romanofolket Resande har f\u00f6rf\u00f6ljts under 500 \u00e5r i Sverige.<\/p>\n

Dokument\u00e4rfilmen Taikon<\/em> g\u00e5r p\u00e5 biograferna just nu.<\/strong> Katarina Taikon visar sig vara s\u00e5 mycket mer \u00e4n barnboksf\u00f6rfattaren som skrev om sin barndom i b\u00f6ckerna om Katitzi<\/em>.<\/p>\n

Det \u00e4r en stark ber\u00e4ttelse som regiss\u00f6ren Gellert Tamas och Lawen Mohtadi skapat med en grund i den senares biografi Den dag jag blir fri <\/em>om m\u00e4nniskor\u00e4ttsk\u00e4mpen Katarina Taikon. D\u00e4rtill kommer en hel del bildmaterial och intervjuer, fr\u00e4mst med systern Rosa Taikon.<\/p>\n

Nu p\u00e5 onsdag kommer Gellert Tamas till Cnema i ett arrangemang med Migra Movies, ett samarbete mellan Link\u00f6pings universitet och Cnema. Han introducerar filmen som fokuserar p\u00e5 Katarina Taikons liv och verk. Katarina Taikon h\u00f6r till den grupp av romer som kom till Sverige under 1800-talet, sj\u00e4lv f\u00f6ddes hon 1932.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Troliga<\/a>
\nMer \u00e4n tusen \u00e5r av resande. Eleonor Frankemo visar hur det folkslag som skulle bli dagens romer p\u00e5b\u00f6rjade sin vandring \u00f6sterifr\u00e5n under folkvandringstiden.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e5ngt tidigare, \u00e5r 1512 finns de f\u00f6rsta bel\u00e4ggen f\u00f6r att romer kom till Sverige.<\/strong> De togs emot v\u00e4l i Stockholm, 30 familjer samt deras ledare Anthonius och hans hustru. De fick husrum och pengar f\u00f6r att klara sig en f\u00f6rsta tid.<\/p>\n

Redan efter n\u00e5gon generation b\u00f6rjade de ge sina barn svenska namn. D\u00e5 de inte \u00e4gde mark och inte brukade jorden fick de s\u00f6ka sitt uppeh\u00e4lle genom hantverk. De reste fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd p\u00e5 den svenska landsbygden med sina varor. P\u00e5 svenska kallade de sig resande, p\u00e5 det egna spr\u00e5ket \u00e4r de romer (rom=m\u00e4nniska).<\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan antogs att de var \u00f6sterifr\u00e5n kommande tatarer, ett mongoliskt eller turkiskt folk. P\u00e5 svenska blev det tattare och mycket snart blev tattare ett sk\u00e4llsord. 1637 antog Sveriges riksdag Tattarplakatet<\/em> \u2013 d\u00f6dsstraff och internalisering \u2013 kort sagt lagstiftning om etnisk rensning. Fler lagar f\u00f6ljde genom \u00e5rhundradena mot minoritetsgruppen.<\/p>\n

Romanofolket Resande \u00d6sterg\u00f6tand h\u00f6ll tillsammans med Norrk\u00f6pings kommun en informationsdag i f\u00f6rra veckan.<\/strong> Ett pussel lades med en utst\u00e4llning, visad av ordf\u00f6rande Stig-Ove Lundahl, och f\u00f6redrag av Eleonor Frankemo om Resandefolkets kultur och historia \u2013 om spr\u00e5k, hantverkare, soldater och artister.<\/p>\n

\u2013 Det d\u00e4r \u00e4r min pappa som soldat, s\u00e4ger Stig-Ove Lundahl och visar p\u00e5 en bild av en kavallerist till h\u00e4st.<\/p>\n

En stor kopparkastrull och en vackert utsirad slida till en tjuring, en kniv, h\u00f6r till det vackra. Till det svarta h\u00f6r redog\u00f6relserna f\u00f6r Svenska rasbiologiska institutet, tv\u00e5ngslobotomi (metoden gav dess upphovsman Nobelpriset, de som utsattes skadades sv\u00e5rt och m\u00e5nga dog) och tv\u00e5ngssterilisering.<\/p>\n

\u2013 Ett stort antal resandebarn togs fr\u00e5n sina familjer. Syftet var att utrota kulturen, ber\u00e4ttar Eleonor Frankemo.<\/p>\n

Det \u00e4r inte s\u00e5 m\u00e5nga nyheter f\u00f6r oss som varit med ett tag men satta i sitt sammanhang tecknas bilden av ett Sverige, som n\u00e4r det g\u00e5r in i den moderna tiden,<\/strong> fr\u00e5n senare 1800-talet och i \u00f6kande grad under 1900-talet, inte vill ta med sig samer, handikappade, och framf\u00f6r allt inte romer (\u201dtattare\u201d respektive \u201dzigenare\u201d). De passar inte in i den bild som nu ska m\u00e5las av en homogen nation. Till sin hj\u00e4lp hade de polisregister, som b\u00f6rjade f\u00f6ras p\u00e5 1800-talet och blev alltmer detaljerade.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stig-Ove<\/a>
\n Skallm\u00e4tningsinstrument. Stig-Ove Lundahl visar redskapet som utvecklades av Svenska rasbiologiska institutet med syfte att sortera folk efter utseende. Nazityskland tackade f\u00f6r f\u00f6rebilden.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Fakta levandeg\u00f6rs av Bennie \u00c5kerfeldt och Pelle Jageby i prisbel\u00f6nta musik- och ber\u00e4ttarf\u00f6rest\u00e4llningen Resandeblod<\/em>.<\/strong> P\u00e5 \u201dh\u00e5llplats\u201d efter \u201dh\u00e5llplats\u201d beskriver Bennie \u00c5kerfeldt hur resande diskriminerats, jagats ut i vinternatten, lobotomerats och steriliserats, bara inom hans n\u00e4ra sl\u00e4kt. Det \u00e4r gripande och allvarligt.<\/p>\n

\u2013 \u201dVi hade inget m\u00e4nniskov\u00e4rde n\u00e4r jag var pojk\u201d sade min farfar om hur han och syskonen s\u00e5ldes p\u00e5 sockenauktion, ber\u00e4ttar Bennie \u00c5kerfeldt.<\/p>\n

Pelle Jageby fyller i med musik av om och resande, fr\u00e5n Sverige och Norden \u2013 Jag slipar knivar, jag slipar saxar<\/em>.<\/p>\n

I sanningens namn ska s\u00e4gas att regeringen presenterade en vitbok 2013 och i samband med denna bad om urs\u00e4kt f\u00f6r \u00e5rhundraden av \u00f6vergrepp.<\/strong> Fr\u00e5n tiggerif\u00f6rbud och l\u00f6sdriverilagar, som kan tyckas allm\u00e4nna men fr\u00e4mst riktades mot \u201dtattare\u201d, till tv\u00e5ngssteriliseringarna som varade in p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n

Det avg\u00f6rande initiativet kom fr\u00e5n f\u00f6rfattaren Bo Hazell som under m\u00e5nga \u00e5r forskat och ber\u00e4ttat om resandefolkets kultur och historia. Eleonor Frankemo som var representant f\u00f6r resandefolket i gruppen bakom vitboken, p\u00e5pekar att den dock saknar kapitel om tv\u00e5ngslobotomi.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Bennie<\/a>
\nLiten kniv. Bennie \u00c5kerfeldt ber\u00e4ttar om tjuringen, knivhantverket.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Under de senaste decennierna har resandefolkets kultur f\u00e5tt nytt liv med f\u00f6reningsverksamhet och musikfestivaler.<\/strong> Och efter informationsdagen namedroppas k\u00e4nda artister som \u00e4r av resandesl\u00e4kt. Men att vara \u00e4ttlingar till Sveriges \u00e4ldsta romska grupp f\u00f6rpliktigar. Resande reagerade starkt n\u00e4r polisens \u201dzigenarregister\u201d avsl\u00f6jades 2013.<\/p>\n

\u2013 N\u00e5gonstans m\u00e5ste vi l\u00e4ra oss av historien. Det upprepar sig, de nyanl\u00e4nda uts\u00e4tts f\u00f6r samma politik, s\u00e4ger Eleonor Frankemo om tidsbest\u00e4mda uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd f\u00f6r EU-medborgare, varav m\u00e5nga \u00e4r just romer, och om f\u00f6rslag p\u00e5 tiggerif\u00f6rbud.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r oss finns det inte n\u00e5got nytt Europa. Det \u00e4r samma gamla Europa. Romer anses obeh\u00f6riga \u00f6verallt, s\u00e4ger Bennie \u00c5kerfeldt som bes\u00f6kt romer i Bulgarien och Rum\u00e4nien och kan vittna om diskrimineringen.<\/p>\n

\u2013 Det g\u00e4ller att k\u00e4nna igen det n\u00e4r det s\u00e4tter ig\u00e5ng. Fr\u00e4mlingsr\u00e4dslan \u2013 reflexen finns n\u00e4r n\u00e4r vi m\u00f6ter det fr\u00e4mmande vi inte \u00e4r beredda p\u00e5.<\/p>\n

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin och Sven \u00c5ke Molund<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

CNEMA Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

14 oktober 2015 kl 18.30
\nTaikon<\/em><\/strong>
\nFilmintroduktion med regiss\u00f6ren Gellert Tamas<\/em>
\nArr: Migra Movies och Cnema<\/em><\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

\n

LILLA TEATERN Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

5 oktober 2015
\nVi f\u00e5r aldrig gl\u00f6mma v\u00e5r historia<\/strong><\/em>
\n Utst\u00e4llning <\/em>
\n Stig-Ove Lundahl<\/em>
\n Historielektionen du aldrig fick<\/strong><\/em>
\n F\u00f6rel\u00e4sning <\/em>
\n Eleonor Frankemo<\/em>
\n Resandeblod<\/strong> <\/em>
\n Musik\/ber\u00e4ttarf\u00f6rest\u00e4llning <\/em>
\n Bennie \u00c5kerfeldt och Pelle Jageby<\/em>
\n Arr: Romanofolket Resande \u00d6sterg\u00f6tland och Norrk\u00f6ping kommun<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nFilmen Taikon hemsida<\/a>\u00a0 bokrecensionSvD<\/a>\u00a0 MigraMovies<\/a>
\nBo Hazell \u2013 Fr\u00e5n Tattare till Traveller bok<\/a>\u00a0 \u00d6ppet arkiv\/SvT<\/a>
\nRomanofolket Resande \u00d6sterg\u00f6tland Facebook <\/a>
\nKulturf\u00f6reningen Lattjo drom hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Dokument\u00e4rfilmen Taikon \u00e4r en stark ber\u00e4ttelse om aktivisten Katarina Taikons kamp f\u00f6r r\u00e4ttvisa f\u00f6r romer under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. Men \u00f6vergreppens historia \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Resandefolket har f\u00f6rf\u00f6ljts under 500 \u00e5r i Sverige. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[90,38,53,13,47],"class_list":["post-21888","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-bildning","tag-film","tag-foredrag","tag-musik","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21888","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21888"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21888\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21888"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21888"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21888"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}