{"id":22023,"date":"2015-10-22T15:20:05","date_gmt":"2015-10-22T14:20:05","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=22023"},"modified":"2015-10-22T15:20:05","modified_gmt":"2015-10-22T14:20:05","slug":"fa-rostade-pa-norrkopings-nazister-1934","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=22023","title":{"rendered":"F\u00e5 r\u00f6stade p\u00e5 Norrk\u00f6pings nazister 1934"},"content":{"rendered":"

\"St\u00f6d<\/a>
\nSt\u00f6d till Norge och norska flyktingar. Johan Perwe ber\u00e4ttade om st\u00e4mningarna under krigs\u00e5ren.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Upplever vi \u00e4ven idag en normf\u00f6rskjutning?”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Varf\u00f6r v\u00e4ljer vissa att hj\u00e4lpa, medan andra inte?<\/strong> Vilka blir medl\u00f6pare och vilka blir f\u00f6r\u00f6vare? Kring detta cirkulerar Johan Perwes forskning och skrivande. I tisdags g\u00e4stade han Norrk\u00f6ping f\u00f6r att \u00e5ter ber\u00e4tta om nazister och motst\u00e5ndare i Norrk\u00f6ping. Snart kommer boken.<\/p>\n

Norrk\u00f6pingssonen, journalisten, historikern och f\u00f6rfattaren Johan Perwe arbetar vid sidan av sitt f\u00f6rfattarskap p\u00e5 Forum f\u00f6r levande historia i Stockholm.<\/strong> En statlig myndighet som arbetar med en del av v\u00e5r kanske m\u00f6rkaste historia med utg\u00e5ngspunkt under F\u00f6rintelsen och andra brott mot m\u00e4nskligheten under 1900-talet.<\/p>\n

N\u00e4r F\u00f6reningen Norden i veckan hade ett medlemsm\u00f6te s\u00e5 var Johan Perwe p\u00e5 plats i ett v\u00e4lfyllt Crescendo och ber\u00e4ttade om Nazisympasit\u00f6rer och motst\u00e5ndare i Norrk\u00f6ping 1933 \u2013 1945<\/em>. Efter flera \u00e5rs forskning kommer boken, med titeln M\u00f6rkl\u00e4ggning och minnesluckor<\/em>, v\u00e5ren 2016. Den kan ses som ett lokalhistoriskt exempel p\u00e5 hur det s\u00e5g ut i Sverige \u00f6verlag.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Johan<\/a>
\n\u2013 Det finns en r\u00e4dsla f\u00f6r vad som kan hittas n\u00e4r man gr\u00e4ver alltf\u00f6r djupt i 1930-1940-talets historia, sade Johan Perwe under sin f\u00f6rel\u00e4sning.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En bild av Sverige \u00e4r att v\u00e5rt land var en folkhemsidyll som inte blev inblandad i krigsh\u00e4ndelserna utan r\u00e4ddade m\u00e4nniskor n\u00e4r andra inte st\u00e4llde upp.<\/strong> En annan bild \u00e4r en mer kritisk MOT-ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

P\u00e5 lokal niv\u00e5 \u00e4r bilden inte lika tydligt kritisk och skuldbel\u00e4ggande men Johan Perwe har under sitt arbete med boken erfarit att det finns en r\u00e4dsla f\u00f6r vad som kan hittas n\u00e4r man gr\u00e4ver alltf\u00f6r djupt i 1930-1940-talets historia.<\/p>\n

Det fanns i Norrk\u00f6ping fyra nazistiska huvudinriktningar som delvis \u00f6verlappade varandra.<\/strong> Vissa personer var aktiva och st\u00e4llde upp i val medan andra h\u00f6ll sig i skymundan och var st\u00f6djande i tysthet.<\/p>\n

En grupp var Nationalsocialistiska Arbetarpartiet \/ Lindholmarna<\/em> med Waldemar Wiklund som ledande gestalt som samlade missn\u00f6jda arbetare och arbetsl\u00f6sa samt oupplysta ungdomar som attraherades.<\/p>\n

En annan grupp var Nationalsocialistiska Blocket & Furug\u00e5rdarna<\/em> med redakt\u00f6ren G\u00f6sta Fahlmark som hade ett m\u00e5ng\u00e5rigt f\u00f6rflutet som journalist p\u00e5 NT. Fr\u00e5n b\u00f6rjan socialt engagerad drev han mot nazismen och blev 1933 redakt\u00f6r f\u00f6r nazistiska tidningar.<\/p>\n

Tredje gruppen var Sveriges Nationella F\u00f6rbund, SNF,<\/em> som tidigare fungerat som frist\u00e5ende ungdomsf\u00f6rbund knutet till Allm\u00e4nna Valmansf\u00f6rbundet (h\u00f6gerpartiet) men br\u00f6ts loss 1934. Ledare var advokaten Carl Wilhelm Du Rietz medan Olof Swartz p\u00e5 Stenkullen st\u00e4llde sitt residens till f\u00f6rfogande f\u00f6r sammankomster och \u00f6vningar.<\/p>\n

Den tyska kolonin i Norrk\u00f6ping var stor sedan 1600 \u2013 1700-talen d\u00e5 textilarbetare med flera yrkesgrupper flyttade hit.<\/strong> Det tyska NSDAP, <\/em>allts\u00e5 Hitlers parti, arbetade m\u00e5lmedvetet f\u00f6r att etablera rikst\u00e4ckande utlandsavdelningar i syfte att st\u00e4rka f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Nazityskland och de i Sverige verksamma tyskarna, f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 dem att bli nazister. I Norrk\u00f6ping bildades St\u00fctzpunkt Norrk\u00f6ping<\/em> med Fritz Metzner som ledare.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Nationalsocialistiska<\/a>
\nInf\u00f6r kommunalvalet 1934. Tyskland hade tagits \u00f6ver av nazisterna. I Norrk\u00f6ping fanns fyra bruna\/m\u00f6rkbruna grupperingar som v\u00e4nde sig till olika m\u00e5lgrupper. Nationalsocialistiska Arbetarpartiet samlade missn\u00f6jda arbetare och arbetsl\u00f6sa.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Motst\u00e5ndet mot nazismen blev tydligt i samband med kommunalvalet 1934, det var Socialdemokratiska Arbetarkommunen som tog initiativet.<\/strong> Johan Perwe har funnit sp\u00e5r av motst\u00e5ndsaktiviteter bland, tj\u00e4nstem\u00e4n och organisationer. \u201dDet b\u00f6rjar p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5\u201d.<\/p>\n

Partitillh\u00f6righeterna \u00e4r fr\u00e4mst socialdemokrater men \u00e4ven h\u00f6gerpartier (som \u00e5r 1934 dock fr\u00e4mst ser kommunisterna som motst\u00e5ndare) och \u2013 sj\u00e4lvklart \u2013 kommunister och syndikalister, \u00e4ven om de \u00e4r f\u00e5. Det antinazistiska valarbetet \u00e4r en viktig markering mot nazisterna i Norrk\u00f6ping, som sj\u00e4lva s\u00e5g totalt 326 r\u00f6ster i de tre valdistrikten som en framg\u00e5ng i Sveriges d\u00e5 fj\u00e4rde st\u00f6rsta stad med drygt 60.000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

N\u00e4r kriget drabbar Norden och Finland anfalls av Sovjetunionen 1939 tar 130 norrk\u00f6pingsbor v\u00e4rvning i det som sedan kallas Vinterkriget.<\/strong> Totalt \u00e4r det 266 \u00f6stg\u00f6tar och \u00f6ver 10.000 svenskar som tar v\u00e4rvning f\u00f6r det finska broderfolket. Kring Finlandshj\u00e4lpen p\u00e5 hemmaplan samlas humanister fr\u00e5n alla l\u00e4ger.<\/p>\n

N\u00e4r Nazityskland senare tr\u00e4der in p\u00e5 Finlands sida i forts\u00e4ttningskriget 1941 blir bilden mer komplicerad.<\/p>\n

N\u00e4r \u00e4ven Danmark och Norge ockuperas vaknar intresset f\u00f6r att hj\u00e4lpa \u00e4ven dessa grannl\u00e4nder.<\/strong> N\u00e4r slavskeppet Donau l\u00e4mnar Oslo med 532 norska judar som deporteras till Nazityskland i november 1942 f\u00e5r norrk\u00f6pingsborna vetskap om f\u00f6rf\u00f6ljelsen av judar. Det \u00f6ppnas flyktinghem f\u00f6r norska judiska flyktingar och motst\u00e5ndsm\u00e4n som anl\u00e4nder i hundratal till Norrk\u00f6ping.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"N\u00e4tverk<\/a>
\nN\u00e4tverk mot nazism. En karta \u00f6ver personer som arbetade f\u00f6r fred och anti-nazism.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Perwe ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om f\u00f6rmannen Karl-G\u00f6sta Johansson som tillsammans med Betty Olsson och Elsa Alkman<\/strong> driver en hemlig antinazistisk diskussionscirkel, ett andningsh\u00e5l i en naziinspirerad tid, i den uppm\u00e4rksammade Tisdagsklubbens efterf\u00f6ljd. Mer ut\u00e5triktat \u00e4r F\u00f6rbundet K\u00e4mpande Demokrati, som f\u00e5r en lokalavdelning 1942. D\u00e4r fanns flera \u00e4nd\u00e5 som sade ifr\u00e5n, i vardagen.<\/p>\n

\u00c4ven om f\u00e5 personer i den svenska befolkningen r\u00f6stade p\u00e5 nazistiska partier eller s\u00e5g sig som nazister <\/strong>h\u00e4vdar Johan Perwe att i Sverige var rasism och intolerans accepterat i m\u00e5nga l\u00e4ger p\u00e5 1930- och 1940-talen.<\/p>\n

\u2013 Tankegods som v\u00e4xte sig starkare under diktaturerna blev normaliserat och accepterat. Upplever vi \u00e4ven idag en normf\u00f6rskjutning? \u00c4r vi p\u00e5 v\u00e4g mot samma h\u00e5ll? \u00c4ven i en ljus demokrati som Sverige kan m\u00f6rka krafter ta \u00f6ver. L\u00e5t oss st\u00e4ndigt p\u00e5minna oss om det, avslutade Johan Perwe.<\/p>\n

Johan Perwe har tidigare gett ut tv\u00e5 b\u00f6cker.<\/strong> Bombpr\u00e4sten<\/em> handlar om hans morfar Erik Perwe som hj\u00e4lpte m\u00e5nga judiska flyktingar och regimkritiker att fly fr\u00e5n Nazityskland. I Svenska i Gestapos tj\u00e4nst, V140 Babs<\/em> skriver han om en svensk kvinna som \u00e5talades f\u00f6r att ha angivare av tyska medborgare under Naziregimen. V140 Babs \u00e4r kodordet hon fick som informat\u00f6r \u00e5t Gestapo.<\/p>\n

Text och foto: Sven \u00c5ke Molund<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

CRESCENDO Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

20 oktober 2015
\nM\u00f6te med nazsmen<\/strong><\/em>
\n Sympatis\u00f6rer och motst\u00e5ndare i Norrk\u00f6ping 1933\u20131945<\/em>
\n Johan Perwe<\/em>
\n Arr: F\u00f6reningen Norden<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nJohan Perwe hemsida <\/a>
\nForum f\u00f6r levande historia hemsida <\/a>
\nMoas pris gav Johan Perwe ro att forska reportage<\/a> Kultursidan.nu 29\/1 2014<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Varf\u00f6r v\u00e4ljer vissa att hj\u00e4lpa, medan andra inte? Vilka blir medl\u00f6pare och vilka blir f\u00f6r\u00f6vare? Historikern Johan Perwe f\u00f6rel\u00e4ste om nazister och motst\u00e5ndare i Norrk\u00f6ping under 1930- och 1940-talen. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[90,53],"class_list":["post-22023","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-bildning","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22023","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22023"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22023\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=22023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=22023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}