{"id":22398,"date":"2015-11-13T18:54:27","date_gmt":"2015-11-13T17:54:27","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=22398"},"modified":"2015-11-13T18:54:27","modified_gmt":"2015-11-13T17:54:27","slug":"prekar-museiutstallning-om-prekariatet-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=22398","title":{"rendered":"Prek\u00e4r museiutst\u00e4llning om prekariatet (recension)"},"content":{"rendered":"

\""Anonyma"\"<\/a>
\nAnonymitet. Fotograferade i dunklet p\u00e5 Arbetets museum blir intrycket att konstn\u00e4rer \u00e4r utbytbara. S\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s inte i den stora utst\u00e4llningen Prek\u00e4r: om det nya arbetslivets estetik och etik.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dJag \u00e4r flexibel och nyfiken\u201d<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Brandfacklan uteblir.<\/strong> En rad konstn\u00e4rer har tagit sig an begreppet prekariat (proletariat i en prek\u00e4r situation). Samlingsutst\u00e4llningen Prek\u00e4r: om det nya arbetslivets estetik och etik p\u00e5 Arbetets Museum \u00e4r sev\u00e4rd, men splittrad. Den borde ha curerats h\u00e5rdare.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen s\u00e4ger sig ta avstamp i det t\u00e4mligen nya uttrycket prekariatet \u2013 en sammankoppling av orden proletariat och att befinna sig i en prek\u00e4r situation.<\/strong> Det \u00e4r en verklighet f\u00f6r m\u00e5nga idag. Sedan slutet av 1970-talet har arbetsmarknaden f\u00f6r\u00e4ndrats till en mer \u201dflexibel\u201d verklighet. Vi har f\u00e5tt hem\/distansarbete, bemanningsf\u00f6retag och projektanst\u00e4llningar. Flexibelt ur arbetsmarknadens synvinkel. Prek\u00e4rt ur de arbetss\u00e4ljandes.<\/p>\n

Detta skulle kunna varit en brandfackla f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng en diskussion om detta heta \u00e4mne, men tyv\u00e4rr svalnar intresset en smula n\u00e4r man m\u00e4rker att det inte riktigt \u00e4r konsekvent. Knappt h\u00e4lften av konstn\u00e4rerna h\u00e5ller sig till \u00e4mnet, och intrycket \u00e4r splittrat. D\u00e4rmed inte sagt att utst\u00e4llningen inte \u00e4r sev\u00e4rd. \u00c4ven om det inte h\u00e5ller ihop finns h\u00e4r m\u00e5nga bra delar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"2<\/a><\/p>\n

Kalle Brolin vid v\u00e4ggen d\u00e4r han gestaltar f\u00f6rh\u00e5llanden som ber\u00f6r arbetet som personlig assistent.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kalle Brolin <\/strong>har 25 \u00e5rs erfarenhet fr\u00e5n arbete som personlig assistent, vilket han bygger sitt konstverk Bruket (Enk\u00e4ten, Annonsen, Tystnaden)<\/em> kring. Det \u00e4r en stor v\u00e4gg med text och tre videos som handlar om arbetet med brukaren, arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och den dubbla tystnadsplikten. F\u00f6rsta filmen \u00e4r en milj\u00f6 fr\u00e5n datorspelet The Sims<\/em> som \u201dtv\u00e5 personliga assistenter\u201d byggt upp f\u00f6r att kunna bearbeta sina upplevelser. Att den ena \u00e4r han f\u00e5r man anta, men tystnadsplikten sl\u00e5r v\u00e4l till redan h\u00e4r.<\/p>\n

Den andra representerar delen Annonsen<\/em> och visar v\u00e4rdeord som \u201dflexibel\u201d, \u201dpositiv\u201d och annat nonsens p\u00e5 sk\u00e4rmen. Han har saxat orden ur arbetsplatsannonser f\u00f6r personliga assistenter. Oftast fr\u00e5gas det inte efter vare sig utbildning eller erfarenhet. D\u00e4remot ska man (tydligen) vara en sammans\u00e4ttning av alla goda egenskaper som finns.<\/p>\n

Tredje sk\u00e4rmen handlar om Tystnaden<\/em>. Som assistent har man tystnadsplikt b\u00e5de mot brukaren och ut\u00e5t allm\u00e4nheten (oss). D\u00e4rf\u00f6r har den intervjuade personen placerats i ett anonymt rum, ljudet tagits bort och ansiktet best\u00e5r av pixlar. Den \u00e4r i och f\u00f6r sig textad. Men texten har ocks\u00e5 censurerats. Man skulle kunna s\u00e4ga att det leder till mer fr\u00e5gor \u00e4n svar. S\u00e4rskilt om en absurd arbetssituation.<\/p>\n

Enk\u00e4ten<\/em> tar upp st\u00f6rre delen av sk\u00e4rmv\u00e4ggen.<\/strong> Han har utg\u00e5tt fr\u00e5n ett fr\u00e5geformul\u00e4r skapat av Karl Marx 1880. Nu f\u00e5r vi \u00e4ntligen veta n\u00e5got. Svaren \u00e4r anonyma (f\u00f6rst\u00e5s) och kanske d\u00e4rf\u00f6r mer \u00e4rliga. Nu framst\u00e5r arbetet \u00e4n mer absurt. Fr\u00e5gan \u00e4r hur man enar s\u00e5 l\u00f6st anst\u00e4llda m\u00e4nniskor som inte ens f\u00e5r tala om sin situation..?<\/p>\n

Kalle Brolin l\u00e5ter h\u00e4lsa att han g\u00e4rna vill f\u00e5 kontakt med fler personliga assistenter som vill svara p\u00e5 enk\u00e4ten (kabrolin@gmail.com<\/a>). Kalle Brolin har st\u00e4llt ut i Norrk\u00f6ping tidigare, p\u00e5 Museet f\u00f6r gl\u00f6mska 2009.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"4<\/a><
\nDu \u00e4r. Marika Troili och hennes keramiktallrikar som bara blev halvhyfsade, trots uppmuntrande tillrop.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Marika Troili<\/strong> har l\u00e4st platsannonser. Sedan har hon omvandlat kvalifikationsbeskrivningarna till jag-form och spelat in sitt tal. Till detta bombardemang av positiva egenskaper (\u201dJag \u00e4r flexibel och nyfiken. Jag \u00e4r stresst\u00e5lig…\u201d) som mantran har hon suttit och f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4ra sig dreja tallrikar. Det blev ju inget vidare, om man s\u00e4ger s\u00e5. Du \u00e4r<\/em>, heter det.<\/p>\n

Hon har ocks\u00e5 ett antal b\u00e4rbara datorer som st\u00e5r och startar om sig sj\u00e4lva hela tiden, Keep improving II<\/em>. De \u00e4r symboler f\u00f6r ett dygnet-runt-samh\u00e4lle som aldrig slutar arbeta. Det handlar ocks\u00e5 om utbytbarhet och minnesf\u00f6rlust, s\u00e4ger hon. Jag tycker \u00e4ven att det st\u00e4ller fr\u00e5gor om distansarbete, att sakna en fast arbetsplats och att beh\u00f6va jobba p\u00e5 st\u00e5ende fot.<\/p>\n

Emma Tryti<\/strong> har ett verk med den upplyftande titeln Arbetsmilj\u00f6verkets statistik \u00f6ver arbetsolyckor med d\u00f6dlig utg\u00e5ng 2014<\/em>. Det \u00e4r vad det heter, \u00f6verf\u00f6rt till bild. 41 akvareller med sakliga p\u00e5skrifter talar sitt stumma spr\u00e5k. Ja, det \u00e4r ju snarare akvarellm\u00e5lade illustrationer \u00e4n akvareller. Torrt, iakttagande och kliniskt. Inte m\u00e4rkv\u00e4rdiga var f\u00f6r sig, men effektivt. Och obegripligt. Hon vill visa det \u201doerh\u00f6rt tragiska i att folk g\u00e5r till arbetet och d\u00f6r\u201d. Ja. Men? Synd att hon inte var p\u00e5 pressvisningen, f\u00f6r detta f\u00f6rst\u00e5r jag inte.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"9<\/a>
\n Bildhuggeri. Idle hands av Anna Ihle som unders\u00f6kt arbetet med att kopiera en kyrk\u00e4ngel.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Anna Ihle<\/strong>, b\u00f6rdig fr\u00e5n Stavanger, har karvat i tr\u00e4. Som straff. Riktigt f\u00f6r att pl\u00e5ga sig. Hon har f\u00f6rs\u00f6kt g\u00f6ra en kopia av en tr\u00e4\u00e4ngel fr\u00e5n kyrkan d\u00e4r hennes morfar var pr\u00e4st. Det gick v\u00e4l inget vidare. Jo, de grovhuggna bitarna som h\u00e4nger i tjocka rep huller om buller \u00e4r mycket vackra. Men de har inte mycket gemensamt med \u00e4ngeln (barock?) p\u00e5 bilden bredvid.<\/p>\n

”Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 fint och viktigt att jobba arslet av sig?” \u2013 Det var fr\u00e5gan hon ville ha svar p\u00e5.<\/p>\n

Den omv\u00e4nda inspirationen kom fr\u00e5n Haugeanismen, startad av Hans Nielsen Hauge (1771-1824), en protestantisk r\u00f6relse som menade att lycka kom av h\u00e5rt arbete. Hennes snideri kompletteras med akademisk research av de protestantiska kraven. Men, till hennes stora \u00f6verraskning, visade det sig att hon nj\u00f6t av det h\u00e5rda arbetet. Verkets titel, Idle Hands<\/em>, blir d\u00e4rf\u00f6r dybbeltydigt.<\/p>\n

Anders Rundberg, Homa Badpa<\/strong> och Amanda Petersons <\/strong>film Pigan\/Let’s get free<\/em> handlar om den svenska st\u00e4dbranschen. Det \u00e4r en kortis p\u00e5 12 min som skildrar hur Peterson och Badpa tar sig fr\u00e5n Biskopsg\u00e5rdens f\u00f6rortsmilj\u00f6 till den andra (och finare) delen av G\u00f6teborg f\u00f6r att st\u00e4da. Peterson \u00e4r, och Badpa var, medlemmar av organisationen Pantrarna \u2013 F\u00f6r Upprustning Av F\u00f6rorten. Rundberg jobbar som filmare och g\u00e5r filmprogrammet p\u00e5 Valand. Det \u00e4r en spelfilm, men det b\u00e4sta \u00e4r (s\u00e4ger han) om man inte \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 det eller om den \u00e4r dokument\u00e4r.<\/p>\n

Daria Bogdanska. <\/strong>Som nyanl\u00e4nd till Sverige fick hon jobb p\u00e5 restaurangen Curry Hut i Malm\u00f6. Uppt\u00e4ckten att personalen behandlades olika beroende av hudf\u00e4rg, och att pappersl\u00f6sa anst\u00e4llda fick l\u00e5ga svarta l\u00f6ner fick henne att driva en r\u00e4ttsprocess mot f\u00f6retaget. Det skildras i olika tidningsutklipp och original till en serieroman. Den ges ut av Galago f\u00f6rlag v\u00e5ren 2015, st\u00e5r det. Men ist\u00e4llet kommer den p\u00e5 Ordfront f\u00f6rlag v\u00e5ren 2016, ser jag. (Dags att \u00e4ndra texten?) Bogdanska \u00e4r utbildad p\u00e5 Serietecknarskolan i Malm\u00f6. Och hon vann r\u00e4ttsprocessen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"14<\/a>
\nTr\u00e4snitt. Titelverk av Celie Eklund.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Celie Eklund. <\/strong>Genom att anv\u00e4nda bepr\u00f6vade tekniker inom arbetarrr\u00f6relsen som tr\u00e4snitt, litografi och screentryck f\u00f6rs\u00f6ker hon ge en alternativ bild av hur den fackliga kampen skulle kunna f\u00f6ras idag.<\/p>\n

Om den nu riktade sig mot exploateringen genom bemanningsf\u00f6retag, vill s\u00e4ga. Eller om den v\u00e5gade peka p\u00e5 hur Arbetsf\u00f6rmedlingen deltar i f\u00f6rnedrandet. \u00c5tminstone \u00e4r det vad jag tror hon vill s\u00e4ga, budskapet \u00e4r lite oklart. Bladguld skapar en ironisk ton. Hon \u00e4r \u00e4ven andracurator till utst\u00e4llningen tillsammans med Hans Carlsson.<\/p>\n

Annika Eriksson. <\/strong>Genom att l\u00e5ta personalen p\u00e5 Malm\u00f6 Museer presentera sig framf\u00f6r filmkameran och sedan ta en sittplats i ett rum har konstn\u00e4ren lurat dem alla. Syftet \u00e4r att kartl\u00e4gga sociala sammanhang och hierarkier. Kanske det, kanske. Snarast tycker jag hon blottar sin egen o\u00e4rlighet, och experimentet k\u00e4nns riggat. Hon fick \u00e5tminstone inga nya v\u00e4nner p\u00e5 kuppen.<\/p>\n

Angelica Falkeling. <\/strong>I videoverket Hawaiian shirt day<\/em> har konstn\u00e4ren inspirerats av vad som ocks\u00e5 kallas \u201dAloha day\u201d och som lett fram till begreppet \u201dCasual friday\u201d. Filmen \u00e4r gjord som en instruktionsfilm, men man k\u00e4nner att den andas ironi. Den 15 december g\u00f6r hon en l\u00e4sning p\u00e5 museet, och d\u00e5 blir det antagligen tydligare.<\/p>\n

Ioana Cojocariu. <\/strong>Hon har inget att visa \u00e4n, utan hennes projekt g\u00e5r ut p\u00e5 att kartl\u00e4gga stadens offentliga rum. Hon har redan en tid arbetat med en grupp kvinnliga kulturarbetare (vilka ber\u00e4ttas inte) h\u00e4r i staden. Det kommer att leda fram till en stadspromenad, ocks\u00e5 den den 15 december, d\u00e4r kvinnligt l\u00f6nearbete och produktivt och reproduktivt arbete ska belysas. Det blir sp\u00e4nnande vad vi f\u00e5r se, och det ska leda till verket Making a living: Ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5terer\u00f6vra arbetets spr\u00e5k <\/em>\u2013 en \u201dWalk & talk session\/videodokumentation\u201d. Vi f\u00e5r v\u00e4l anledning att \u00e5terkomma till det.<\/p>\n

Utst\u00e4llningens curator har varit Hans Carlsson fr\u00e5n Sveriges Konstf\u00f6reningar tillsammans med Celie Eklund. <\/strong>Id\u00e9n f\u00f6ddes i diskussioner mellan henne och konstn\u00e4rskollegor innan Carlsson kom in. P\u00e5 en fr\u00e5ga om deltagarna valts ut av sig sj\u00e4lva \u00e4r svaret ja, delvis. Och resten har han valt ut.<\/p>\n

Det \u00e4r ingen d\u00e5lig utst\u00e4llning, men den borde ha curerats h\u00e5rdare. Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r nu bara att det handlar om arbete. Och \u00e4r inte det ganska sj\u00e4lvklart p\u00e5 Arbetets Museum? Antingen har inte alla deltagare h\u00e5llit sig till \u00e4mnet, eller s\u00e5 \u00e4r \u00e4mnet p\u00e5klistrat i efterhand.<\/p>\n

Text: Michael Strandhed
\nFoto: Sven \u00c5ke Molund och Michael Strandhed<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

ARBETETS MUSEUM Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

27 oktober 2015 \u2028\u2013 24 januari 2016
\n Prek\u00e4r: om det nya arbetslivets estetik och etik
\n<\/strong>Utst\u00e4llning
\nCurator: Hans Carlsson och Celie Eklund
\nProd: Sveriges Konstf\u00f6reningar i samarbete med Arbetets museum<\/em><\/p>\n

KONSTN\u00c4RER
\nDaria Bogdanska
\nKalle Brolin
\nIoana Cojocariu
\nCelie Eklund
\nAnnika Eriksson
\nAngelica Falkeling
\nAnna Ihle
\nAnders Rundberg, Homa Badpa och Amanda Peterson
\nMarika Troili
\nEmma Tryti<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nArbetets Museum hemsida<\/a> Facebook<\/a> Prek\u00e4r<\/a>
\nDaria Bogdanska hemsida<\/a> info
\n<\/a>Kalle Brolin hemsida<\/a> projekt
\n<\/a>Celie Eklund hemsida
\n<\/a>Angelica Falkeling hemsida
\n<\/a>Anna Ihle hemsida
\n<\/a>Marika Troili hemsida <\/a>
\nEmma Tryti hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Brandfacklan uteblir. En rad konstn\u00e4rer har tagit sig an begreppet prekariat (proletariat i en prek\u00e4r situation). Samlingsutst\u00e4llningen p\u00e5 Arbetets Museum \u00e4r sev\u00e4rd, men splittrad. Den borde ha curerats h\u00e5rdare. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14,47],"class_list":["post-22398","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22398","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22398"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/22398\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22398"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=22398"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=22398"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}