![\"Crossroads.\"](\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2016\/01\/IMG_3880-567x378.jpg\")
\nP\u00e5 h\u00f6g. Snart lyfter han huvudet och bl\u00e5ser i hennes \u00f6ra. Sekvensen upprepas i Crossroads b\u00f6rjan och slut.
\n<\/em><\/p>\n
<\/p>\n
Han andas, som sagt var\u2026<\/span><\/h1>\n <\/p>\n
Teater som dans, spelar roll.<\/strong> G\u00e4stspelet Crossroads<\/em> p\u00e5 Teater Br\u00e5ddgatan 34 handlar mer om tillst\u00e5nd \u00e4n visar en linj\u00e4r ber\u00e4ttelse. Dansarna flikar in i varandra, ber\u00f6r och os\u00e4krar. En f\u00f6rest\u00e4llning som v\u00e4cker \u00e5sk\u00e5darens livsandar.<\/p>\nEfter\u00e5t g\u00e5r jag hem i ett tillst\u00e5nd av lycka.<\/strong> Inte bara f\u00f6r att jag nu vet att den fysiska teatern kommit tillbaka till den svenska avantgardistiska teaterscenen f\u00f6r vuxenpublik (det \u00e4r n\u00e4stan bara teater Albatross som h\u00e5llit ut sedan 1980-talet). Inte heller f\u00f6r att den bosatt sig n\u00e4stg\u00e5rds genom den internationella utbildningen Scenkonst p\u00e5 Valla folkh\u00f6gskola i Link\u00f6ping.<\/p>\nDet som g\u00f6r mig lycklig \u00e4r sj\u00e4lva f\u00f6rest\u00e4llningen Crossroads<\/em> som allts\u00e5 r\u00f6r sig i\u2026 l\u00e5t oss kalla det v\u00e4gl\u00f6st land mellan fysisk teater och fri dans. Den som sett och uppskattat dansgrupperna Blauba, Trom\u00e4ki och Impro.nu p\u00e5 den \u00f6stg\u00f6tska scenen ser genast sl\u00e4ktskapet. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r ett projekt skapat av medlemmar i Scenkonstn\u00e4tverket Donya, d\u00e4r utbildningens tidigare elever samlas.<\/p>\nScenen \u00e4r ett rent svart golv, fonden tre hopsydda v\u00e5der i ljust gr\u00e5tt med ett antytt abstrakt m\u00f6nster p\u00e5 mittv\u00e5den.<\/strong> Ljudet av en st\u00e5lstr\u00e4ngad gitarr. Ett ljus rakt uppifr\u00e5n \u00f6ppnar en cirkel p\u00e5 golvet. En gestalt vrider sig i ljus och skugga och snart \u00e4r d\u00e4r tre, var och en snurrande i sitt eget ljusfl\u00f6de. De f\u00f6ds nu h\u00f6r jag mig sj\u00e4lv t\u00e4nka.<\/p>\nAllts\u00e5 tre. En l\u00e4tt r\u00e4knad h\u00f6g med kroppar som staplar sig \u00f6ver varandra. En man, en kvinna, en man till. Han lyfter huvudet och bl\u00e5ser l\u00e4tt p\u00e5 hennes \u00f6ra.<\/p>\n
Crossroads<\/em> \u00e4r mer en serie tillst\u00e5nd, korta skeenden \u00e4n en linj\u00e4r ber\u00e4ttelse om barndom och uppv\u00e4xt. Framf\u00f6r allt \u00e4r det pr\u00f6vandet av r\u00f6relser, ber\u00f6randen, betydelser. En del \u00e4r till och med igenk\u00e4nnbart, men satt i nya sammanhang.<\/p>\n <\/p>\n
![\"Crossroads\"](\"https:\/\/farm2.staticflickr.com\/1673\/23665334933_c581522d87.jpg\")
<\/a>
\nEn har l\u00e4mnat gruppen och k\u00f6r sitt eget race. N\u00e5gon blir os\u00e4ker.<\/em><\/p>\n <\/p>\n
Samma r\u00f6relse kan betyda olika.<\/strong> En sekvens om (det \u00e5tr\u00e5dda) ledarskapet och os\u00e4kerheten n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4mnar gruppen och g\u00e5r sina egna v\u00e4gar. Den enda skillnaden \u00e4r blicken. En annan sekvens n\u00e4r en hand f\u00f6rs l\u00e5ngsamt mot den andres br\u00f6st eller fort. Tempot g\u00f6r skillnad mellan smekning och slag.<\/p>\nEller musiken. Den st\u00e5lstr\u00e4ngade gitarren \u00e5terkommer i f\u00f6rest\u00e4llningen, det \u00e4r blues, en doft av country och munspel. Det \u00e4r Tom Waits hesa r\u00f6st i den kvinnliga dansaren Sally G\u00e5rdfalks improviserade sekvens jag skulle kalla \u201dtelefonstress\u201d. Lite senare genomf\u00f6r hon ytterligare en scen i l\u00e5ngsammare tempo d\u00e4r hon pr\u00f6var vertikala r\u00f6relser i golvets flodljus.<\/p>\n
Dansarna flikar in i varandra.<\/strong> F\u00f6rest\u00e4llningen tycks mig som l\u00f6v som singlar ner om h\u00f6sten, paras ihop en kort stund och virvlar n\u00e5gon annanstans. N\u00e5gra korta, n\u00e5gra lite l\u00e4ngre. Ibland markerade starter och slut, ibland glidande \u00f6verg\u00e5ngar.<\/p>\nEtt s\u00e5dant l\u00f6v \u00e4r Per Enequists solo som startar i lejonlek och flygplansflykt. Ett \u201dhej\u201d till publiken. Ett jobb och lattjosv\u00e4ng som f\u00e5r tills\u00e4gelser och \u00e5terg\u00e5r till arbetets r\u00f6relseschema men med allt st\u00f6rre s\u00e4kerhet och utveckling.<\/p>\n
Ett annat l\u00f6v \u00e4r Christian Svenssons solo som startar i bl\u00e5tt ljus. Musiken l\u00e4gger till en fl\u00f6jt, v\u00e5rtoner. Han andas. Svarta skuggor gr\u00f6per ur ansiktets \u00f6gonh\u00e5lor, han \u00e4r en vit panna, n\u00e4sa och ett stort ljust sk\u00e4gg. Han andas, som sagt var… Ljuset h\u00f6js och han tar sig fram p\u00e5 alla fyra men kryper inte. S\u00e5 st\u00e5r han upp och en ung kvinna g\u00e5r f\u00f6rbi bakom honom. Det \u00e4r okej nu, inte helt s\u00e4kert men okej.<\/p>\n
<\/p>\n
![\"Crossroads\"](\"https:\/\/farm2.staticflickr.com\/1510\/24183973152_147f535d11.jpg\")
<\/a>
\nIntimitet. De tv\u00e5 manliga dansarna \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rbjudet t\u00e4tt intill varandra. Varf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rbjudet?
\n<\/em><\/p>\n <\/p>\n
Starkast intryck g\u00f6r de tv\u00e5 m\u00e4nnens (lika i h\u00e5rknut och sk\u00e4gg)<\/strong> pas de deux.<\/em> <\/strong>Intimiteten skulle provocera vilken h\u00f6gstadieklass som helst till sk\u00e4msd\u00f6den lika sant som att den skulle fascinera gymnasieklasserna. Ut med den till b\u00e5da!<\/p>\nDen ene styr den andre med l\u00e4tta ber\u00f6ringar av h\u00f6ft och axel, en b\u00e4r en annan. De \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rbjudet t\u00e4tt intill varandra \u2013 varf\u00f6r f\u00e5r en kvinna luta huvudet mot en man men inte en man g\u00f6ra detsamma?<\/p>\n
Deras pas de deux<\/em> upprepas lite senare i f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag f\u00f6rs\u00f6ker se om d\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra skillnader, kanske \u00e4r det bara musiken som f\u00e5r mig att tro att det \u00e4r mer intensivt, st\u00f6rre.<\/p>\nCrossroads<\/em> \u00e4r inte en perfekt f\u00f6rest\u00e4llning.<\/strong> Den har oj\u00e4mnheter och \u00e4r inte heller riktigt klar. Regiss\u00f6ren (h\u00e4r kallar han sig inte koreograf) Peppe \u00d6stensson f\u00f6rklarar f\u00f6r mig att den kommer att utvecklas vidare, n\u00e5got tas bort och n\u00e5got l\u00e4ggas till, den ska leva. Jag ser g\u00e4rna att dansaren Sally G\u00e5rdfalk f\u00e5r st\u00f6rre utrymme och variation.<\/p>\nEfter f\u00f6rest\u00e4llningen g\u00e5r jag hem i det tillst\u00e5nd av lycka som v\u00e4ckta livsandar ger.<\/strong> Jag ser ljus och skuggors lek. Sn\u00f6n som yr mot gatlampornas p\u00e4rlband i min r\u00f6relse. Scenkonst\u00e5ret 2016 har b\u00f6rjat bra.<\/p>\n\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
\n<\/em><\/p>\nBILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n
Efter\u00e5t g\u00e5r jag hem i ett tillst\u00e5nd av lycka.<\/strong> Inte bara f\u00f6r att jag nu vet att den fysiska teatern kommit tillbaka till den svenska avantgardistiska teaterscenen f\u00f6r vuxenpublik (det \u00e4r n\u00e4stan bara teater Albatross som h\u00e5llit ut sedan 1980-talet). Inte heller f\u00f6r att den bosatt sig n\u00e4stg\u00e5rds genom den internationella utbildningen Scenkonst p\u00e5 Valla folkh\u00f6gskola i Link\u00f6ping.<\/p>\n Det som g\u00f6r mig lycklig \u00e4r sj\u00e4lva f\u00f6rest\u00e4llningen Crossroads<\/em> som allts\u00e5 r\u00f6r sig i\u2026 l\u00e5t oss kalla det v\u00e4gl\u00f6st land mellan fysisk teater och fri dans. Den som sett och uppskattat dansgrupperna Blauba, Trom\u00e4ki och Impro.nu p\u00e5 den \u00f6stg\u00f6tska scenen ser genast sl\u00e4ktskapet. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r ett projekt skapat av medlemmar i Scenkonstn\u00e4tverket Donya, d\u00e4r utbildningens tidigare elever samlas.<\/p>\n Scenen \u00e4r ett rent svart golv, fonden tre hopsydda v\u00e5der i ljust gr\u00e5tt med ett antytt abstrakt m\u00f6nster p\u00e5 mittv\u00e5den.<\/strong> Ljudet av en st\u00e5lstr\u00e4ngad gitarr. Ett ljus rakt uppifr\u00e5n \u00f6ppnar en cirkel p\u00e5 golvet. En gestalt vrider sig i ljus och skugga och snart \u00e4r d\u00e4r tre, var och en snurrande i sitt eget ljusfl\u00f6de. De f\u00f6ds nu h\u00f6r jag mig sj\u00e4lv t\u00e4nka.<\/p>\n Allts\u00e5 tre. En l\u00e4tt r\u00e4knad h\u00f6g med kroppar som staplar sig \u00f6ver varandra. En man, en kvinna, en man till. Han lyfter huvudet och bl\u00e5ser l\u00e4tt p\u00e5 hennes \u00f6ra.<\/p>\n Crossroads<\/em> \u00e4r mer en serie tillst\u00e5nd, korta skeenden \u00e4n en linj\u00e4r ber\u00e4ttelse om barndom och uppv\u00e4xt. Framf\u00f6r allt \u00e4r det pr\u00f6vandet av r\u00f6relser, ber\u00f6randen, betydelser. En del \u00e4r till och med igenk\u00e4nnbart, men satt i nya sammanhang.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Samma r\u00f6relse kan betyda olika.<\/strong> En sekvens om (det \u00e5tr\u00e5dda) ledarskapet och os\u00e4kerheten n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4mnar gruppen och g\u00e5r sina egna v\u00e4gar. Den enda skillnaden \u00e4r blicken. En annan sekvens n\u00e4r en hand f\u00f6rs l\u00e5ngsamt mot den andres br\u00f6st eller fort. Tempot g\u00f6r skillnad mellan smekning och slag.<\/p>\n Eller musiken. Den st\u00e5lstr\u00e4ngade gitarren \u00e5terkommer i f\u00f6rest\u00e4llningen, det \u00e4r blues, en doft av country och munspel. Det \u00e4r Tom Waits hesa r\u00f6st i den kvinnliga dansaren Sally G\u00e5rdfalks improviserade sekvens jag skulle kalla \u201dtelefonstress\u201d. Lite senare genomf\u00f6r hon ytterligare en scen i l\u00e5ngsammare tempo d\u00e4r hon pr\u00f6var vertikala r\u00f6relser i golvets flodljus.<\/p>\n Dansarna flikar in i varandra.<\/strong> F\u00f6rest\u00e4llningen tycks mig som l\u00f6v som singlar ner om h\u00f6sten, paras ihop en kort stund och virvlar n\u00e5gon annanstans. N\u00e5gra korta, n\u00e5gra lite l\u00e4ngre. Ibland markerade starter och slut, ibland glidande \u00f6verg\u00e5ngar.<\/p>\n Ett s\u00e5dant l\u00f6v \u00e4r Per Enequists solo som startar i lejonlek och flygplansflykt. Ett \u201dhej\u201d till publiken. Ett jobb och lattjosv\u00e4ng som f\u00e5r tills\u00e4gelser och \u00e5terg\u00e5r till arbetets r\u00f6relseschema men med allt st\u00f6rre s\u00e4kerhet och utveckling.<\/p>\n Ett annat l\u00f6v \u00e4r Christian Svenssons solo som startar i bl\u00e5tt ljus. Musiken l\u00e4gger till en fl\u00f6jt, v\u00e5rtoner. Han andas. Svarta skuggor gr\u00f6per ur ansiktets \u00f6gonh\u00e5lor, han \u00e4r en vit panna, n\u00e4sa och ett stort ljust sk\u00e4gg. Han andas, som sagt var… Ljuset h\u00f6js och han tar sig fram p\u00e5 alla fyra men kryper inte. S\u00e5 st\u00e5r han upp och en ung kvinna g\u00e5r f\u00f6rbi bakom honom. Det \u00e4r okej nu, inte helt s\u00e4kert men okej.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Starkast intryck g\u00f6r de tv\u00e5 m\u00e4nnens (lika i h\u00e5rknut och sk\u00e4gg)<\/strong> pas de deux.<\/em> <\/strong>Intimiteten skulle provocera vilken h\u00f6gstadieklass som helst till sk\u00e4msd\u00f6den lika sant som att den skulle fascinera gymnasieklasserna. Ut med den till b\u00e5da!<\/p>\n Den ene styr den andre med l\u00e4tta ber\u00f6ringar av h\u00f6ft och axel, en b\u00e4r en annan. De \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rbjudet t\u00e4tt intill varandra \u2013 varf\u00f6r f\u00e5r en kvinna luta huvudet mot en man men inte en man g\u00f6ra detsamma?<\/p>\n Deras pas de deux<\/em> upprepas lite senare i f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag f\u00f6rs\u00f6ker se om d\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra skillnader, kanske \u00e4r det bara musiken som f\u00e5r mig att tro att det \u00e4r mer intensivt, st\u00f6rre.<\/p>\n Crossroads<\/em> \u00e4r inte en perfekt f\u00f6rest\u00e4llning.<\/strong> Den har oj\u00e4mnheter och \u00e4r inte heller riktigt klar. Regiss\u00f6ren (h\u00e4r kallar han sig inte koreograf) Peppe \u00d6stensson f\u00f6rklarar f\u00f6r mig att den kommer att utvecklas vidare, n\u00e5got tas bort och n\u00e5got l\u00e4ggas till, den ska leva. Jag ser g\u00e4rna att dansaren Sally G\u00e5rdfalk f\u00e5r st\u00f6rre utrymme och variation.<\/p>\n Efter f\u00f6rest\u00e4llningen g\u00e5r jag hem i det tillst\u00e5nd av lycka som v\u00e4ckta livsandar ger.<\/strong> Jag ser ljus och skuggors lek. Sn\u00f6n som yr mot gatlampornas p\u00e4rlband i min r\u00f6relse. Scenkonst\u00e5ret 2016 har b\u00f6rjat bra.<\/p>\n \u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <\/a>
\nEn har l\u00e4mnat gruppen och k\u00f6r sitt eget race. N\u00e5gon blir os\u00e4ker.<\/em><\/p>\n<\/a>
\nIntimitet. De tv\u00e5 manliga dansarna \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rbjudet t\u00e4tt intill varandra. Varf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rbjudet?
\n<\/em><\/p>\n
\n<\/em><\/p>\n
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n