{"id":23218,"date":"2016-01-15T20:29:21","date_gmt":"2016-01-15T19:29:21","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=23218"},"modified":"2016-01-15T20:33:13","modified_gmt":"2016-01-15T19:33:13","slug":"mikael-kihlmans-hemligheter-pa-np33","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=23218","title":{"rendered":"Mikael Kihlmans hemligheter p\u00e5 NP33 (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Mikael
\nRistade hemligheter. De tre bilderna heter Tango for Bela T., F\u00e5gelsk\u00e5dare och Promenad i Sydney, alla gjorda i torrn\u00e5l. Mikael Kihlman st\u00e4ller ut p\u00e5 Galleri Sander p\u00e5 NP33.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Verklighetens folk stannar kvar<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Grafikern Mikael Kihlman ristar med torrn\u00e5l.<\/strong> Med n\u00e5len som kompass beskriver han p\u00e5 Galleri Sander p\u00e5 NP33 en v\u00e4rld som tycks tidl\u00f6s. Eller \u00e5tminstone m\u00e4nniskorna som bebor den. F\u00f6r v\u00e4rlden kan l\u00f6sas upp och d\u00e5 \u00e4r m\u00e4nniskan kvar. Med sp\u00e5ren av de v\u00e4gar hon f\u00e4rdats.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan medverkade Mikael Kihlman i samlingsutst\u00e4llningen L\u2019heure Bleue<\/em> i stora salen p\u00e5 NP33.<\/strong> Nu huserar hans verk i det inglasade chambertska galleriet p\u00e5 entr\u00e9planet. Nitton torrn\u00e5lsverk och en mezzotint. Torrn\u00e5l \u00e4r ett petigt g\u00f6ra, n\u00e4stan alla bilder \u00e4r relativt sm\u00e5 i formatet. Passepartouterna g\u00f6r dem st\u00f6rre men har till fr\u00e4msta uppgift att hj\u00e4lpa ljuset hitta v\u00e4gen in till de oristade partierna. F\u00f6r d\u00e4r n\u00e5len ristat stannar den svarta f\u00e4rgen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mikael<\/a>
\nMikael Kihlman \u2013 Vid ett trafikljus, torrn\u00e5l.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Mikael Kihlman beskriver ett Europa som tycks tillh\u00f6ra det f\u00f6rg\u00e5ngna.<\/strong> Torrn\u00e5len ristar f\u00e5ror i gator och fasader, himlen \u00e4r rutm\u00f6nstrad som om dagen \u00e4r dunkel. Gestalterna \u00e4r svarta, absoluta. Om st\u00e4derna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att l\u00f6sas upp s\u00e5 kommer m\u00e4nniskorna (och en hund) att finnas kvar.<\/p>\n

N\u00e4r detta sker \u2013 och det sker \u2013 att en gestalt h\u00e4mtas ur en bild och f\u00f6rs till en n\u00e4stan tom v\u00e4rld. D\u00e5 finns bara en l\u00e4tt skuggad mark att g\u00e5 p\u00e5, n\u00e5gra antydda riktningar. Det \u00e4r allt.<\/p>\n

Under 2015, tiggarnas och flyktingarnas \u00e5r, studerade Kihlman Rembrandts etsningar av tiggare.<\/strong> Tre studier av dessa Beggars<\/em> \u00e4r med p\u00e5 utst\u00e4llningen. M\u00e4nniskor vars h\u00e5llning och kl\u00e4der markerar ett utsatt liv.<\/p>\n

S\u00e5 har han funnit fler av dessa verklighetens folk som \u00e4nnu finns i v\u00e5r tid. Peoples<\/em> heter serien, verken fr\u00e5n 2015. Vi ser dem alla bakifr\u00e5n, \u00f6ver huvud taget skildrar Kihlman n\u00e4stan alltid m\u00e4nniskor bakifr\u00e5n eller n\u00e5gon g\u00e5ng fr\u00e5n sidan. De f\u00e5r beh\u00e5lla sina liv, sina b\u00f6rdor, sina hemligheter. Utan att han h\u00f6jer r\u00f6sten och klistrar etiketter. De \u00e4r m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Kartors riktlinjer som korsar varandra har uppenbarligen funnits l\u00e4nge med i Mikael Kihlmans bildspr\u00e5k, liksom ord och tecken.<\/strong> Ord finns ofta utanf\u00f6r bildkanten, men ocks\u00e5 i bilderna, utmed Vid flodens<\/em> r\u00e4cken och vid kartsymbolerna. Vi ser sp\u00e5ren av v\u00e4garna, orden som ger mening \u00e5r dem som f\u00e4rdats p\u00e5 dem.<\/p>\n

Att se pilsymboler med fram\u00e5t, bak\u00e5t och stopp som f\u00f6r videofilmer p\u00e5 bilden Tango for Bela T.<\/em> ger en vink om den ungerska apokalyptiska filmen Satans tango<\/em> av regiss\u00f6ren B\u00e9la Tarr.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Mikael<\/a>
\nMikael Kihlman \u2013 (detalj) Peoples III, torrn\u00e5l<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00e5gelsk\u00e5daren<\/em> i ett barns kropp och overall st\u00e5r med kikaren t\u00e4tt vid \u00f6gonen.<\/strong> Men kikaren \u00e4r s\u00e5 perspektivl\u00f6st ristad att den tycks vara en del av ansiktet, skr\u00e4mmande. F\u00e5glarna skr\u00e4nar bakom och ovanf\u00f6r, de \u00e4r allts\u00e5 inte i blickf\u00e5nget. Vem eller vad ser d\u00e5 f\u00e5gelsk\u00e5daren?<\/p>\n

Venedigs d\u00f6dsd\u00f6mda palats sjunker l\u00e5ngsamt i det glittrande vattnet.<\/strong> Strax bredvid kopulerar husflugorna.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
\n<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

GALLERI SANDER\/NP33 Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

16\u201330 januari 2016
\nMikael Kihlman<\/strong><\/em>
\n Grafik<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nMikael Kihlman hemsida<\/a>
\nGalleri Sander\/NP33 hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Grafikern Mikael Kihlman ristar med torrn\u00e5l. Med n\u00e5len som kompass beskriver han en v\u00e4rld som tycks tidl\u00f6s. Eller \u00e5tminstone m\u00e4nniskorna som bebor den. F\u00f6r v\u00e4rlden kan l\u00f6sas upp och d\u00e5 \u00e4r m\u00e4nniskan kvar. Med sp\u00e5ren av de v\u00e4gar hon f\u00e4rdats. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[14],"class_list":["post-23218","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23218","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23218"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23218\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23218"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=23218"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=23218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}