{"id":23387,"date":"2016-01-27T20:03:58","date_gmt":"2016-01-27T19:03:58","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=23387"},"modified":"2016-01-28T08:21:43","modified_gmt":"2016-01-28T07:21:43","slug":"annika-thorn-legzdins-i-naturreservatet-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=23387","title":{"rendered":"Annika Th\u00f6rn Legzdins i naturreservatet (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Annika
\nGenomlyst.\u00a0 Annika Th\u00f6rn Legzdins har fotograferat i Hagestads naturreservat med en liten l\u00e5dkamera.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n viskande natur till knivskarp jord<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Annika Th\u00f6rn Legzdins <\/strong>\u00e4r inte bara intresserad, hon \u00e4r besatt! Tv\u00e5 stora fotografier med knivskarp sk\u00e4rpa skildrar pl\u00f6jd jord. M\u00e5nga sm\u00e5 oskarpa bilder med en gammal l\u00e5dkamera skildrar Hagestads naturreservat med poesi i Konstforums Studio.<\/p>\n

Kontrasten mellan de tv\u00e5 stora fotografierna och de m\u00e5nga sm\u00e5 \u00e4r inte s\u00e5 stor som man skulle kunna tro. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en digital ram som visar en undervattensfilm med vajande v\u00e4xter. Den sm\u00e4lter ocks\u00e5 in. Trots att utst\u00e4llningen heter Variations<\/em>. Fast jag skulle vilja till\u00e4gga att det \u00e4r variationer p\u00e5 ett tema.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Annika<\/a>
\nKontraster. Mellan stort och litet, ljus och dunkel, sk\u00e4rpans s\u00f6kande och l\u00e5dkamerans mottagande.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Den sammanh\u00e5llande faktorn \u00e4r att alla bilder \u00e4r tagna i Hagestads naturreservat i sydligaste Sk\u00e5ne, n\u00e4ra Dag Hammarsk\u00f6lds Back\u00e5kra.<\/strong> Jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r det l\u00e4t s\u00e5 bekant, om jag hade varit d\u00e4r. Sedan slog det mig att i Henning Mankels Wallanderbok Steget efter<\/em> m\u00f6rdas h\u00e4r tre ungdomar n\u00e4r de firar midsommar utkl\u00e4dda i 1700-talskl\u00e4der. Men det har ju absolut inget med saken att g\u00f6ra.<\/p>\n

Inte heller finns h\u00e4r minsta antydan till m\u00e4nniskor i bilderna.<\/strong> Det \u00e4r naturen som talar till oss. Eller snarare viskar den. Det \u00e4r n\u00e4stan s\u00e5 man vill l\u00e4gga \u00f6rat mot de sm\u00e5 bilderna. Synen \u00e4r bara delvis till hj\u00e4lp eftersom alla \u00e4r oskarpa. De \u00e4r tagna med en gammal Kodak Brownie, en liten l\u00e5dkamera som det inte g\u00e5r att st\u00e4lla in sk\u00e4rpan p\u00e5. (Lite chockad inser jag att jag hade en s\u00e5dan i leksaksl\u00e5dan n\u00e4r jag var liten.) Med den har Annika Th\u00f6rn Legzdins under tre \u00e5rs tid, till och fr\u00e5n, studerat naturen.<\/p>\n

\u2013 Jag har anv\u00e4nt en dokument\u00e4r metod och ett poetiskt uttryck, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Ja, inte skulle man kunna anv\u00e4nda bilderna som illustrationer i en bok om naturreservatet. <\/strong>\u00c5tminstone inte utan att komplettera med andra. Men det g\u00f6r inget. Det poetiska kompenserar mer \u00e4n v\u00e4l bristen p\u00e5 tydlighet. Jag har ocks\u00e5 alltid tyckt att sk\u00e4rpa varit \u00f6verskattat i foton.<\/p>\n

Dock \u00e4r de tv\u00e5 stora bilderna knivskarpa. De f\u00f6rest\u00e4ller \u00e5kerjord. Pl\u00f6jd jord. D\u00e4rmed antyds en m\u00e4nsklig tillvaro, men det \u00e4r sj\u00e4lva jorden som intresserar konstn\u00e4ren. Hon har tagit reda p\u00e5 att det geologiskt finns sex olika typer av jord i omr\u00e5det. Och visst ser man skillnad p\u00e5 dessa tv\u00e5 jordarter. Ett visst intresse v\u00e4cks.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Annika<\/a>
\nI Studions lilla h\u00f6rn. Annika Th\u00f6rn Legzdins visar bilder p\u00e5 vild hagmark och brukad jord.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sa jag att hon var intresserad? Hon \u00e4r besatt!<\/strong> Till den grad att hon har l\u00e5tit sin man begrava henne i jorden f\u00f6r att k\u00e4nna dess n\u00e4rhet (och sv\u00e5righet att andas). Och hon har gjort f\u00f6rs\u00f6k att m\u00e5la med jord. Hon vet inte varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5; varf\u00f6r man dras till vissa saker. Men konstn\u00e4ren i henne ifr\u00e5gas\u00e4tter inte utan l\u00e5ter det ske. Tids nog kommer ett svar.<\/p>\n

Kanske handlar det om att vi har fj\u00e4rmat oss fr\u00e5n naturen.<\/strong> Det talar hon om. Och hur man anv\u00e4nder tr\u00e4d i Detroit f\u00f6r att rena f\u00f6rgiftad jord. Samt om den alltigenom konstruerade parken Parc des Buttes-Chaumont i Paris med sina berg av betong.<\/p>\n

Men Legzdins st\u00e5r n\u00e4ra naturen. Det ber\u00e4ttar bilderna. Den talar till henne, och hon lyssnar. Jag l\u00e4gger \u00f6rat till en oskarp bild f\u00f6r att h\u00f6ra poesin.<\/p>\n

\u00a9 Text: Michael Strandhed<\/em>
\n\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

KONSTFORUM, STUDION Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

17 \u2013 31 januari 2016\u2028
\nAnnika Th\u00f6rn Legzdins<\/strong><\/em>
\nVariations\u2028<\/em>
\n Fotografi\u2028<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nAnnika Th\u00f6rn Legzdins hemsida<\/a>
\nNaturreservatet Hagestad info<\/a>
\nKonstforum hemsida<\/a> Facebook<\/a> FB-evenemang<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Hon \u00e4r besatt! Tv\u00e5 stora fotografier med knivskarp sk\u00e4rpa skildrar pl\u00f6jd jord. M\u00e5nga sm\u00e5 oskarpa bilder med en gammal l\u00e5dkamera skildrar Hagestads naturreservat med poesi i Konstforums Studio. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[17,14],"class_list":["post-23387","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foto","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23387","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23387"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23387\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23387"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=23387"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=23387"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}