{"id":23485,"date":"2016-02-01T19:49:13","date_gmt":"2016-02-01T18:49:13","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=23485"},"modified":"2016-02-02T08:56:59","modified_gmt":"2016-02-02T07:56:59","slug":"rosebud-sioux-avbildade-med-respekt-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=23485","title":{"rendered":"Rosebud Sioux avbildade med respekt (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Stamtavla\"
\nStamtavla. Theres Furuskog pekar ut Bryant High Horse Jr, sonsons son till High Horse p\u00e5 bilden, tagen 1900, till v\u00e4nster. Delvis skymd \u00e4r Paul High Horse, sonsons sonson till High Horse. Nederst t v Fool Bull, vars sk\u00f6ld \u00e4r tillverkad av material han bar vid Little Big Horn.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sk\u00e4rpan \u00e4r dock skarp som en kniv<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Ett \u00e5r gammal var John n\u00e4r familjen Andersson emigrerade.<\/strong> D\u00e4rf\u00f6r kan vi kalla honom svensk och k\u00e4nna stolthet \u00f6ver den fotoskatt som nu visas p\u00e5 Stadsmuseet. John Anderson var fotograf och handelsman i siouxernas reservat Rosebud under 45 \u00e5r.<\/p>\n

Vem gillar inte indianer?<\/strong> Men oftast \u00e4r det v\u00e5r bild av indianer vi gillar, och mest \u00e4r det en vr\u00e5ngbild. Jag \u00e4r sj\u00e4lv uppf\u00f6dd med serier som Lucky Luke, Blueberry <\/em>och Oumpah-Pa<\/em>. Och TV-serier som Macahans<\/em> och enstaka filmer av Sergio Leone. Ett av mina f\u00f6rsta minnen g\u00e4ller en gul plast-tomahawk.<\/p>\n

Bilder p\u00e5 indianer \u00e4r desto ovanligare.<\/strong> I alla fall om de \u00e4r fotade med respekt. Dit r\u00e4knar jag inte bilderna fr\u00e5n Buffalo Bill\u2019s Wild West Show<\/em>. Men John Anderson och siouxindianerna i Rosebudreservatet hyste en \u00f6msesidig respekt f\u00f6r varandra, och det framg\u00e5r av bilderna. M\u00e5nga bilder \u00e4r dock studiofotografier av det mer romantiska slaget. Det f\u00e5r vi v\u00e4l r\u00e4kna som ett tidens tecken. Sk\u00e4rpan \u00e4r dock skarp som en kniv, och fotokvaliteten \u00e4r str\u00e5lande.<\/p>\n

F\u00e5r man s\u00e4ga indianer? \u00c4r inte det nedl\u00e5tande och rasistiskt. Fast \u201damerikansk ursprungsbefolkning\u201d ligger klumpigare i munnen \u00e4n \u201dnative Americans\u201d, s\u00e5 jag l\u00e5ter det st\u00e5. Men jag vill be om urs\u00e4kt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Hantverk<\/a>
\nHantverk och fotografier.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Claes-H\u00e5kan Jacobson \u00e4r mannen bakom utst\u00e4llningen.<\/strong> Den \u00e4r ursprungligen producerad 1986. Faktiskt visades den p\u00e5 Stadsmuseet 1990, om nu n\u00e5gon tycker sig k\u00e4nna igen bilderna. Fast den har omarbetats och ut\u00f6kats mycket sedan dess. M\u00e5nga fotografier, tagna av producenten, visar nutida sl\u00e4ktingar till indianer portr\u00e4tterade av Anderson. Nutida tillverkade kl\u00e4der har ocks\u00e5 kommit till.<\/p>\n

Svensken John Anderson emigrerade som ett\u00e5ring till Amerika.<\/strong> Det var ju tur att han inte for ett \u00e5r tidigare, kan man tycka. Nu kan vi stolt dela hans ber\u00f6mmelse, och det \u00e4r en riktig fotoskatt som Stadsmuseet visar. I 45 \u00e5r levde han p\u00e5 reservatet och fotograferade indianerna.<\/p>\n

De flesta av hans glaspl\u00e5tar brann upp 1928. Endast 322 st finns kvar. Hans fru Myrtle s\u00e5lde dem senare till en privat samlare f\u00f6r 100 dollar. S\u00e5 sm\u00e5ningom hamnade de p\u00e5 Nebraska State Historical Society. \u00c4r det deras intresse Claes-H\u00e5kan Jacobson bevakar n\u00e4r det r\u00e5der strikt fotof\u00f6rbud p\u00e5 utst\u00e4llningen. (Pressen fick bara ta \u00f6versiktsbilder.) Och kommer marknaden att \u00f6versv\u00e4mmas med Andersons indianbilder p\u00e5 pepparkaksburkar och motivtapeter n\u00e4r upphovsr\u00e4tten upph\u00f6r om tv\u00e5 \u00e5r?<\/p>\n

1928 utkom ocks\u00e5 hustrun Myrtles poesibok Sioux Memory Gems<\/em>, med vardagliga fotoillustrationer av John.<\/strong> Hans f\u00f6rsta fotobok, Among the Sioux<\/em>, kom 1895.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Pressbild<\/a>
\nPressbild. John Andersons fotografi av High Horse, taget omkring \u00e5r 1900.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag finner det mycket egendomligt att massakern vid Wounded Knee inte n\u00e4mns med ett enda ord i broschyren.<\/strong> Den skedde 1890 bara ett stenkast fr\u00e5n Rosebud. Allts\u00e5 bara ett \u00e5r efter att Anderson b\u00f6rjat sin anst\u00e4llning som officiell fotograf f\u00f6r general Crook under hans f\u00f6rhandlingar med siouxindianerna i Rosebudreservatet.<\/p>\n

\u00c4r det samme general Crook som den 17 juni 1876 slogs mot indianerna i Slaget vid Rosebud<\/em>? Jag tror det. Han kan v\u00e4l inte ha varit s\u00e4rskilt popul\u00e4r d\u00e4r (\u00e4ven om han senare st\u00f6dde indianernas sak). Vid slaget blev han driven till retr\u00e4tt av indianerna ledda av Crazy Horse. D\u00e4rf\u00f6r deltog han inte i slaget vid Little Big Horn \u00e5tta dagar senare (men det gjorde Crazy Horse). Och d\u00e4rmed fick general Custer bita i gr\u00e4set. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt.<\/p>\n

Jag skulle \u00f6nska mig mer information om indianernas situation. Att den var ett helvete n\u00e4r 1889 \u201dmarkavtal\u201d ledde till att det f\u00f6rminskades till dagens storlek \u00e4r ganska sj\u00e4lvklart. Att det \u00e4r jobbigt idag sammanfattas med texten \u201dTrots h\u00f6g arbetsl\u00f6shet \u00f6kar insatserna p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 reservatet.\u201d.<\/p>\n

Jag letar fram mitt gamla exemplar av Nationalteatern och Nynningens skiva Vi kommer att leva igen<\/em> fr\u00e5n 1977.<\/strong> (L\u00f6gn \u2013 jag g\u00e5r in p\u00e5 Spotify.) Den \u00e4r inspirerad av Wounded Knee-incidenten <\/em>4 \u00e5r tidigare. Suquamih\u00f6vdingen Seattles tal som citeras kan ha h\u00e5llits 1854. Eller inte. Det nedtecknades 33 \u00e5r senare. Versionen fr\u00e5n plattan \u00e4r en \u201domarbetning\u201d som bara \u00e4r ett par \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n den sj\u00e4lv. Den f\u00f6rtrollade oss i milj\u00f6r\u00f6relsen, och verkade vara \u00f6ver hundra \u00e5r f\u00f6re sin tid. Och det var den. Men alla \u00e4lskar indianmyter.<\/p>\n

\u201dThis we know: the earth does not belong to man, man belongs to the earth.
\nAll things are connected like the blood that unites us all.
\nMan did not weave the web of life, he is merely a strand in it.
\nWhatever he does to the web, he does to himself.\u201d
\nChief Seattle<\/em><\/p>\n

Allt eventuellt gn\u00e4ll om att utst\u00e4llningen inte har lokal anknytning,<\/strong> att den inte tillr\u00e4ckligt beskriver indianernas situation d\u00e5 och nu, att den l\u00e4mnar fler fr\u00e5gor \u00e4n svar, att den redan har visats h\u00e4r och att bifogad broschyr k\u00e4nns trist och otillr\u00e4cklig l\u00e4gger vi p\u00e5 hyllan \u2013 f\u00f6r att den \u00e4r s\u00e5 vacker. Det \u00e4r tur att den \u00e4r s\u00e5 himla vacker. Och vem gillar inte indianer? Broschyren handlar mer om John Anderson \u00e4n dem, men p\u00e5 bilderna spelar de huvudrollen. Och bilderna \u00e4r fantastiska!<\/p>\n

\u00a9 Text: Michael Strandhed
\n\u00a9 Foto: Michael Strandhed och John Andersson\/Nebraska State Historical Society<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

STADSMUSEET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

30 januari \u2013 14 augusti 2016\u2028
\nRosebud Sioux \u2013 ett folk i f\u00f6rvandling<\/strong>\u2028<\/em>
\n Fotoutst\u00e4llning\u2028<\/em>
\n Prod: Claes-H\u00e5kan Jacobson<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nVi kommer att leva igen Spotify<\/a>
\nRosebud hemsida<\/a>Sioux Memory Gems faksimil
\n<\/a>John och Myrtle Anderson info<\/a> info<\/a> artikel<\/a>
\nNorrk\u00f6pings stadsmuseum hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Ett \u00e5r gammal var John n\u00e4r familjen Andersson emigrerade. D\u00e4rf\u00f6r kan vi kalla honom svensk och k\u00e4nna stolthet \u00f6ver den fotoskatt som nu visas p\u00e5 Stadsmuseet. Han var fotograf och handelsman i siouxernas reservat Rosebud. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[7],"tags":[17,61,47],"class_list":["post-23485","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foto","tag-hantverk","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23485","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23485"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/23485\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23485"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=23485"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=23485"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}