{"id":24235,"date":"2016-03-07T10:57:11","date_gmt":"2016-03-07T09:57:11","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=24235"},"modified":"2016-03-07T12:19:56","modified_gmt":"2016-03-07T11:19:56","slug":"en-druva-i-solen-med-drommar-och-rasism-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=24235","title":{"rendered":"En druva i solen med dr\u00f6mmar och rasism (recension)"},"content":{"rendered":"

\"En
\nDags att flytta till nya huset. Mamma Lena g\u00f6r sig i ordning medan familjen ser fram mot den lycka som ska komma.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Egensinniga karakt\u00e4rer som givetvis krockar<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

10.000 dollar.<\/strong> Mycket kretsar kring checken<\/em> som ska komma. Den som ska ge nytt liv f\u00f6r familjen Yonger, men vilket liv? Dr\u00f6mmarna skiftar i Riksteaterns upps\u00e4ttning En druva i solen<\/em> som g\u00e4stspelade p\u00e5 n\u00e4ra nog fullsatta Stora teatern i onsdags kv\u00e4ll. Bakom inbjudan stod Riksteaterf\u00f6rening KariN och \u00d6stg\u00f6tateatern.<\/p>\n

Budskapet i Broodwaysucc\u00e9n fr\u00e5n 1959 om dr\u00f6mmar, fr\u00e5gor om identitet och rasism, \u00e4r fortfarande h\u00f6gst aktuellt.<\/p>\n

Det \u00e4r med trevligt uppbyggd f\u00f6rv\u00e4ntan jag l\u00e4mnar marsregnet bakom mig och stiger in i Stora Teaterns entr\u00e9.<\/strong> F\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar f\u00f6rst om en timme, innan dess ska det hinnas med en introduktion av Lorraine Hansberry-k\u00e4nnaren Lisbeth Gr\u00f6nlund. Styr s\u00e5ledes stegen upp\u00e5t och blir omedelbart varse den anstormning som drabbat teatern denna afton. Det \u00e4r kn\u00f6kfullt i det lilla, lilla rummet vi samlats i (varf\u00f6r vi ej sitter i det betydligt rymligare Caf\u00e9 Gycklaren f\u00f6rst\u00e5r jag inte).<\/p>\n

M\u00e5nga vill lyssna p\u00e5 Gr\u00f6nlund som under sin akademiska bana f\u00f6ljt Hansberry n\u00e4ra.<\/strong> Dessv\u00e4rre k\u00e4nner hon sig n\u00f6dgad att st\u00e4ndigt klippa i sitt manus \u201dNej, det hinns inte med\u201d vilket f\u00e5r mig att vilja lyssnar mer och \u00f6nska att vi hade mer tid.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ruth,<\/a>
\nSlitningar. Ruth \u00e4r olycklig, maken Walter Lee f\u00f6rv\u00e4ntansfull och modern Lena bekymrad.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vi uppmanas h\u00e5lla koll p\u00e5 h\u00e5rsymbolik, samt kvinnans roll och status som familjens \u00f6verhuvud.<\/strong> Detta (som Hansberry m\u00e5nga g\u00e5nger ombads tona ned) ist\u00e4llet f\u00f6r Lenas son Walter Lee. Och varf\u00f6r skulle inte mamma Lena vara stark och familjens matriark? Hon jobbar likv\u00e4l som de andra vuxna i hush\u00e5llet och har bott i samma l\u00e4genhet i princip hela sitt vuxna liv och \u00e4r den enda kvar i den gamla generationen \u2013 hon \u00e4r allts\u00e5 \u201dstam\u00e4ldsten\u201d i gruppen.<\/p>\n

Vi f\u00e5r m\u00f6ta familjen Younger best\u00e5ende av mamma Lena, l\u00e4karstuderande dottern Beneatha (och hennes tv\u00e5 skilda friare), sonen Walter Lee med hustrun Ruth samt deras son Travis<\/strong>. Alla starka, egensinniga karakt\u00e4rer i sig som givetvis krockar med varandra emellan\u00e5t (annars vore de inte mycket till drama) men binds samman av en stark gemenskap. Detta blir tydligt i pj\u00e4sens klimax, d\u00e4r fr\u00e5gan om frihet och r\u00e4ttigheter st\u00e4lls p\u00e5 sin yttersta spets.<\/p>\n

Till en b\u00f6rjan tycker jag sk\u00e5despeleriet \u00e4r lite styltigt, men sedan tar det sig. Framf\u00f6rallt kemin mellan Lenneman och Thiam (Walter Lee och hustrun Ruth) utvecklas, samt relationen mellan modern Lena och sonen Walter Lee. Ali, som gestaltar Beneatha, briljerar fr\u00e5n start med energi och lust.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Asagai<\/a>
\nDet afrikanska arvet. Asagai, som kommer fr\u00e5n Nigeria, st\u00e4rker Beneatha i hennes s\u00f6kande efter en ”ursprunglig” identitet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Handlingen kretsar kring checken<\/em> som ska komma.<\/strong> Checken som kan f\u00f6r\u00e4ndra deras liv f\u00f6r alltid, checken efter Lenas d\u00f6da man, p\u00e5 10.000 dollar.<\/p>\n

Gr\u00e4nsdragning l\u00f6per som en tematik hela pj\u00e4sen igenom och blir obestridligen aktualiserat n\u00e4r Lena best\u00e4mmer sig f\u00f6r att anv\u00e4nda en del av checken till att (\u00e4ntligen!) k\u00f6pa sig ett hus med tillh\u00f6rande liten tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

Till saken h\u00f6r att huset i fr\u00e5ga ligger i ett huvudsakligen \u201dvitt\u201d omr\u00e5de\u2013d\u00e4r bor inga andra \u201dsvarta\u201d. Att de heller inte \u00e4r v\u00e4lkomna d\u00e4r uppdagas d\u00e5 \u201dV\u00e4lkomstkommitt\u00e9n\u201d personligen avl\u00e4gger ett bes\u00f6k hos dem, med erbjudandet att f\u00f6rtj\u00e4nstfullt k\u00f6pa ut dem. Detta kan inte tolkas som n\u00e5got annat \u00e4n ett uttryck av ren och sk\u00e4r rasism. En tydlig gr\u00e4ns mellan vi och dem, de \u00f6nskv\u00e4rda och dess motsats. Denna bostadsproblematik baserar sig p\u00e5 Hansberrys egna erfarenheter fr\u00e5n att ha bott med sin familj i ett \u201dvitt\u201d bostadsomr\u00e5de i Chicago och d\u00e4r blivit trakasserad, utsatt f\u00f6r livsfarlig stenkastning.<\/p>\n

Funderar \u00f6ver titeln.<\/strong> Kanh\u00e4nda kan den kopplas till symboliken i Lenas h\u00f6gt \u00e4lskade lilla blomma. Den \u00e4r inte mer \u00e4n en kvist men i m\u00e5ngt och mycket representerar den Lena sj\u00e4lv: livskraftig och stark \u00e4ven under mindre gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden. Den tycks aldrig f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med sol i det skuggiga f\u00f6nstret ut mot tegelv\u00e4ggen som vetter mot en inneg\u00e5rd i storstadsghettot de lever i.<\/p>\n

Sp\u00e5s denna f\u00f6rest\u00e4llning bli en framg\u00e5ng? Hoppas innerligt det: dess budskap \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt daterat utan h\u00f6gst aktuellt.<\/p>\n

\u00a9 Text: \u00c5sa Hus\u00e9n
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Urban J\u00f6r\u00e9n \/ Riksteatern<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

STORA TEATERN Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

2 mars 2016 kl 19, <\/em>introduktion kl 18
\nEn druva i solen<\/strong>
\n<\/strong>av Lorraine Hansberry<\/em>
\n<\/strong>\u00d6vers\u00e4ttning: Lisbeth Gr\u00f6nlund<\/em><\/em>
\nRegi: Josette Bushell-Mingo<\/em>
\nScenografi: Lotta Nilsson<\/em>
\nProd: Riksteatern<\/em>
\nArr: Riksteaterf\u00f6reningen KariN i samarbete med \u00d6stg\u00f6tateatern<\/em><\/p>\n

SK\u00c5DESPELARE<\/em>
\nLena Younger \u2013 Kayode Kayo Shekoni <\/em>
\nWalter Lee Younger \u2013 David Lenneman <\/em>
\nRuth Younger \u2013 Anna Thiam <\/em>
\nGeorge Murchison, Bobo \u2013 M\u00e5ns Clausen <\/em>
\nMr Lindner \u2013 Carl Jacobson <\/em>
\nAsagai \u2013 John-Alexander Eriksson <\/em>
\nTravis Younger \u2013 Adam H\u00f6gblom <\/em>
\nBeneatha Younger \u2013 Asha Ali<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nRiksteatern hemsida<\/a> En druva i solen info<\/a>
\nRiksteaterf\u00f6reningen KariN hemsida<\/a> Facebook<\/a> FB-evenemang <\/a>
\n\u00d6stg\u00f6tateatern hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nEn druva i solen g\u00e4stspelar i Norrk\u00f6ping reportage<\/a> Kultursidan.nu 25\/2 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING 10.000 dollar. Mycket kretsar kring checken som ska komma. Den som ska ge nytt liv f\u00f6r familjen Yonger, men vilket liv? Dr\u00f6mmarna skiftar i Riksteaterns upps\u00e4ttning En druva i solen som g\u00e4stspelade p\u00e5 Stora teatern i onsdags kv\u00e4ll. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-24235","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24235","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24235"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24235\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24235"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24235"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}