{"id":24400,"date":"2016-03-16T13:29:56","date_gmt":"2016-03-16T12:29:56","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=24400"},"modified":"2016-03-16T13:29:56","modified_gmt":"2016-03-16T12:29:56","slug":"bla-kaktus-med-train-yard-och-monotones-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=24400","title":{"rendered":"Bl\u00e5 Kaktus med Train Yard och Monotones (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Train
\nTrain Yard inledde kv\u00e4llen. I frontlinjen stod Gutte Hult-Gustavsson, <\/em>Sebbe Fernandez och <\/em>Markus Korhonen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Pl\u00f6tsligt skakar hela lokalen<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Det duger inte att komma klockan 20 n\u00e4r det st\u00e5r 19 i programmet, som det vanligtvis g\u00f6r n\u00e4r det \u00e4r musik p\u00e5 Dynamo.<\/strong> Nu vet jag det. Det \u00e4r nog inte bara det att bes\u00f6karna till bluesf\u00f6reningen Bl\u00e5 Kaktus har h\u00f6gre \u00e5lder inne. Eller att de m\u00e5ste l\u00e4gga sig tidigt. Det spelar ingen roll varf\u00f6r, f\u00f6rresten, men n\u00e4r jag anl\u00e4nder har Train Yard redan spelat en halvtimme.<\/p>\n

Men det \u00e4r klart man gr\u00e4mer sig lite n\u00e4r man anl\u00e4nder under en inspirerad version av Born under a bad sign<\/em>. Vad har jag nu missat? Men n\u00e4r de forts\u00e4tter med T-Bone Walkers Stormy Monday <\/em>beslutar jag mig f\u00f6r att leva i nuet. \u00c4nd\u00e5 drar tankarna iv\u00e4g till Roffe Wikstr\u00f6ms tolkning J\u00e4vla m\u00e5ndag<\/em>. Men det h\u00e4r \u00e4r bra!<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"Train<\/a>
\nTung som en valross. Lasse Wallman tog \u00f6ver Train Yards s\u00e5ngarmick.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Trots att Train Yard bara har funnits i tv\u00e5 \u00e5r tycker jag de tillh\u00f6r de b\u00e4ttre av Norrk\u00f6pings coverbluesband.<\/strong> Sist hade jag lite sv\u00e5rt att skilja dem fr\u00e5n Smokestack, men de delar ju n\u00e5gra medlemmar. Jag undrar om inte allihop var p\u00e5 scenen samtidigt p\u00e5 Kulturnatten, f\u00f6rresten.<\/p>\n

Det \u00e4r mest amerikansk blues f\u00f6rst\u00e5s men (som en tanke) precis efter Tottas Too late<\/em> (\u2026\u201dI\u2019m gone\u201d) annonserar s\u00e5ngaren Gutte Hult-Gustavsson att han slutar i bandet.<\/strong> Och mitt i konserten kommer eftertr\u00e4daren Lasse Wallman upp och tar \u00f6ver micken. Det \u00e4r som att byta en ung valp (Gutte, som hellre vill vara trubadur) mot en valross. Pl\u00f6tsligt skakar hela lokalen n\u00e4r Lasse tar ton i Hoochie coochie man<\/em>. Man blir n\u00e4stan lite r\u00e4dd.<\/p>\n

N\u00e4r sedan hans kompis Bo Hurtig l\u00e5nar trummorna blir det \u00e4nnu tyngre. Lasse grymtar och frustar fram texterna och hela bandet drabbas av feeling. Tommy Asterb\u00e4ck och hans gitarr uppn\u00e5r Nirvana tillsammans. Kommer vi till himlen nu? Bandet citerar Albert King:<\/p>\n

Everybody wanna know the reason without even askin’ why<\/em>
\n Oh, everybody wanna know the reason, oh without even askin’ why<\/em>
\n You know everybody wanna go to heaven but nobody wants to die<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Monotones\"<\/a>
\nInte monotona alls. Monotones v\u00e4xlar mellan blues, bugg och jazz.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Monotones \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda f\u00f6r norrk\u00f6pingsborna.<\/strong> Och d\u00e5 menar jag den lokala bluesgruppen. Inte doo-wop gruppen fr\u00e5n 50-talet eller dansbandet eller 60-talsgruppen fr\u00e5n Eskilstuna eller Little Jerry and the Monotones fr\u00e5n Sesame Street eller\u2026<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r lite f\u00f6r jazzigt f\u00f6r min smak. Eller r\u00e4ttare sagt s\u00e5 \u00e4r ca 1\/3 av l\u00e5tarna jazziga, 1\/3 g\u00e5r att bugga till och 1\/3 \u00e4r fantastiskt bra blues. Och allt \u00e4r uppblandat. S\u00e5 30 procent av tiden \u00e4r jag p\u00e5 utm\u00e4rkt hum\u00f6r, men de flesta verkar vara det hela tiden. Och det g\u00f6rs faktiskt ett buggf\u00f6rs\u00f6k av ett par.<\/p>\n

G\u00f6ran Hanning har suttit in p\u00e5 klaviatur redan p\u00e5 slutet med Train Yard, och han sitter kvar nu och fyller ut ljudbilden. Stefan Tivner frontar med s\u00e5ng och munspel. Anders Grahn spelar jazzackord p\u00e5 gitarr. F\u00f6r kv\u00e4llen har de inget bl\u00e5s.<\/p>\n

Jag tycker det \u00e4r f\u00f6rtr\u00e4ffligt att bluesklubben Bl\u00e5 Kaktus har vaknat till liv igen.<\/strong> Kaf\u00e9lokalen p\u00e5 Dynamo \u00e4r intimare och trivsammare \u00e4n Crescendo. Det g\u00e5r inte in lika mycket publik, men \u00e4n \u00e4r det en bit kvar till fullsatt. N\u00e4sta spelning s\u00e4gs vara den 8 april. Skriv in det i almanackan!<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Michael Strandhed<\/em><\/p>\n

TRAIN YARD \u2013 BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

MONOTONES \u2013 BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

DYNAMO Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

11 mars 2016
\nTrain Yard
\nMonotones<\/strong>\u2028<\/em>
\nKonsert<\/em>
\n\u2028Arr: Bluesf\u00f6reningen Bl\u00e5 Kaktus<\/em><\/p>\n

Train Yard<\/strong><\/em>
\nSebbe Fernandez – Bas \/ S\u00e5ng<\/em>
\nTommy Asterb\u00e4ck – Gitarr<\/em>
\nGutte Hult-Gustavsson – S\u00e5ng \/ Gitarr<\/em>
\nMarkus Korhonen – Munspel<\/em>
\nH\u00e5kan ”Bonka Bonka” Jansson – Trummor<\/em><\/p>\n

Monotones
\n<\/strong>Stefan Tivner – S\u00e5ng & Munspel<\/em>
\nAnders Grahn – Gitarr & S\u00e5ng<\/em>
\nDaniel Druid – Bas<\/em>
\nJesper Nilsson – Trummor & S\u00e5ng<\/em>
\nG\u00f6ran Hanning – Keyboard & S\u00e5ng<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nTrain Yard hemsida<\/a> Facebook <\/a>
\nMonotones hemsida<\/a> Facebook <\/a>
\nBl\u00e5 kaktus Facebook <\/a>
\nKvarteret Hallarna hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Pl\u00f6tsligt skakar hela lokalen. Mitt under p\u00e5g\u00e5ende konsert slutar Gutte Hult-Gustavsson i Train Yard och l\u00e4mnar \u00f6ver micken till Lasse Wallman. Soundet blir definitivt tyngre. Kv\u00e4llens andra band \u00e4r Monotones. Bl\u00e5 kaktus trivs och drivs p\u00e5 Dynamo. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13],"class_list":["post-24400","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24400","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24400"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24400\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}