{"id":24841,"date":"2016-04-21T11:17:18","date_gmt":"2016-04-21T10:17:18","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=24841"},"modified":"2016-04-21T11:17:18","modified_gmt":"2016-04-21T10:17:18","slug":"barnarbete-skola-och-nationens-framvaxt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=24841","title":{"rendered":"Barnarbete, skola och nationens framv\u00e4xt"},"content":{"rendered":"

\"Nils
\nBarndomen mot nya h\u00f6jder. Med Selma Lagerl\u00f6fs Nils Holgerssons underbara resa tecknades en ny bild av barnets\/m\u00e4nniskans mognad, parat med byggandet av den svenska nationen, sammanfogad av landskapens folk.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ny teknik raderade en arbetarklass \u2013 barnen<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Jag undrar om m\u00e4nskliga k\u00e4nslor har utvecklats i takt med samh\u00e4llet eller om det var m\u00e4nniskans k\u00e4nslor som bidrog till samh\u00e4llsutvecklingen?<\/strong> Hur kunde man f\u00f6r l\u00e4nge sedan behandla sina och andras barn s\u00e5 ok\u00e4nsligt? \u00c4r k\u00e4rlek och empati inte inbyggda i m\u00e4nniskans natur?<\/p>\n

Fr\u00e5gorna v\u00e4cks inom mig efter att jag h\u00f6rt Bengt Sandin f\u00f6rel\u00e4sa om Barn under industrialismen ur ett utbildnings- och historiskt perspektiv<\/em>. F\u00f6rel\u00e4sningen var den andra av tre som Tema Barn h\u00e5ller p\u00e5 Norrk\u00f6pings stadsmuseum. Den f\u00f6rsta 7 april handlade om adoption och den tredje, torsdag 21 april om \u201dsinnessl\u00f6a\u201d barn.<\/p>\n

Inte f\u00f6rr\u00e4n tekniken tog \u00f6ver mycket av det arbete som barnen utf\u00f6rde f\u00f6r hand slapp de att slita och arbeta i fabrikerna.<\/strong> N\u00e4r maskinerna tog \u00f6ver beh\u00f6vdes inte den billiga arbetskraften l\u00e4nge. Det var inte omtanke om barnen som gjorde att man l\u00e4mnade detta system utan den tekniska utvecklingen.<\/p>\n

Man ska heller inte tro att skola och annan v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r barn v\u00e4xte fram av h\u00e4nsyn eller k\u00e4rlek till barnet. Det var en krass ekonomisk och \u2013 f\u00f6rment \u2013 kristlighet som ledde fram till l\u00e4sundervisning. Du m\u00e5ste kunna l\u00e4sa katekesen och l\u00e4ra dig underordnas. Var och en ska sj\u00e4lv se Guds ord. Under 1700-talet kunde 90 procent av befolkningen l\u00e4sa. Men man kan ju undra om det var l\u00e4sa man kunde \u2013 ist\u00e4llet l\u00e4rde m\u00e5nga sig katekesen utantill och verkade kunna l\u00e4sa.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Om<\/a>
\n Diskussionen om det industriella barnarbetet i Sverige b\u00f6rjade f\u00f6ras under 1800-talet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

I skolan l\u00e4rde man sig fr\u00e4mst att l\u00e4sa.<\/strong> Pojkar beh\u00f6vde ocks\u00e5 kunna skriva och r\u00e4kna, vilket inte var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r flickor, som f\u00f6r \u00f6vrigt inte alltid m\u00e5ste komma till skolan. Bodde de f\u00f6r l\u00e5ngt bort fr\u00e5n skolan slapp de \u00f6verhuvudtaget att komma.<\/p>\n

Det var inte s\u00e5 noga med arbetarnas barn. I Norrk\u00f6ping sa en kommunalpamp i slutet av 1800-talet att arbetare borde inte ha barn!!! De kan ju inte ge barnet skydd eller f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n

Det tog flera hundra \u00e5r innan man s\u00e5g att barn var m\u00e4nniskor.<\/strong> Barnen \u2013 utom \u00f6verklassens barn \u2013 fostrades till lydnad och underordning. F\u00f6rst i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet b\u00f6rjade samh\u00e4llet \u2013 i takt med demokratins utveckling (min anm.)- fundera p\u00e5 vad den vuxna m\u00e4nniskan m\u00e5ste kunna \u2013 och d\u00e4rmed hur man skulle uppfostra och skola barnen. Man l\u00e4rde sig f\u00f6rst\u00e5 hur barn utvecklas och mognar.<\/p>\n

Kloka personer som Fridtjuv Berg ins\u00e5g att man m\u00e5ste ha en enhetlig skola f\u00f6r alla. Man b\u00f6rjade inf\u00f6ra nya \u00e4mnen som geografi och historia.<\/p>\n

Privata initiativ startade institutioner f\u00f6r mindre barn.<\/strong> H\u00e4r i Norrk\u00f6ping var systrarna Maria och Ellen Moberg svenska pionj\u00e4rer med Kindergarten enligt Fr\u00f6bels id\u00e9er och snart gick de vidare \u00e4ven utbildningsinstitut.<\/p>\n

Utbildningar f\u00f6r l\u00e4rare startades men det dr\u00f6jde \u00e4nda till 1940-talet innan statliga bidrag till de kommunala skolorna inf\u00f6rdes.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Professor<\/a>
\n Vad \u00e4r ett barn v\u00e4rt? Professor Bengt Sandin visade hur synen p\u00e5 barnet och barndomen f\u00f6r\u00e4ndrats genom seklers g\u00e5ng.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Synen p\u00e5 barnets v\u00e4rde f\u00f6r\u00e4ndrades fr\u00e5n att de \u00e4r till f\u00f6r att bidra till f\u00f6rs\u00f6rjningen till att de har ett emotionellt v\u00e4rde f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/strong> Sandin exemplifierade med ett par sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk. Rasmus p\u00e5 luffen<\/em> ska ju l\u00e4mnas till en familj mot l\u00e4gsta betalning. Men han rymmer tillbaka till Oskar, luffaren, som har behandlat honom k\u00e4rleksfullt och han f\u00e5r en riktig familj. Det emotionella segrar.<\/p>\n

Ett annat exempel som Sandin ger \u00e4r att Nils Holgerssons resa<\/em> inte bara var ett l\u00e4romedel i geografi utan ocks\u00e5 en barnuppfostringsid\u00e9. Efter alla upplevelser p\u00e5 g\u00e5sryggen kommer Nils tillbaka hem med en annan syn p\u00e5 livet, p\u00e5 b\u00e5de djur och m\u00e4nniskor. Han har vuxit \u2013 eller l\u00e4rt sig \u2013 att k\u00e4nna empati. S\u00e5 har v\u00e5rt samh\u00e4lle vuxit fram. Men det \u00e4r intressant att f\u00e5 veta att f\u00f6rbudet mot aga f\u00f6rst kom 1958!<\/p>\n

Bengt Sandin \u00e4r professor vid Tema Barn vid Link\u00f6pings universitet.<\/strong> Han besitter en mycket stor kunskap om barns situation genom historien och hans f\u00f6rel\u00e4sning var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt intressant och givande. Dock var det sv\u00e5rt att till fullo hinna uppfatta hans budskap eftersom framf\u00f6randet var alltf\u00f6r r\u00f6rigt och hans s\u00e4tt att f\u00f6rel\u00e4sa alltf\u00f6r snabbt och yvigt.<\/p>\n

Dock \u00e4r det utomordentligt bra att forskare kommunicerar sina r\u00f6n till allm\u00e4nheten. Synd att det inte var mer \u00e4n ett dussintals \u00e5h\u00f6rare. Var fanns alla pedagoger som arbetar i Norrk\u00f6ping?<\/p>\n

N\u00e4sta och v\u00e5rens sista f\u00f6rel\u00e4sning h\u00e5lls av lektor Judit Lind<\/strong> som skildrar historiken om Det sinnessl\u00f6a skolbarnet. Det \u00e4r troligen uppr\u00f6rande det ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00a9 Text: Anna-Lena H\u00f6glund
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Sven \u00c5ke Molund<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

STADSMUSEET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

April 2016
\n Tema Barn<\/strong><\/em>
\n F\u00f6rel\u00e4sningar<\/em>
\n Arr: Norrk\u00f6pings stadsmuseum och Link\u00f6pings Universitet<\/em><\/p>\n

7 april 2016
\n Adoption \u2013 f\u00f6r\u00e4lder \u2013 godk\u00e4nd<\/strong><\/em>
\n Judit Lind och Cecilia Lindgren, universitetslektorer vid Tema Barn, LiU<\/em><\/p>\n

14 april 2016
\nBarn under industrialismen \u2013 ur ett utbildnings- och historiskt perspektiv<\/strong><\/em>
\n Bengt Sandin, professor vid Tema Barn, LiU<\/em><\/p>\n

21 april 2016
\n Det sinnessl\u00f6a skolbarnet<\/strong><\/em>
\n Judit Lind, universitetslektor vid Tema Barn, LiU<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nTema Barn, Link\u00f6pings universitet hemsida<\/a>
\nNorrrk\u00f6pings stadsmuseum hemsida<\/a> Facebook<\/a> FB-evenemang<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Hur kunde man f\u00f6r l\u00e4nge sedan behandla barn ok\u00e4nsligt och utan k\u00e4rlek och empati? Fr\u00e5gorna v\u00e4cks n\u00e4r Bengt Sandin f\u00f6rel\u00e4ste om Barn under industrialismen p\u00e5 Stadsmuseet. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[53],"class_list":["post-24841","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24841","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24841"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24841\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24841"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24841"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24841"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}