{"id":24920,"date":"2016-04-25T13:21:34","date_gmt":"2016-04-25T12:21:34","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=24920"},"modified":"2016-04-25T13:29:16","modified_gmt":"2016-04-25T12:29:16","slug":"broderna-gardestads-skatt-i-tva-akter-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=24920","title":{"rendered":"Br\u00f6derna G\u00e4rdestads skatt i tv\u00e5 akter (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Erik
\nMultimusikant. Erik Winqvist spelar b\u00e5de p\u00e5 den raka sopraninosaxen, som mest liknar en gyllene klarinett, en st\u00f6rre sax och fl\u00f6jt.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Schlager \u00e4r v\u00e5r tids s\u00e4tt att beskriva k\u00e4rlek”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Ted G\u00e4rdestad dog alltf\u00f6r tidigt, han blev bara 40 \u00e5r, men hans s\u00e5nger lever och har blivit n\u00e4st intill od\u00f6dliga.<\/strong> I \u00c5by Folkets hus fick publiken i onsdag kv\u00e4ll en inblick i tv\u00e5 br\u00f6ders musikskapande. Genom s\u00e5ngerna och genom ber\u00e4ttelser, ett manus skapat av Erik Winqvist och Simon Forssman. Ted G\u00e4rdestad \u2013 s\u00e5ngerna och livet<\/em> i Riksteaterf\u00f6reningen KariN:s regi.<\/p>\n

Erik Winqvist b\u00f6rjar med att ber\u00e4tta om sitt samtal med Kenneth G\u00e4rdestad och varf\u00f6r han kom att g\u00f6ra f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/strong> Som ton\u00e5ring s\u00e5 tyckte han att det var ytlig musik, han ville g\u00f6ra sv\u00e5r jazz. Erik ber\u00e4ttar, sjunger och spelar saxofon. Han ber\u00e4ttar om en intellektuell ton\u00e5ring med saxofon. Och om den andra killen som spelade Jag vill ha en egen m\u00e5ne<\/em> p\u00e5 midsommar, och fick alla tjejerna.<\/p>\n

Erik f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att ironisera \u00f6ver hur komplicerad han var som grabb och hur naiv och f\u00e5nig br\u00f6derna G\u00e4rdestads musik framstod.<\/p>\n

Nu har han hittat gl\u00e4djen i den enkla musiken.<\/strong> Uppenbarelsen kom n\u00e4r Sommar i P1 spelade G\u00e4rdestad. Snabbt gjordes ett ink\u00f6p av samlings-cd och s\u00e5 v\u00e4xte k\u00e4rleken till Ted G\u00e4rdestads musik och Kenneth G\u00e4rdestads texter.<\/p>\n

\u2013 Jag ins\u00e5g att Ted var ett geni, s\u00e4ger Winqvist.<\/p>\n

L\u00e5tar som vi f\u00e5r h\u00f6ra \u00e4r till st\u00f6rsta delen fr\u00e5n den sista skivan, f\u00f6re Teds tragiska sj\u00e4lvmord 1997. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 h\u00f6ra om en minder\u00e5rig Ted p\u00e5 Stockholms krogar, och om mormor som best\u00e4mde vilken l\u00e5t som skulle anv\u00e4ndas i schlagerfestivalen.<\/p>\n

Erik Winqvist tycker att br\u00f6derna G\u00e4rdestad tillh\u00f6r samma tradition som Taube och Bellman. <\/strong><\/p>\n

\u2013 Schlager \u00e4r v\u00e5r tids s\u00e4tt att beskriva k\u00e4rlek.<\/p>\n

K\u00e4rleken \u00e4r central. N\u00e4r Ted skrivit en l\u00e5t s\u00e5 skrev Kenneth en text, och det enda kravet var att det alltid skulle handla om k\u00e4rlek.<\/p>\n

I den f\u00f6rsta akten f\u00e5r vi h\u00f6ra bland annat Eiffeltornet, Himlen var oskyldigt bl\u00e5 <\/em>och Helena<\/em>. Erik Winqvist tappar texten och orden n\u00e5gra g\u00e5nger. R\u00f6sten blir falsk vid vissa tillf\u00e4llen. Musikerna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja och hj\u00e4lpa honom p\u00e5 traven. Erik fumlar, tappar text och ton. Det blir en l\u00e4ttnad n\u00e4r fikapausen \u00e4ntligen kommer.<\/p>\n

N\u00e4r andra akten b\u00f6rjar s\u00e5 har n\u00e5got h\u00e4nt. <\/strong>De kompetenta musikerna f\u00e5r med sig Erik och n\u00e4r kvartetten sl\u00e4pper stelheten, s\u00e5 sk\u00e4rps f\u00f6rest\u00e4llningen upp. Publiken \u00e4r med i en dialog, svarar p\u00e5 fr\u00e5gor och sjunger med. Erik ber\u00e4ttar om sin sopraninosaxofon, och vi f\u00e5r h\u00f6ra smakprov p\u00e5 detta ovanliga instrument.<\/p>\n

N\u00e4r Erik ber\u00e4ttar om sista \u00e5ren i Teds liv, i huset, med brodern s\u00e5 lyssnar vi andl\u00f6st.<\/strong> I den stora sorgens famn <\/em>\u00e4r fantastisk, och det \u00e4r f\u00f6rst d\u00e4r Erik Winqvists personlighet kommer till sin r\u00e4tt. Den \u00e4r klart b\u00e4st under kv\u00e4llen och historien som ber\u00e4ttas f\u00e5r ocks\u00e5 sitt r\u00e4ttm\u00e4tiga allvar.<\/p>\n

Alla t\u00e5rarna har torkat
\ntill kristaller p\u00e5 min kind
\nJag har ropat allt jag orkat
\nAllt jag orkat efter dig.
\nH\u00f6r du mig?
\nKan vi n\u00e5 varandra?<\/em><\/p>\n

Orden \u00e4r Kenneths. Han skrev dem som en v\u00e4djan till sin lillebror, som led av schizofreni. De delade ett hus, d\u00e4r Ted bodde p\u00e5 underv\u00e5ningen, \u00f6vervakad av storebror Kenneth.<\/p>\n

Efter allvaret g\u00e5r showen som en dans.<\/strong> N\u00e4r slutnumren spelas, sjunger alla med i Egen m\u00e5ne, Satellit <\/em>och Chapeau- Claque.<\/em><\/p>\n

Publiken verkar n\u00f6jd. Flera uttrycker hur mycket de tycker om G\u00e4rdestads musik. Och jag f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r en upplevelse att f\u00e5 h\u00f6ra l\u00e5tarna spelas live, 2016.<\/p>\n

Som recensent \u00e4r jag inte lyrisk.<\/strong> Jag tycker att f\u00f6r stor del av f\u00f6rest\u00e4llningen tas upp av Erik Winqvists babbel och klanterier. Han f\u00f6rs\u00f6ker verka naiv och intellektuell p\u00e5 samma g\u00e5ng, och det fungerar inte riktigt. Musiken framf\u00f6rdes dock klanderfritt.<\/p>\n

\u00a9 Text: Malin Ringdahl
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Anna Yu<\/em><\/p>\n

\n

\u00c5BY FOLKETS HUS \u00c5by<\/em><\/h3>\n

20 april 2016
\nTed G\u00e4rdestad, s\u00e5ngerna och livet
\n<\/strong>Manus: Erik Winqvist och Simon Forssman<\/em>
\nRegi: Conny Borg<\/em>
\n Arr: Riksteaterf\u00f6reningen KariN<\/em><\/p>\n

MEDVERKANDE<\/em>
\nErik Winqvist, Simon Forssman <\/em>
\nTobias Grenholm, Erik Mj\u00f6rnell<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

 <\/p>\n

L\u00c4NKAR:
\nErik Winqvist hemsida<\/a>
\nRiksteaterf\u00f6reningen KariN hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5BY Ted G\u00e4rdestad dog alltf\u00f6r tidigt, han blev bara 40 \u00e5r, men hans s\u00e5nger lever och har blivit n\u00e4st intill od\u00f6dliga. I \u00c5by Folkets hus fick publiken inblick i tv\u00e5 br\u00f6ders musikskapande, ett manus skapat av Erik Winqvist och Simon Forssman. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[13,12],"class_list":["post-24920","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-musik","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24920"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24920\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}