![\"s-m-a-r-t\"](\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/IMG_0094-567x378.jpg\")
\nVissa \u00e4r smartare \u00e4n andra. Tror de i alla fall. Film- och musikgymnasiets tv\u00e5or spelar S-M-A-R-T i helgen.<\/em><\/p>\n
<\/p>\n
Vi f\u00f6rst\u00e5r ganska snart att det g\u00e5r illa\u2026<\/span><\/h1>\n <\/p>\n
Framtiden. Dit vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.<\/strong> Det vi sk\u00e5dar i horisonten och som vi, om vi \u00e4r uppm\u00e4rksamma, kan v\u00e4lja att styra bort ifr\u00e5n ifall det skulle se m\u00f6rkt ut. Styra bort ifr\u00e5n ifall en satt vid ratten. Vem g\u00f6r det? Du? Jag? Vi?<\/p>\nIkv\u00e4ll styrde jag mina steg till den nya versionen av Lilla Teatern.<\/strong> Den bekanta skylten fr\u00e5n Repslagaregatan sitter p\u00e5 en gul tegelv\u00e4gg inne i Matteusg\u00e5rden. Redan i foaj\u00e9n kommer en obehaglig k\u00e4nsla krypande med en fr\u00e5ga. V\u00e4l inne i salongen (som \u00e4r under konstruktion) s\u00e5 m\u00e4rker jag att Lilla Teatern har blivit \u00e4nnu mindre. Varf\u00f6r blev det s\u00e5 h\u00e4r. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 fult… och n\u00e4r hamnade jag i Mj\u00f6lby?<\/p>\nMen det h\u00e4r ska handla om f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/strong> Musikalen S-M-A-R-T<\/em> av l\u00e4rarna Nettan Lekstr\u00f6m (manus) och Lasse Petersson (musik). Det h\u00e4r \u00e4r den femte musikalen som l\u00e4rarduon skrivit och komponerat direkt till en s\u00e4rskild grupp elever. Jag har sett de tidigare \u00e5rens upps\u00e4ttningar och den h\u00e4r g\u00e5ngen upplever jag det som att produktionen sitter lite mer i krysset \u00e4n tidigare \u00e5r.<\/p>\nFilm & Musikgymnasiet har alltid utstr\u00e5lat individanpassning vad g\u00e4ller sceniska utmaningar. H\u00e4r har vi en f\u00f6rest\u00e4llning som flera g\u00e5nger signalerar utvecklingspotential. Att Lasse och Nettan kan kn\u00e5pa ihop en bra skolmusikal vet vi mycket v\u00e4l efter detta femte exempel. De har varit med l\u00e4nge nog i gemet som det s\u00e5 k\u00e4ckt heter. Nog om dom.<\/p>\n
<\/p>\n
![\"S-M-A-R-T\"](\"https:\/\/c3.staticflickr.com\/8\/7372\/27034949050_440d4f0cd4.jpg\")
<\/a>
\nVilol\u00e4ge. I st\u00e4llet f\u00f6r individuell \u00e5terh\u00e4mtning och bearbetning blir det kollektiv p\u00e5fyllning f\u00f6r eleverna p\u00e5 experimentskolan.<\/em><\/p>\n <\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen utspelar sig i framtiden och d\u00e4r blandas kr\u00e5ngliga ord med p\u00e5hittade ord och filosofiska utl\u00e4gg med forskarteser.<\/strong> Inledningen blir lite r\u00f6rig i en n\u00e5got sluddrig artikulation med komiska inslag. N\u00e5gonting ska h\u00e4nda.<\/p>\nEn grupp ungdomar har st\u00e4llt upp p\u00e5 att delta i sj\u00f6s\u00e4ttningen av projekt ”Aitopia” …den f\u00f6rsta utvecklingsenheten. N\u00e5gra \u00e4r entusiastiska. Andra \u00e4r misst\u00e4nksamma. Vi som publik f\u00f6rst\u00e5r ganska snart att det kommer g\u00e5 illa… och \u00e4nd\u00e5 sitter vi bara bredvid och tittar p\u00e5 medan det h\u00e4nder mitt framf\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon. S\u00e5dan \u00e4r m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Tankarna ger mig j\u00e4mf\u00f6relser med dystopiska skildringar som A Clockwork Orange, The MATRIX <\/em>och 1984<\/em>.<\/p>\nH\u00e4r har vi Aila, en teknik som styr och \u00f6vervakar allt.<\/strong> \u00c4ven tankar och dr\u00f6mmar. Aila kan hj\u00e4lpa m\u00e4nniskorna att slippa negativa eller deppiga k\u00e4nslor. F\u00f6rs\u00f6ksgruppen kommer vara uppkopplad till Aila dygnet runt och f\u00e5 feedback p\u00e5 allt. P\u00e5minner ganska mycket om Facebook. Det \u00e4r den v\u00e4gen ber\u00e4ttelsen tar. Det verkliga livet blir ett sorts fysiskt Facebook d\u00e4r vi inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver t\u00e4nka sj\u00e4lva. ”Vem beh\u00f6ver hj\u00e4rna?”<\/p>\nFilm & Musikgymnasiet har flera exempel p\u00e5 elever som har g\u00e5tt vidare<\/strong> till st\u00f6rre sammanhang och professionella milj\u00f6er b\u00e5de vad g\u00e4ller film, ljudteknik och sceniska framtr\u00e4danden. Om n\u00e5gon av de som agerar i ”S-M-A-R-T” g\u00e5r vidare f\u00e5r framtiden utvisa.<\/p>\nDet \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis j\u00e4mn ensemble som st\u00e5r p\u00e5 scenen. Flera r\u00f6ster visar prov p\u00e5 utvecklingspotential med sk\u00f6\u00d6\u00f6n dialekt. Det som k\u00e4nns mest \u00e4r en duett mellan Cretina (Ernestine Nyonzima) och Egina (Lovis Transjoe).<\/p>\n
<\/p>\n
![\"S-M-A-R-T\"](\"https:\/\/c5.staticflickr.com\/8\/7436\/27034948060_1e815f5f02.jpg\")
<\/a>
\nMonsterk\u00e4ft. Ensemblen v\u00e5gar ta i och spelar ut tokigheter i den dystopiska skildringen.<\/em><\/p>\n <\/p>\n
Det \u00e4r m\u00e5nga personer p\u00e5 scenen mest hela tiden och det blir ibland en del g\u00e5 och st\u00e5 utan synbar anledning.<\/strong> En som dock verkar ha en tanke med varje aktion \u00e4r Bridge (Jacob Hermansson). En ber\u00e4knande och stirrig typ som spelas ut med obehaglig \u00f6vertygelse n\u00e5gonstans mellan Willy Wonka och Norman Bates. Som komiskt inslag f\u00e5r Jonathan Nilssons k\u00e4rlekskranka Fozz en hel del skratt.<\/p>\nH\u00e4r m\u00e4rks ocks\u00e5 den f\u00f6r Film & Musikgymnasiet s\u00e5 typiska kamratandan som beh\u00f6vs f\u00f6r att v\u00e5ga leva ut tokigheter p\u00e5 scen. Det g\u00f6rs b\u00e4st i en trygg grupp. En annan helgalen typ \u00e4r den heltokiga och ytterst charmiga MetlTe (Nathalie S\u00f6derberg). Jag och mitt s\u00e4llskap roas och f\u00f6rundras av denna lilla energikick. Bra \u00f6s.<\/p>\n
\u00c4ven tekniken spelar en central roll.<\/strong> Datorn Ailas r\u00f6st \u00e4r inspelad och ljud med bild f\u00f6rmedlas via TV-sk\u00e4rmar. H\u00e4r har elever fr\u00e5n ljudproduktion och visuell design f\u00e5tt jobba. Detta \u00e4r ytterligare ett exempel p\u00e5 hur allas medverkan och individuella f\u00f6rm\u00e5ga varit med i planeringen redan fr\u00e5n manusets tillblivelse. Genomt\u00e4nkt.<\/p>\nMen hur kommer det g\u00e5 d\u00e5? Kommer datorer och maskiner ta \u00f6ver och utrota oss m\u00e4nniskor?<\/p>\n
Nej d\u00e5. Datorer g\u00f6r ju bara det vi m\u00e4nniskor programmerar dem till att g\u00f6ra. Men vilka \u00e4r dessa programmerare… och vems syfte tj\u00e4nar de?<\/p>\n
”Vad \u00e4r det som har h\u00e4nt?” utropar n\u00e5gon mot pj\u00e4sens slut. ”Nettan Lekstr\u00f6m” viskar jag till min v\u00e4n.<\/p>\n
\u00a9 Text: Johan Pettersson<\/em>
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Samuel Claesson <\/em>| Nordicpictures.se<\/a><\/p>\nBILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n
Ikv\u00e4ll styrde jag mina steg till den nya versionen av Lilla Teatern.<\/strong> Den bekanta skylten fr\u00e5n Repslagaregatan sitter p\u00e5 en gul tegelv\u00e4gg inne i Matteusg\u00e5rden. Redan i foaj\u00e9n kommer en obehaglig k\u00e4nsla krypande med en fr\u00e5ga. V\u00e4l inne i salongen (som \u00e4r under konstruktion) s\u00e5 m\u00e4rker jag att Lilla Teatern har blivit \u00e4nnu mindre. Varf\u00f6r blev det s\u00e5 h\u00e4r. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 fult… och n\u00e4r hamnade jag i Mj\u00f6lby?<\/p>\n Men det h\u00e4r ska handla om f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/strong> Musikalen S-M-A-R-T<\/em> av l\u00e4rarna Nettan Lekstr\u00f6m (manus) och Lasse Petersson (musik). Det h\u00e4r \u00e4r den femte musikalen som l\u00e4rarduon skrivit och komponerat direkt till en s\u00e4rskild grupp elever. Jag har sett de tidigare \u00e5rens upps\u00e4ttningar och den h\u00e4r g\u00e5ngen upplever jag det som att produktionen sitter lite mer i krysset \u00e4n tidigare \u00e5r.<\/p>\n Film & Musikgymnasiet har alltid utstr\u00e5lat individanpassning vad g\u00e4ller sceniska utmaningar. H\u00e4r har vi en f\u00f6rest\u00e4llning som flera g\u00e5nger signalerar utvecklingspotential. Att Lasse och Nettan kan kn\u00e5pa ihop en bra skolmusikal vet vi mycket v\u00e4l efter detta femte exempel. De har varit med l\u00e4nge nog i gemet som det s\u00e5 k\u00e4ckt heter. Nog om dom.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Ber\u00e4ttelsen utspelar sig i framtiden och d\u00e4r blandas kr\u00e5ngliga ord med p\u00e5hittade ord och filosofiska utl\u00e4gg med forskarteser.<\/strong> Inledningen blir lite r\u00f6rig i en n\u00e5got sluddrig artikulation med komiska inslag. N\u00e5gonting ska h\u00e4nda.<\/p>\n En grupp ungdomar har st\u00e4llt upp p\u00e5 att delta i sj\u00f6s\u00e4ttningen av projekt ”Aitopia” …den f\u00f6rsta utvecklingsenheten. N\u00e5gra \u00e4r entusiastiska. Andra \u00e4r misst\u00e4nksamma. Vi som publik f\u00f6rst\u00e5r ganska snart att det kommer g\u00e5 illa… och \u00e4nd\u00e5 sitter vi bara bredvid och tittar p\u00e5 medan det h\u00e4nder mitt framf\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon. S\u00e5dan \u00e4r m\u00e4nniskan.<\/p>\n Tankarna ger mig j\u00e4mf\u00f6relser med dystopiska skildringar som A Clockwork Orange, The MATRIX <\/em>och 1984<\/em>.<\/p>\n H\u00e4r har vi Aila, en teknik som styr och \u00f6vervakar allt.<\/strong> \u00c4ven tankar och dr\u00f6mmar. Aila kan hj\u00e4lpa m\u00e4nniskorna att slippa negativa eller deppiga k\u00e4nslor. F\u00f6rs\u00f6ksgruppen kommer vara uppkopplad till Aila dygnet runt och f\u00e5 feedback p\u00e5 allt. P\u00e5minner ganska mycket om Facebook. Det \u00e4r den v\u00e4gen ber\u00e4ttelsen tar. Det verkliga livet blir ett sorts fysiskt Facebook d\u00e4r vi inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver t\u00e4nka sj\u00e4lva. ”Vem beh\u00f6ver hj\u00e4rna?”<\/p>\n Film & Musikgymnasiet har flera exempel p\u00e5 elever som har g\u00e5tt vidare<\/strong> till st\u00f6rre sammanhang och professionella milj\u00f6er b\u00e5de vad g\u00e4ller film, ljudteknik och sceniska framtr\u00e4danden. Om n\u00e5gon av de som agerar i ”S-M-A-R-T” g\u00e5r vidare f\u00e5r framtiden utvisa.<\/p>\n Det \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis j\u00e4mn ensemble som st\u00e5r p\u00e5 scenen. Flera r\u00f6ster visar prov p\u00e5 utvecklingspotential med sk\u00f6\u00d6\u00f6n dialekt. Det som k\u00e4nns mest \u00e4r en duett mellan Cretina (Ernestine Nyonzima) och Egina (Lovis Transjoe).<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Det \u00e4r m\u00e5nga personer p\u00e5 scenen mest hela tiden och det blir ibland en del g\u00e5 och st\u00e5 utan synbar anledning.<\/strong> En som dock verkar ha en tanke med varje aktion \u00e4r Bridge (Jacob Hermansson). En ber\u00e4knande och stirrig typ som spelas ut med obehaglig \u00f6vertygelse n\u00e5gonstans mellan Willy Wonka och Norman Bates. Som komiskt inslag f\u00e5r Jonathan Nilssons k\u00e4rlekskranka Fozz en hel del skratt.<\/p>\n H\u00e4r m\u00e4rks ocks\u00e5 den f\u00f6r Film & Musikgymnasiet s\u00e5 typiska kamratandan som beh\u00f6vs f\u00f6r att v\u00e5ga leva ut tokigheter p\u00e5 scen. Det g\u00f6rs b\u00e4st i en trygg grupp. En annan helgalen typ \u00e4r den heltokiga och ytterst charmiga MetlTe (Nathalie S\u00f6derberg). Jag och mitt s\u00e4llskap roas och f\u00f6rundras av denna lilla energikick. Bra \u00f6s.<\/p>\n \u00c4ven tekniken spelar en central roll.<\/strong> Datorn Ailas r\u00f6st \u00e4r inspelad och ljud med bild f\u00f6rmedlas via TV-sk\u00e4rmar. H\u00e4r har elever fr\u00e5n ljudproduktion och visuell design f\u00e5tt jobba. Detta \u00e4r ytterligare ett exempel p\u00e5 hur allas medverkan och individuella f\u00f6rm\u00e5ga varit med i planeringen redan fr\u00e5n manusets tillblivelse. Genomt\u00e4nkt.<\/p>\n Men hur kommer det g\u00e5 d\u00e5? Kommer datorer och maskiner ta \u00f6ver och utrota oss m\u00e4nniskor?<\/p>\n Nej d\u00e5. Datorer g\u00f6r ju bara det vi m\u00e4nniskor programmerar dem till att g\u00f6ra. Men vilka \u00e4r dessa programmerare… och vems syfte tj\u00e4nar de?<\/p>\n ”Vad \u00e4r det som har h\u00e4nt?” utropar n\u00e5gon mot pj\u00e4sens slut. ”Nettan Lekstr\u00f6m” viskar jag till min v\u00e4n.<\/p>\n \u00a9 Text: Johan Pettersson<\/em> BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <\/a>
\nVilol\u00e4ge. I st\u00e4llet f\u00f6r individuell \u00e5terh\u00e4mtning och bearbetning blir det kollektiv p\u00e5fyllning f\u00f6r eleverna p\u00e5 experimentskolan.<\/em><\/p>\n<\/a>
\nMonsterk\u00e4ft. Ensemblen v\u00e5gar ta i och spelar ut tokigheter i den dystopiska skildringen.<\/em><\/p>\n
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Samuel Claesson <\/em>| Nordicpictures.se<\/a><\/p>\n
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n