{"id":2580,"date":"2011-10-11T20:38:35","date_gmt":"2011-10-11T18:38:35","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=2580"},"modified":"2014-09-24T09:56:25","modified_gmt":"2014-09-24T08:56:25","slug":"raska-vandningar-i-magicoms-goldonipjas-i-soderkoping","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=2580","title":{"rendered":"Raska v\u00e4ndningar i Magicoms Goldonipj\u00e4s i S\u00f6derk\u00f6ping"},"content":{"rendered":"<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/6220530119\/in\/set-72157627715536659\/player\/\" width=\"500\" height=\"333\" frameborder=\"0\" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen oallowfullscreen msallowfullscreen><\/iframe><br \/>\n<em>En hj\u00e4ltemodig tvilling och en med mer f\u00f6rsiktig framtoning.<br \/>\nMattias Sch\u00f6nbeck gestaltar b\u00e5de Tonini och Zanetto.<\/em><\/p>\n<p><em><br \/>\n<\/em><\/p>\n<h1><span style=\"color: #ff0000;\">Sidorepliker som i forna teatersalonger<\/span><\/h1>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Dramatikern Carlo Goldoni hade l\u00e4rt k\u00e4nna D\u2019Arbes, en mycket speciell sk\u00e5despelare.<\/strong> Den popul\u00e4re D\u2019Arbes var en glad och briljant venetianare, men ibland gav han intrycket att vara b\u00e5de tr\u00f6gt\u00e4nkt och dum. Med v\u00e4nnens motstridiga egenskaper i \u00e5tanke skrev han pj\u00e4sen <em>De venetianska tvillingarna<\/em>, en rej\u00e4l dubbelroll.<\/p>\n<p>Det \u00e4r regiss\u00f6ren Mats Hudd\u00e9n som ber\u00e4ttar historien i programbladet till Magicoms Goldonikomedi f\u00f6r \u00e5ret, naturligtvis <em>De venetianska tvillingarna<\/em>, som i l\u00f6rdags hade premi\u00e4r i S\u00f6derk\u00f6pings brunnssalong.<\/p>\n<p>Huruvida Mattias Sch\u00f6nbeck, som kreerar dubbelrollen som tvillingarna Zanetto och Tonino, har motstridiga egenskaper f\u00f6rt\u00e4ljer inte historien. Men att det \u00e4r en rej\u00e4l soppa hans tvillingar hamnar i den dag de bes\u00f6ker den vackra staden Verona \u00e5r 1746, det \u00e4r helt s\u00e4kert.<\/p>\n<p><strong>Tonino, den hj\u00e4ltemodige med v\u00e4rjan, har rest till Verona d\u00e4r hans \u00e4lskade Beatrice v\u00e4ntar.<\/strong> Medan brodern Zanetto, han med harv\u00e4rjan (ett litet parasoll), kommit f\u00f6r att gifta sig med den sk\u00f6na Rosaura efter sedvanlig brevv\u00e4xling med flickans far advokat Balanzoni.<\/p>\n<p>Naturligtvis f\u00f6rst\u00e5r publiken genast att h\u00e4r \u00e4r upplagt f\u00f6r missf\u00f6rst\u00e5nd och f\u00f6rv\u00e4xlingar, inte minst som tvillingbr\u00f6derna bes\u00f6ker staden varandra ovetandes. Och det tar inte l\u00e5ng stund innan cirkusen b\u00f6rjar. I vilken ing\u00e5r f\u00f6rsvunna juveler, en otrogen v\u00e4n, en f\u00e5f\u00e4ng herre och en riktigt l\u00f6msk figur. Plus en nit\u00e4lskande polisman och tj\u00e4nstefolk som vet allt man beh\u00f6ver veta f\u00f6r att allt ska reda upp sig till slut.<\/p>\n<p><strong>Carlo Goldoni spiller ingen tid, kan f\u00f6rvirring uppst\u00e5 s\u00e5 g\u00f6r den det \u2013 genast.<\/strong> Det \u00e4r raska v\u00e4xlingar och tv\u00e4ra kast liksom i italienska commedia dell\u2019arte. Till charmen h\u00f6r sidoreplikerna som l\u00e5ter publiken veta rollfigurernas baktankar \u2013 \u201dhaha, nu ska jag lura honom\u201d.<\/p>\n<p>Scenografin \u00e4r smidigt enkel som den ska vara i de resande teaters\u00e4llskapens flerhundra\u00e5riga tradition: till v\u00e4nster advokatens hus, till h\u00f6ger v\u00e4rdshuset. D\u00e4remellan utspelas allt, ett snabbt ljusskifte och en rokokostol fram eller bort och v\u00e5r hj\u00e4lte befinner sig inne hos advokaten eller utkastad p\u00e5 torget.<\/p>\n<p><strong>Det \u00e4r n\u00e4stan som att f\u00f6rflyttas till Brunnssalongens fornstora dagar<\/strong> n\u00e4r resande teaters\u00e4llskap under n\u00e5gra veckor spelade upp sin repertoar med den stilige f\u00f6rste \u00e4lskaren, den erfarne teaterdirekt\u00f6ren och hans fru och dotter, n\u00e5gra unga lokala f\u00f6rm\u00e5gor och kanske en och annan teaterr\u00e5tta.<\/p>\n<p>Det \u00e4r n\u00e4rmare sanningen \u00e4n vi anar. F\u00f6r visst \u00e4r teaterdirekt\u00f6ren\/regiss\u00f6ren \u2013 Mats Hudd\u00e9n \u2013 en h\u00f6gst professionell sk\u00e5despelare som l\u00e5ter giftet drypa ur Pancrazios mun, n\u00e4r han skr\u00e4mmer slag p\u00e5 Zanetto med teaterhistoriens mest hatiska(?) brandfackla mot kvinnan och \u00e4ktenskapet. F\u00f6r att inte tala om kollegan, nyligen pensionerad fr\u00e5n \u00d6stg\u00f6tateatern, den f\u00f6rtr\u00e4fflige Bo H\u00f6glunds advokat Balanzoni som gnidigt s\u00e4tter pengar f\u00f6re dotterns v\u00e4lg\u00e5ng, men som med sm\u00e5 medel ocks\u00e5 visar att han faktiskt h\u00e5ller av sin flicka. Jag njuter av att se honom p\u00e5 scenen.<\/p>\n<p>S\u00e5v\u00e4l de mer erfarna som de mindre amat\u00f6rsk\u00e5despelarna g\u00f6r sina roller med all heder. Mattias Sch\u00f6nbecks dubbelspel l\u00e4gger tungvikten p\u00e5 det underh\u00e5llande och n\u00e5r sin h\u00f6jdpunkt p\u00e5 en on\u00e4mnbar plats p\u00e5 torget. Kanske hj\u00e4lten Toninos sl\u00e4ta yta \u00e4r f\u00f6r blank f\u00f6r att riktigt f\u00e4sta, men portr\u00e4ttet av Zanetto v\u00e4cker nyfikenheten p\u00e5 denna variant av manlig karakt\u00e4r.<\/p>\n<p>Andreas Sneckenbergs f\u00e5f\u00e4nge Lelio i kv\u00e4llens mest uppseendev\u00e4ckande kostym krumbuktar sig, Per Sallerb\u00e4cks Florindo slits mellan v\u00e4nskapens plikt och f\u00f6r\u00e4lskelsens drift. Fredrik Pettersson dubblerar f\u00f6rtj\u00e4nstfullt i tv\u00e5 tj\u00e4narroller medan Malte Nordl\u00f6f och David Boholm, som b\u00e5da debuterar i sammanhanget, g\u00f6r v\u00e4l ifr\u00e5n sig som polischef respektive i \u00f6vriga b\u00e4rande roller.<\/p>\n<p><strong>Pj\u00e4sen inneh\u00e5ller m\u00e5nga bottnar, tyngst f\u00f6r mig v\u00e4ger uppvisningen av patriarkatet<\/strong> och hur kvinnorna finner sina roller med och mot detta. Den vackra Rosaura, temperamentsfullt gestaltad av Kristin Kindbom, f\u00e5r inte l\u00e4mna huset p\u00e5 egen hand, men kan \u00e5tminstone s\u00e4ga sin \u00e5sikt om den man hennes far valt \u00e5t henne. Tj\u00e4nsteflickan Colombina, kavata Caroline Albrecht, har st\u00f6rre r\u00f6relsefrihet i det lilla, men inte i det stora. Colombina f\u00f6ljer med p\u00e5 k\u00f6pet, allts\u00e5 planeras bli bortgift med en tj\u00e4nare n\u00e4r hennes unga fr\u00f6ken byter familj.<\/p>\n<p>\u00c4n v\u00e4rre f\u00f6r Lisen Kromn\u00e9rs lidelsefulla Beatrice, som rymt fr\u00e5n sin familj i Bergamo. F\u00f6r henne \u00e4r det Tonino eller ingen, hon vet att hon satt sitt liv p\u00e5 ett enda kort med sitt uppror. Hennes omv\u00e4xlande m\u00f6ten med tvillingarna m\u00e5ste ha satt publiken p\u00e5 helsp\u00e4nn vid urpremi\u00e4ren p\u00e5 ett s\u00e4tt vi idag inte kan f\u00f6rest\u00e4lla oss.<\/p>\n<p><strong>En f\u00f6rest\u00e4llning med b\u00e5de ljus och m\u00f6rker.<\/strong> Magicom hyllar komedin som avsl\u00f6jar och driver med m\u00e4nniskans b\u00e4sta och s\u00e4msta egenskaper, s\u00e5dana vi \u00e4r \u00e4n i dag.<\/p>\n<p><em>Text: Ann-Charlotte Sandelin<br \/>\nFoto: Michael Eriksson<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<ul>\n<li>\n<h3>BRUNNSSALONGEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/h3>\n<\/li>\n<li><em>8\u201328 oktober 2011<\/em><br \/>\n<strong>De venetianska tvillingarna<\/strong><br \/>\nKomedi av Carlo Goldoni<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning och bearbetning: Mats Hudd\u00e9n &amp; Marianne Auby Hudd\u00e9n<br \/>\nRegi: Mats Hudd\u00e9n<br \/>\nScenografi: Anders Nyhl\u00e9n \/ Bibbi &amp; Lennart Homqvist<br \/>\nKostym: Lena Victor \/ \u00d6stg\u00f6tateatern<br \/>\nMask &amp; peruk: Anna Andersson \/ Kostym &amp; Mask<br \/>\nProduktion: Magicom<\/li>\n<li>MEDVERKANDE<br \/>\nBo H\u00f6glund, Kristin Kindbom, Mats Hudd\u00e9n,<br \/>\nMattias Sch\u00f6nbeck, Andreas Sneckenberg, Lisen Kromn\u00e9r, Per Sallerb\u00e4ck,<br \/>\nFredrik Pettersson, Caroline Albrecht, Malte Nordl\u00f6f, David Boholm<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>L\u00c4NKAR<br \/>\nMagicoms <a title=\"Magicom\" href=\"http:\/\/www.magicom.se\/\" target=\"_blank\">hemsida <\/a><br \/>\nGoldonis vassa penna vapen mot girig dumhet <a title=\"De venetianska tvillingarna i S\u00f6derk\u00f6ping\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=2468\" target=\"_blank\">artikel<\/a> Kultursidan 7\/10 2011<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN <em>ALT\/MOBIL: SE BILDSPELET <a title=\"Bildspel\" href=\"https:\/\/www.flickr.com\/photos\/kultursidan\/sets\/72157627715536659\/show\/\" target=\"_blank\">H\u00c4R<\/a><\/em><br \/>\n<object width=\"400\" height=\"300\"><param name=\"flashvars\" value=\"offsite=true&#038;lang=en-us&#038;page_show_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157627715536659%2Fshow%2F&#038;page_show_back_url=%2Fphotos%2Fkultursidan%2Fsets%2F72157627715536659%2F&#038;set_id=72157627715536659&#038;jump_to=\"><\/param><param name=\"movie\" value=\"https:\/\/www.flickr.com\/apps\/slideshow\/show.swf?v=1811922554\"><\/param><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\"><\/param><\/object><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00d6DERK\u00d6PING Raska v\u00e4xlingar, stor f\u00f6rvirring och gammaldags sidorepliker. Men ocks\u00e5 en uppvisning i patriarkatets ordning och av uppror mot dess makt.  <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=2580\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[12],"class_list":["post-2580","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-teater"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2580"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2580\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2580"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2580"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}