{"id":26187,"date":"2016-07-15T17:58:27","date_gmt":"2016-07-15T16:58:27","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26187"},"modified":"2016-07-15T17:58:27","modified_gmt":"2016-07-15T16:58:27","slug":"asa-nilsonne-talade-om-hjarnans-irrgangar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26187","title":{"rendered":"\u00c5sa Nilsonne talade om hj\u00e4rnans irrg\u00e5ngar"},"content":{"rendered":"

\"H
\nH. \u00c5sa Nilsonnes bok om k\u00e4rlekens v\u00e4gar i hj\u00e4rnan v\u00e4ckte uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r den kom ut f\u00f6rra \u00e5ret. N\u00e5gon kritiker s\u00e5g den som ett svar p\u00e5 Lena Anderssons Egenm\u00e4ktigt f\u00f6rfarande.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”F\u00f6rfattare f\u00e5r v\u00e4lja och fantisera”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Psykiater. Professor. Och f\u00f6rfattare.<\/strong> N\u00e4r \u00c5sa Nilsonne g\u00e4stade fullbesatta Bondens Bokhylla p\u00e5 S\u00f6derk\u00f6pings Brunn i m\u00e5ndags svepte hon \u00f6ver b\u00e5de f\u00f6rfattarskapet och yrkesarbetet. Fr\u00e5gestunden efter\u00e5t handlade mest om vad forskningen l\u00e4rt sig om hj\u00e4rnan.<\/p>\n

\u00c5sa Nilsonne \u00e4r psykiater och professor i medicinsk psykologi<\/strong> vid Karolinska Instutet, tillika deckarf\u00f6rfattare med suggestiva titlar som Sm\u00e4rtb\u00e4raren<\/em> och Kyskhetsb\u00e4ltet<\/em>.<\/strong> Boken H<\/em> (hela titeln) handlar om vad som h\u00e4nder i hj\u00e4rnan n\u00e4r man blir f\u00f6r\u00e4lskad, n\u00e5got man kan kartl\u00e4gga i dag med magnetr\u00f6ntgenkamera.<\/p>\n

\u00c5sa j\u00e4mf\u00f6r l\u00e4karutbildningen med speeddejting: \u201dMan f\u00e5r h\u00f6ra en f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 40 minuter om ett \u00e4mne, till exempel inv\u00e4rtesmedicin, och sen ska man best\u00e4mma sig f\u00f6r om man vill h\u00e5lla p\u00e5 med just det resten av livet.\u201d<\/p>\n

\u00c5derbr\u00e5ck och allergiska reaktioner tyckte hon var otroligt tr\u00e5kigt. Psykiatri var d\u00e4remot mycket fascinerade; hon ber\u00e4ttar om en patient som hoppade fr\u00e5n sj\u00e4tte v\u00e5ningen f\u00f6r att visa sin k\u00e4rlek \u2013 han skulle f\u00e5 \u00e4nglavingar om k\u00e4rleken var stark nog. De flesta av oss kanske n\u00f6jer oss med att k\u00f6pa dyra presenter eller n\u00e5got dit\u00e5t.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u00c5sa<\/a>
\nMer \u00e4n bisyssla. \u00c4ven som kriminalf\u00f6rfattare anv\u00e4nder sig \u00c5sa Nilsonne av sina professionella kunskaper och kan anv\u00e4nda dem som f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r handlingen.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Som f\u00f6rfattare har man m\u00f6jlighet att v\u00e4lja.<\/strong> Det har man inte som l\u00e4kare, s\u00e4ger \u00c5sa Nilsonne och forts\u00e4tter: \u00e4ven om man kan ta sig lite st\u00f6rre friheter n\u00e4r man blir \u00e4ldre och etablerad.<\/p>\n

Hon skissade snabbt bakgrunden till sina b\u00f6cker, s\u00e5v\u00e4l kriminalromanerna\u00a0 som facklitteratur. Hennes mordutredare Monika Pettersen f\u00f6ljer en utvecklingslinje, precis som l\u00e4kare g\u00f6r. Facklitteraturen handlar b\u00e5de om psykiatri, d\u00e4r hon intresserat sig f\u00f6r dialektisk beteendeterapi och p\u00e5 senare \u00e5r om mindfulness.<\/p>\n

Hj\u00e4rnan har varit det organ som varit sv\u00e5rast att f\u00f6rst\u00e5.<\/strong> Man kan j\u00e4mf\u00f6ra med 1500-talet n\u00e4r man inte hade en susning om hur hj\u00e4rtat eller lungorna egentligen fungerade. L\u00e4kare har ibland \u201dtur\u201d. De allra flesta sjukdomar g\u00e5r faktiskt \u00f6ver och man blir frisk p\u00e5 naturlig v\u00e4g, man kommer ofta in vid \u201dr\u00e4tt tid\u201d som l\u00e4kare, d\u00e5 symtomen b\u00f6rjade ge med sig av sig sj\u00e4lva, s\u00e5 att s\u00e4ga.<\/p>\n

F\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r har man kunnat lokalisera VAR i sj\u00e4lva hj\u00e4rnan saker \u201dsitter\u201d. Ett exempel \u00e4r hippocampus som lagrar sj\u00e4lva \u201dber\u00e4ttelsen om v\u00e5rt liv\u201d. Kvinnor med emotionell instabilitet (\u201dborderline\u201d), som till exempel hela tiden dras till \u201dfel\u201d m\u00e4n som misshandlar dem, kan ha en st\u00f6rning h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u00c5sa<\/a>
\n ”Ja.” Bokhandlaren Anders Karlin fick demonstrera hur en person med skadad hippocampus kan agera och blev av \u00c5sa Nilsonne bl\u00e5st p\u00e5 hundratusentals kronor.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

En annan kontroversiell insikt \u00e4r att hj\u00e4rnans strukturer, som denna hippocampus, ofta ser olika ut hos kvinnor och m\u00e4n.<\/strong> Sedan skiljer sig f\u00f6rst\u00e5s m\u00e4nniskor \u00e5t enligt normalf\u00f6rdelningskurvan, men i genomsnitt har kvinnor och m\u00e4n olikheter i sina hj\u00e4rnor. Exempelvis \u00e4r \u201dborderline\u201d \u2013 emotionell instabilitet \u2013 mycket vanligare hos kvinnor, liksom depression och \u00e5ngest, medan m\u00e4n mycket oftare drabbas av vissa psykossjukdomar som schizofreni, liksom antisocial personlighetsst\u00f6rning (\u201cpsykopati\u201d). Detta beror p\u00e5 \u2013 \u00e5tminstone delvis \u2013 att vi i genomsnitt har lite olika hj\u00e4rnor.<\/p>\n

D\u00e5 detta \u00e4r politiskt spr\u00e4ngstoff (\u201den het potatis\u201d, s\u00e4ger \u00c5sa) l\u00e4r vissa aldrig acceptera dessa fakta d\u00e5 det brutalt krockar med deras ideologi. Men mer forskning beh\u00f6vs, understryker hon.<\/p>\n

\u00c5sa Nilsonne har ocks\u00e5 forskat mycket i mindfulness.<\/strong> Ursprungligen \u00e4r det en buddhistisk meditationsteknik (del av den \u00e5ttafaldiga v\u00e4gen f\u00f6r att utsl\u00e4cka lidandet). Det har, genom evidensbaserade studier, visat sig kunna hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att tr\u00e4na sin hj\u00e4rna s\u00e5 att de m\u00e5r b\u00e4ttre, till exempel dessa \u201cborderline\u201d som n\u00e4mndes ovan.<\/p>\n

\u00c5sa Nilsonne \u00e4r en av Sveriges b\u00e4sta (och \u201ctyngsta\u201d) f\u00f6rfattare i \u00e4mnena psykologi och psykopati och har dessutom en betydande litter\u00e4r beg\u00e5vning. Hennes b\u00f6cker kan jag varmt rekommendera. Hon \u00e4r \u00e4ven en f\u00e4ngslande f\u00f6rel\u00e4sare med stor fantasi och empati.<\/p>\n

\u00a9 Text: Lars Henriksson
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

S\u00d6DERK\u00d6PINGS BRUNN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

11 juli 2016
\n\u00c5sa Nilsonne<\/strong><\/em>
\n F\u00f6rfattarsamtal<\/em>
\n Arr: Bondens Bokhylla<\/em><\/p>\n

20 juni<\/em>
\n Malin Persson Giolito<\/strong><\/em><\/p>\n

27 juni<\/em>
\n Martina Haag<\/strong><\/em><\/p>\n

4 juli<\/em>
\n Elin Olofsson<\/strong><\/em><\/p>\n

11 juli<\/em>
\n \u00c5sa Nilsonne<\/strong><\/em><\/p>\n

18 juli<\/em>
\n Bj\u00f6rn Ranelid<\/strong><\/em><\/p>\n

25 juli<\/em>
\n Linda Olsson<\/strong><\/em><\/p>\n

1 augusti<\/em>
\n Viveca Sten<\/strong><\/em><\/p>\n

8 augusti<\/em>
\n Ebba Witt Brattstr\u00f6m<\/strong><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nBondens bokhylla hemsida<\/a>
\nBondens bokhylla v\u00e4nder blad p\u00e5 Brunnen reportage<\/a> Kultursidan.nu 19\/6 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING Psykiater. Professor. Och f\u00f6rfattare. N\u00e4r \u00c5sa Nilsonne g\u00e4stade Bondens Bokhylla svepte hon \u00f6ver b\u00e5de f\u00f6rfattarskapet och yrkesarbetet. Fr\u00e5gestunden efter\u00e5t handlade mest om vad forskningen l\u00e4rt sig om hj\u00e4rnan. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[16],"class_list":["post-26187","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26187"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26187\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}