{"id":26311,"date":"2016-07-25T18:28:04","date_gmt":"2016-07-25T17:28:04","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26311"},"modified":"2016-12-15T17:53:38","modified_gmt":"2016-12-15T16:53:38","slug":"monica-bratt-i-alla-farger-pa-glasmuseet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26311","title":{"rendered":"Monica Bratt i alla f\u00e4rger p\u00e5 Glasmuseet"},"content":{"rendered":"

\"Monica
\nInte r\u00f6tt?! Jo, det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 Monica Bratt. Se i st\u00e4llet det lilla extra, den uts\u00f6kta vridningen p\u00e5 glasburken med lock.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Glasbl\u00e5sarna tyckte hon var besv\u00e4rlig<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Det finns de som samlar p\u00e5 Monica Bratts glas, s\u00e4rskilt det djupr\u00f6da glaset.<\/strong> Sommarens utst\u00e4llning p\u00e5 Glasmuseet i Rejmyre, v\u00e4gg i v\u00e4gg med sj\u00e4lva glasbruket, visar bredden hos den uppskattade formgivaren.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt \u00e4r glaset gr\u00f6nspr\u00e4ckligt, bl\u00e5tt, klart och genomskinligt.<\/strong> Och r\u00f6tt, det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n. Hyllorna som \u00e4gnas 1900-talets mest k\u00e4nda formgivare p\u00e5 Reijmyre glasbruk Monica Bratt gnistrar. Glas \u00e4r vackert.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen g\u00f6r nedslag. Fr\u00e5n hennes f\u00f6rsta \u00e5r p\u00e5 bruket, sent 1930-tal. D\u00e5 var svagt tonade glas p\u00e5 modet. Hon lade sig i tiden, buktade f\u00f6rsiktigt p\u00e5 vasernas v\u00e4ggar, pr\u00f6vade sk\u00e5lformer och redan d\u00e4r f\u00e5ngade hon en h\u00f6grest tillbringare. De klassiska formerna som hon g\u00e4rna \u00e5terv\u00e4nde till.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Monica<\/a>
\nFormgivaren som ung. Monica Bratt var verksam p\u00e5 Reijmyre glasbruk fr\u00e5n 1937 till 1958. Den r\u00f6da kupan skapades till brukets 150-\u00e5rsjubileum.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Texten p\u00e5 v\u00e4ggens vepor ber\u00e4ttar om den sparsmakade formgivaren som skydde ytlig dekor.<\/strong> M\u00e5 s\u00e5 vara att diamantformade slipningar \u00e0 la Orrefors inte var hennes stil men Weine Holm som visar mig utst\u00e4llningen pekar p\u00e5 det ena dekorelementet efter det andra.<\/p>\n

Visst finns slipning som dekoration, den vackra sk\u00e5len fr\u00e5n \u201dRos\u00e9ns tid\u201d. Och en bl\u00e5 sk\u00e5l d\u00e4r glaset tycks som vridet i sidled. Kanske det, eller formats av en snitsigt snidat tr\u00e4form. Och d\u00e4r, pyttesm\u00e5 stj\u00e4rnor p\u00e5 dricksglas, jo men visst.<\/p>\n

\u2013 Glasbl\u00e5sarna tyckte Monica Bratt var en besv\u00e4rlig formgivare,<\/strong> s\u00e4ger Weine Holm och tar fram en knubbig liten ljusstake med sm\u00e5 blommor p\u00e5.<\/p>\n

Inte s\u00e5 m\u00e4rkv\u00e4rdig kan tyckas, men utsmyckningen innebar flera klippningar. S\u00e5dant tar tid och tid \u00e4r pengar f\u00f6r den glasbl\u00e5sare som f\u00e5r betalt per styck, och det ska vara prima vara f\u00f6r Reijmyre glasbruk var f\u00f6rst i Sverige med kvalitetss\u00e4kring.<\/p>\n

Och Weine ska v\u00e4l veta, uppv\u00e4xt i glasbruksfamilj, \u00e4ven om han s\u00f6kte sig en annan yrkesbana. Barndomens grundkunskap fr\u00e5n k\u00f6ksbordet sitter i.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Monica<\/a>
\nSparsmakat. Det r\u00f6da glaset dekorerar kant och fot. B 697 \u00e4r produktionsnumret.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Monica Bratt var verksam i drygt 20 \u00e5r, 1937 till 1958, under en tid d\u00e5 \u00e4ven arbetarnas hem skulle ha dussinet fullt i k\u00f6kssk\u00e5pen.<\/strong> Inte bara dricksglas, hon designade matserviser i glas, tillbringare, vaser och sk\u00e5lar.<\/p>\n

Det r\u00f6da glaset d\u00e5, det som gjorde henne k\u00e4nd? Det r\u00f6da glaset med de giftiga \u00e5ngorna, receptet som f\u00f6rsvann?<\/p>\n

\u2013 Nej, det \u00e4r inte f\u00f6rsvunnet. Receptet finns, h\u00e4vdar Weine Holm. Men man kan inte anv\u00e4nda det.<\/p>\n

F\u00f6rst gjordes det r\u00f6da glaset med hj\u00e4lp av guldsalter men det blev f\u00f6r dyrt. Sedan anv\u00e4ndes bly och kadmium, giftigt \u00e4r bara f\u00f6rnamnet.<\/p>\n

\u2013 Det finns andra recept p\u00e5 r\u00f6tt glas, andra mineraler.<\/p>\n

I f\u00f6nstret ut mot entr\u00e9hallen st\u00e5r en sk\u00e5l hon formgav mot slutet av sin verksamma period p\u00e5 Reijmyre<\/strong>. Genomskinligt glas med bara ovankanten och foten i r\u00f6tt, mycket raffinerat. B697 heter den, ett produktnummer bland alla andra. Monica Bratt signerade aldrig, hon ans\u00e5g att produkterna var resultatet av ett lagsamarbete. Det har hon ju r\u00e4tt i.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

GLASMUSEET Rejmyre, Finsp\u00e5ng<\/em><\/h3>\n

Sommaren 2016
\nMonica Bratt<\/strong><\/em>
\n Utst\u00e4llning<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nGlasmuseet hemsida<\/a>
\nReijmyre glasbruk hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

REJMYRE Det finns de som samlar p\u00e5 Monica Bratts glas, s\u00e4rskilt det djupr\u00f6da glaset. Sommarens utst\u00e4llning p\u00e5 Glasmuseet i Rejmyre, v\u00e4gg i v\u00e4gg med sj\u00e4lva glasbruket, visar bredden hos den uppskattade formgivaren. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[4,62],"tags":[14,47],"class_list":["post-26311","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-finspong","category-rejmyre","tag-konst","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26311"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26311\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26311"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26311"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}