{"id":26385,"date":"2016-08-04T15:22:54","date_gmt":"2016-08-04T14:22:54","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26385"},"modified":"2016-08-04T15:22:54","modified_gmt":"2016-08-04T14:22:54","slug":"poeten-semso-avdic-skriver-om-romers-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26385","title":{"rendered":"Poeten \u0160emso Avdi\u0107 skriver om romers liv"},"content":{"rendered":"

\"\u0160emso
\nPrisad poet. \u0160emso Avdi\u0107 visade upp sig p\u00e5 Hageby bibliotek i b\u00f6rjan av sommaren.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Om k\u00e4rlek men mest om sorg och lidande<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Drygt 70 \u00e5r efter \u201dZigenarnatten\u201d i Auschwitz.<\/strong> Efter judarna \u00e4r romerna den folkgrupp som drabbades h\u00e5rdast av nazisternas folkmord. Men bem\u00f6tandet var inte s\u00e5 mycket b\u00e4ttre tidigare. Norrk\u00f6pingsf\u00f6rfattaren och poeten \u0160emso Avdi\u0107 skriver om romskt liv och erfarenhet fr\u00e5n Bosnien.<\/p>\n

Det \u00e4r tack vare DN-skribenten Hynek Pallas jag vet att den natt som nyligen varit, mellan den 2 och 3 augusti, fick namnet \u201dZigenarnatten\u201d.<\/strong> Den natten f\u00f6rdes de \u00f6verlevande romerna fr\u00e5n koncentrationsl\u00e4gret Birkenau till krematoriernas Aschwitz. Det \u00e4r s\u00e4rskilt de tjeckiska romernas historia som Pallas skrivit om i sin bok Oanpassbara medborgare \u2013 historien om f\u00f6rf\u00f6ljelsen av de tjeckiska romerna<\/em> som kom ut i v\u00e5ras.<\/p>\n

\u0160emso Avdi\u0107 bor i Norrk\u00f6ping, och vet att de bosniska romernas historia \u00e4ven den \u00e4r fylld av diskriminering, v\u00e5ld och \u2013 d\u00e4rtill \u00e5rhundraden av slaveri i stora delar av \u00f6vriga \u00f6stra Europa. Om detta skriver han i sin poesi.<\/p>\n

Jag tr\u00e4ffade \u0160emso Avdi\u0107 p\u00e5 Hageby bibliotek i Mirum redan i b\u00f6rjan av sommaren.<\/strong> I Norrk\u00f6ping \u00e4r han en granne bland andra i det Hageby som blivit invandrarnas stadsdel. I den romska v\u00e4rlden \u00e4r han en respekterad poet. Han dukade upp sina \u00e5tta litter\u00e4ra verk, plus n\u00e5gra i \u00f6vers\u00e4ttning, p\u00e5 ett bord vid biblioteksentr\u00e9n ut mot gallerian.<\/p>\n

En hedersplats fick guldplaketten f\u00f6r 40 \u00e5r av litter\u00e4r verksamhet, som han fick f\u00f6rra \u00e5ret av den Romska v\u00e4rldsorganisationen. Det \u00e4r en betydelsefull plakett, inte bara f\u00f6r mottagaren, utan \u00e4ven f\u00f6r givaren. L\u00e4nge var romanis m\u00e5nga dialekter enbart muntligt traderade, skriftspr\u00e5ket \u00e4r senkommet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u0160emso<\/a>
\nDokument fr\u00e5n en v\u00e4rld som inte l\u00e4ngre finns. Enkel biljett fr\u00e5n Banja Luka av \u0160emso Avdi\u0107.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Jag har skrivit sedan 1985, ber\u00e4ttade \u0160emso Avdi\u0107. <\/strong>Redan f\u00f6rstlingsverket, utgivet i Italien, uppskattades och renderade honom en utm\u00e4rkelse.<\/p>\n

Det b\u00f6rjade f\u00f6rst\u00e5s l\u00e5ngt tidigare. \u0160emso Avdi\u0107 f\u00f6ddes 1950 och v\u00e4xte upp i efterkrigstidens Banja Luka i d\u00e5varande Jugoslavien. Stadens romer bodde i samma stadsdel, n\u00e4stan alla p\u00e5 samma gata. Jag f\u00f6rst\u00e5r att han betraktar den tiden som en guld\u00e5lder, en period d\u00e5 romerna var medborgare i sitt land. \u00c5tminstone n\u00e4stan.<\/p>\n

I skolan visste alla barn och alla l\u00e4rare att \u0160emso var rom och han bem\u00f6ttes d\u00e4refter. Den g\u00e5ngen i fj\u00e4rde klass d\u00e5 alla elever fick i l\u00e4xa att skriva en dikt minns han fortfarande.<\/p>\n

\u2013 Jag fick stryk av l\u00e4raren. Han trodde att jag skrivit av en riktig dikt. Efter det v\u00e5gade jag inte visa vad jag kunde l\u00e4ngre.<\/p>\n

Det finns en forts\u00e4ttning p\u00e5 den historien. Tjugo \u00e5r senare m\u00f6tte \u0160emso Avdi\u0107 sin gamle l\u00e4rare. \u201dVill du recensera min nya bok?\u201d. L\u00e4raren gr\u00e4t \u2013 och skrev. De blev v\u00e4nner.<\/p>\n

Det \u00e4r genom modern, ber\u00e4tterskan, som \u0160emso Avdi\u0107 f\u00f6rst l\u00e4rde sig om romernas historia.<\/strong> En historia om evigt fr\u00e4mlingskap, diskriminering och slaveri. I \u00f6steuropa h\u00f6lls romerna som slavar, k\u00f6ptes och s\u00e5ldes under sexhundra \u00e5r, fram till sent 1800-tal. Skammen drabbade offren, inte f\u00f6r\u00f6varna, och den sitter kvar i v\u00e5r tid.<\/p>\n

Romerna \u00e4r \u00e4nglar, d\u00f6dens och lidandets vandrare
\nde g\u00e5r sakta mot sitt \u00f6de, redan avgjort
\nsex \u00e5rhundraden, med anden vinner de \u00f6ver sorg
\n\u00e4ven mot d\u00f6den har de g\u00e5tt, utan ett enda ord.<\/em><\/p>\n

Strofen \u00e4r h\u00e4mtad ur dikten \u201dRomska lidanden, fr\u00e5n Indien till Europa\u201d. Sondottern Amela Avdi\u0107-Maletic har r\u00e5\u00f6versatt n\u00e5gra av dikterna till svenska. Jag l\u00e4ser om k\u00e4rlek men mest om sorg och lidande.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u0160emso<\/a>
\nEn poets tolkning av mordet p\u00e5 en hel familj. Endast en ung pojke \u00f6verlevde.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

I muntliga kulturer h\u00e5lls poesin h\u00f6gt.<\/strong> Det \u00e4r poesi som f\u00f6rgyller br\u00f6llop, poeter som skriver texter till s\u00e5ngerna. Aktningen lever kvar \u00e4ven n\u00e4r skriftspr\u00e5ket finns. \u0160emso Avdi\u0107 \u00e4r en respekterad poet och popul\u00e4r s\u00e5ngf\u00f6rfattare.<\/p>\n

Allts\u00e5 var det till \u0160emso Avdi\u0107 en ung man ringde f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan. \u201dSkriv om min familj!\u201d Han beh\u00f6vde en poet f\u00f6r att f\u00f6rl\u00f6sa den \u00e5ngest han bar sedan han som barn blev vittne till hur familjen d\u00f6dades, under 1990-talets krigskaos passade en del p\u00e5 att ta ut sitt hat mot romerna.<\/p>\n

\u2013 Jag gr\u00e4t n\u00e4r jag skrev den. Han bor i Tuzla och har ett jobb idag. D\u00e5 var han sex sju \u00e5r gammal och skottskadades. De trodde att han dog men han \u00f6verlevde.<\/p>\n

Dikten heter i en f\u00f6rsta \u00f6vers\u00e4ttning \u201dFar, ditt blod str\u00e5lar fortfarande inom mig\u201d.<\/p>\n

Redan innan Jugoslaviens uppl\u00f6sning flyttade familjen Avdi\u0107 till Italien.<\/strong> \u0160emso Avdi\u0107 ber\u00e4ttar om hur lagstiftning och samh\u00e4lle alltmer diskriminerar romer, den fattiga majoriteten likav\u00e4l som den medelklass han tillh\u00f6rde. Han beskriver hur han sj\u00e4lv under hot man\u00f6vrerades bort fr\u00e5n en politisk post motsvarande riksdagsledamot.<\/p>\n

N\u00e5got av hans viktigaste verk i dag \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en faktabok, Enkel biljett fr\u00e5n Banja Luka<\/em>, d\u00e4r han dokumenterat alla romska familjer som bodde i staden n\u00e4r han v\u00e4xte upp. Inte n\u00e5gon finns kvar i dag. Ett kommande verk handlar om romsk erfarenhet av Andra v\u00e4rldskriget, det om n\u00e5got kommer att bli tung l\u00e4sning.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\u0160emso<\/a>
\n\u0160emso Avdi\u0107 och sondottern Amela Avdi\u0107-Maletic.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u0160emso Avdi\u0107 \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r den svenska romska organisationen.<\/strong> Tillsammans med andra poeter och lingvister arbetar han f\u00f6r att skapa ett standardspr\u00e5k f\u00f6r alla romanitalande i v\u00e4rlden, det finns romer i s\u00e5 m\u00e5nga som 130 l\u00e4nder. I dagsl\u00e4get r\u00e4knas 17 dialekter som utvecklats genom mer \u00e4n tusen \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Farfar lever f\u00f6r romer. Han \u00e4r en romsk sj\u00e4l, s\u00e4ger sondottern Amela Avdi\u0107-Maletic som tolkar vid \u0160emso Avdi\u0107s m\u00f6te med svenskspr\u00e5kiga media.<\/p>\n

P\u00e5 det personliga planet \u00e4r m\u00e5let att finna ett f\u00f6rlag som vill \u00f6vers\u00e4tta och ge ut hans verk till svenska. Att han \u00f6versatts till spanska, engelska, franska, tyska och portugisiska \u00e4r ett bevis p\u00e5 betydelsen av hans verk. \u201dHan vill n\u00e5 alla med sin lyrik\u201d.<\/p>\n

Amela Avdi\u0107-Maletic v\u00e4xte upp som fosterbarn hos sina farf\u00f6r\u00e4ldrar. <\/strong>Hon som kom till Sverige som ung har l\u00e4ttare tagit till sig svenska spr\u00e5ket. Snart \u00e4r det ocks\u00e5 hennes tur att f\u00f6rmedla sin erfarenhet av romskt liv. Men inte som poet, hon v\u00e4ljer prosa.<\/p>\n

\u2013 Jag skriver en roman om mitt liv. Mitt m\u00e5l \u00e4r att n\u00e5 ut till de romska kvinnorna.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

L\u00c4NKAR
\nV\u00e5r romska historia hemsida<\/a> Wikipedia<\/a>
\n<\/a>Om Zigenarnatten av Hynek Pallas i DN<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Drygt 70 \u00e5r efter Zigenarnatten i Auschwitz. Efter judarna \u00e4r romerna den folkgrupp som drabbades h\u00e5rdast av nazisterna. Men bem\u00f6tandet var inte s\u00e5 mycket b\u00e4ttre tidigare. Norrk\u00f6pingsf\u00f6rfattaren och poeten \u0160emso Avdi\u0107 skriver om romskt liv i Bosnien. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[64,7],"tags":[16],"class_list":["post-26385","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur-2","category-norrkoping","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26385","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26385"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26385\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26385"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26385"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26385"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}