{"id":26805,"date":"2016-09-03T12:02:48","date_gmt":"2016-09-03T11:02:48","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26805"},"modified":"2018-03-11T11:34:09","modified_gmt":"2018-03-11T10:34:09","slug":"allt-vad-hander-kan-skapa-ur-bjork-recenison","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26805","title":{"rendered":"Allt vad h\u00e4nder kan skapa Ur bj\u00f6rk (recension)"},"content":{"rendered":"

\"Anders<\/a>
\nSl\u00f6jdyxa. Museipedagogen Anders Lindkvist bjuder in till sl\u00f6jdtr\u00e4ffar d\u00e4r alla kan hugga in p\u00e5 bj\u00f6rk.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Utst\u00e4llningen \u00e4r ett debattinl\u00e4gg”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

En v\u00e4lv\u00e4xt bj\u00f6rk.<\/strong> Det blev 390 f\u00f6rem\u00e5l n\u00e4r 22 sl\u00f6jdare och konsthantverkare delade p\u00e5 stam, ris och l\u00f6v. De t\u00e4ljde, hyvlade, svarvade, kokte, torkade och destillerade. Normalt hade alternativet f\u00f6r bj\u00f6rkens liv efter detta varit att huggas till flis, att bli pappersmassa eller eldas upp.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen som nu breder ut sig i F\u00e4rgerisalen p\u00e5 Norrk\u00f6pings stadsmuseum vill g\u00f6ra n\u00e5got med v\u00e5ra \u00f6gon.<\/strong> Museipedagogen Anders Lindkvist s\u00e4ger att det redan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, en kraft som vill upp-skatta det handgjorda, naturn\u00e4ra, n\u00e4rproducerade.<\/p>\n

\u2013 Utst\u00e4llningen \u00e4r ett debattinl\u00e4gg, f\u00f6r att visa p\u00e5 v\u00e4rdet av att tillvarata Sveriges st\u00f6rsta naturresurs skogen i st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00f6ra flis f\u00f6r f\u00f6rbr\u00e4nning, s\u00e4ger Anders Lindkvist.<\/p>\n

Siffran \u00e4r 40. F\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet steg n\u00e4mligen med mellan 30 och 50 g\u00e5nger om ett tr\u00e4d blir till h\u00e5llbara bruks- och prydnadsf\u00f6rem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r till br\u00e4nsle. I \u00e4rlighetens namn ska s\u00e4gas att bj\u00f6rk anv\u00e4nds till b\u00e5de golv och till m\u00f6bler \u00e4n i dag.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ur<\/a>
\nLjust och f\u00e4rgglatt. Alla f\u00f6rem\u00e5l p\u00e5 utst\u00e4llningen kommer fr\u00e5n en och samma bj\u00f6rk.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Id\u00e9n kom fr\u00e5n pensionerade hemsl\u00f6jdskonsulenten Knut \u00d6stg\u00e5rd i V\u00e4sta G\u00f6talandsregionen.<\/strong> Vad kan man f\u00e5 ut av en bj\u00f6rk, nomad- och bondesamh\u00e4llets favorittr\u00e4d som kan anv\u00e4ndas till allt? Det g\u00e4llde f\u00f6rst\u00e5s att hitta en bra och duglig. Den fanns, var v\u00e4lv\u00e4xt, 25 meter h\u00f6g och 30 centimeter i diameter. \u201dStammen \u00e4r kvistren och staren l\u00e4r ha flyttat ut innan september\u201d skrev Lars Larsson fr\u00e5n V\u00e4rmland.<\/p>\n

Staren flyttade, bj\u00f6rken f\u00e4lldes. Den stod lite illa till s\u00e5 r\u00f6tterna kunde inte tas tillvara. Dessutom var det f\u00f6r sent p\u00e5 \u00e5ret f\u00f6r att ta vara p\u00e5 saven och g\u00f6ra dricka. Det g\u00e5r att g\u00f6ra vin, bj\u00f6rkchampagne.<\/p>\n

Stammen delades upp och var och en av de 22 sl\u00f6jdarna och konsthantverkarna tog sitt.<\/strong> N\u00e5gra ville ha n\u00e4ver, andra bara ris. Det blev vinter, sl\u00f6jdarnas flitigaste tid. N\u00e4r de m\u00f6ttes n\u00e5gra m\u00e5nader senare r\u00e4knade de resultatet: 390 f\u00f6rem\u00e5l plus en kubikmeter sp\u00e5n.<\/p>\n

\u2013 Vi ska ocks\u00e5 ta tillvara sp\u00e5net, s\u00e4ger Anders Lindkvist.<\/p>\n

Mitt i den stora salen st\u00e5r pinnstolar i en ring runt tre huggkubbar. Anders har h\u00e4mtat n\u00e5gra sm\u00e5 l\u00e4tta sl\u00f6jdyxor. Skolorna ska bjudas in, elever f\u00e5 sl\u00f6jda med yxa och kniv. Det blir \u00e4ven \u00f6ppen programverksamhet kv\u00e4llar och en och annan lunch.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ur<\/a>
\n Som smycken. Ska det vara h\u00e5llbart s\u00e5 ska det vara vackert.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Vad g\u00f6r utst\u00e4llningen med v\u00e5ra \u00f6gon?<\/strong> Min f\u00f6rsta k\u00e4nsla \u00e4r att det \u00e4r det sena bondesamh\u00e4llets uttryck som tagit plats, det \u00e4r ljus men lite \u201dgammalt\u201d, f\u00f6rindustriellt. Men med varje objekt, rundade sm\u00f6rknivar, l\u00e4ckra r\u00f6da l\u00e4derst\u00f6vlar med tr\u00e4skobottnar, de sm\u00e4ckra bj\u00f6rkskidorna med den samiska solen som smycke, vidgas blicken.<\/p>\n

Jag ser lust och sk\u00f6nhet. Vackert smyckade askar. De pyttiga sm\u00e5 r\u00e5djuren som skurits ut med skalpell. Fyndigheten i tillvaratagna grenklykor. Bj\u00f6rktrastarna. Smartheten i att s\u00e4tta ihop en torr botten med f\u00e4rskt virke f\u00f6r att f\u00e5 en h\u00e5llbar \u201dtorkask\u201d utan att limma. Lustifikationen i en gr\u00f6nm\u00e5lad l\u00f6vkrona. V\u00e4xtf\u00e4rgat garn. Ljusa bj\u00f6rkstolar. Och s\u00e5 den kolade ryssoljan. Allt som vanligt folk visste och k\u00e4nde till f\u00f6rr i tiden.<\/p>\n

Kan vi se och uppskatta det som h\u00e4nder kan skapa?<\/strong> Ett basturis slits snart ut men en v\u00e4lgjord pall kan bli sutten p\u00e5 i generationer. N\u00e4r nu tygkassar av bomull befunnits vara mer resurskr\u00e4vande \u00e4n plastkassar kan d\u00e5 korgen komma tillbaka som ett b\u00e4ttre alternativ? Orkar vi ha ett br\u00f6dtr\u00e5g i form av en f\u00e5gel \u00e5r ut och \u00e5r in?<\/p>\n

Finns ett marknadsv\u00e4rde i andra hand och i tredje hand? Ska vi l\u00e4ra oss att sluta k\u00f6pa och sl\u00e4nga billiga saker och v\u00e5ga satsa p\u00e5 kvalitet, v\u00e5rd och bevarande? Vad h\u00e4nder med oss och v\u00e4rlden d\u00e5? Slutar den snurra?<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r en motst\u00e5ndshandling att sl\u00f6jda l\u00e5ngsamt\u201d,<\/strong> skriver teaterregiss\u00f6ren och samh\u00e4llsdebatt\u00f6ren Stina Oscarsson i nya numret av Hemsl\u00f6jd<\/em>, prisvinnande tidskrift som eldar p\u00e5 sitt \u00e4mne utan att f\u00f6rbr\u00e4nna det.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL \u2013 KLICKA P\u00c5 PILARNA
\n<\/em><\/p>\n

Anders Lindqvist<\/a>