{"id":26840,"date":"2016-09-08T10:32:39","date_gmt":"2016-09-08T09:32:39","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26840"},"modified":"2016-09-08T10:32:39","modified_gmt":"2016-09-08T09:32:39","slug":"stamningar-i-maleri-foto-pa-konstforum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26840","title":{"rendered":"St\u00e4mningar i m\u00e5leri & foto p\u00e5 Konstforum"},"content":{"rendered":"

\"Maria
\nM\u00e4nsklig p\u00e5verkan. Berg, sl\u00e4tt, fl\u00f6de. Verket Wikina sammanfattar mycket av allt som ryms i Maria Sivanders m\u00e5leri.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e4nsklig p\u00e5verkan \u2022 rosornas d\u00f6d \u2022 r\u00e4dslor
\n<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

M\u00e5leriet \u00e4r s\u00e5 kraftfullt att det bara \u00e4r att backa.<\/strong> Maria Sivander st\u00e4llde ut h\u00e4r p\u00e5 Konstforum med v\u00e4nner f\u00f6r fem \u00e5r sedan. Nu \u00e4r hon tillbaka med Lovisa Ivenholt Bergqvist i s\u00e4llskap. Curve \u2013 The path curves around the lake<\/em> \u00e4r den landskapsbeskrivande utst\u00e4llningstiteln.<\/p>\n

Inga Bj\u00f6rk har intagit Studion med fotografi fr\u00e5n udda platser och st\u00e4mningar. En dunkelfotograf som g\u00e4rna sp\u00f6kar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Maria<\/a>
\n Triptyken Gorge 1, 2 och 3. Intensivt landskapsm\u00e5leri med ljust sj\u00f6gr\u00f6n himmel och neonlysande linjer och svarta signaler.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Maria Sivander<\/h2>\n

 <\/p>\n

\u2013 Jag jobbar mycket med platser, hur jag k\u00e4nner inf\u00f6r dem mer \u00e4n de ser ut i verkligheten, s\u00e4ger Maria Sivander.<\/strong> Gruvor handlar om m\u00e4nsklig p\u00e5verkan p\u00e5 naturen.<\/p>\n

I entr\u00e9rummet m\u00f6ter triptyken Opening 1, 2 och 3<\/em> med berg som reser sig \u00f6ver en sjuk flod. Himlen gr\u00e5ter, planeterna \u00e4r d\u00f6da. I den tredje delen upph\u00f6r bildens v\u00e4rld, som en kuliss mot n\u00e5got nytt, annat. Eller som en serieteckning. Eller mot ett intet.<\/p>\n

Maria Sivander hette Svensson n\u00e4r hon deltog i en samlingsutst\u00e4llning 2011. <\/strong>Hon hade sett och m\u00e5lat sydamerikanska gruvor. <\/strong>Nu kan andra landskap inspirera. Men det intensiva m\u00e5leriet \u00e4r sig likt. \u00c4n mer intensivt, om nu det \u00e4r m\u00f6jligt. Det \u00e4r det. Landskap som sk\u00e4lver av dramatik, stupbranta bergsmassiv, d\u00f6da tr\u00e4d sticker upp ur \u00f6versv\u00e4mmade dalar. I enstaka verk, pauser, s\u00e5 landar hon i en tveksamt leende, typ \u201dvi \u00f6verlevde\u201d.<\/p>\n

F\u00e4rgbehandlingen \u00e4r d\u00e4refter: pastos, materiell, kontrastfull. Kr\u00e4vs det f\u00f6rst\u00e4rker hon med en skiva av plexiglas som ger reliefens djup. Inf\u00f6r ett s\u00e5 skickligt m\u00e5leri \u00e4r det bara att kapitulera.<\/p>\n

Hon ing\u00e5r i den nya generation som \u00e5terv\u00e4nt till oljem\u00e5leriet. <\/strong>Maria grundar ibland med akryl men det \u00e4r oljan som \u00e4r hennes verktyg. \u00c4ven om m\u00e5landet \u00e4r intensivt kan det ta m\u00e5nader att g\u00f6ra klart ett verk. D\u00e4r andra f\u00e4rger blandas och bryts tycks svart ha en s\u00e4rst\u00e4llning, signalerar som blixtar.<\/p>\n

Formatet \u00e4r ofta stort. Det kr\u00e4vs f\u00f6r att rymma det hon vill ber\u00e4tta.<\/p>\n

\u2013 Helheten \u00e4r en grej men jag tycker om att se sm\u00e5 ber\u00e4ttelser i det stora.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Lovisa<\/a>
\nSinnebilden av ett sent stadium. Lovisa Ivenholt Bergqvist framf\u00f6r Rosens namn<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Lovisa Ivenholt Bergqvist<\/h2>\n

 <\/p>\n

Lovisa Ivenholt Bergqvists m\u00e5leri har ocks\u00e5 det en intensitet, hennes g\u00e5r in\u00e5t.<\/strong> En enorm rosenbukett, beskuren utan blad och stj\u00e4lkar, m\u00f6ter envar som kliver uppf\u00f6r Konstforums trappa. Ett myller av f\u00e4rg, form, nyanser kan urskiljas. I hennes del av utst\u00e4llningen \u2013 de har delat upp rummen mellan sig \u2013 \u00e5terkommer rosorna.<\/p>\n

\u2013 Jag fick 40 rosor av min man. Det var verkligen dubbelt. \u00d6verv\u00e4ldigande men samtidigt\u2026 han kunde ju gett mig 10 f\u00e4rgtuber i st\u00e4llet, s\u00e4ger Lovisa Ivenholt Bergqvist och anspelar p\u00e5 konstn\u00e4rers verklighet som ofta handlar om l\u00e5ga inkomster efter m\u00e5nga \u00e5rs studier.<\/p>\n

Buketten gav henne en process som r\u00e4ckte i ett \u00e5r, l\u00e4ngre \u00e4n tio f\u00e4rgtuber.<\/strong> Rosorna fick st\u00e5 kvar, de vissnade, blev bruna och f\u00f6rkrympta. Hon m\u00e5lade och m\u00e5lade, med toner som gick alltmer \u00e5t det dunkla, sv\u00e5rgenomtr\u00e4ngliga. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00f6rkt att det \u00e4r sv\u00e5rt att urskilja och i detta finns en po\u00e4ng, hur n\u00e5r vi in i konstens innersta? Att s\u00e4ga 1600-tal \u00e4r fel, men l\u00e5t mig kalla det en bild av ett slags 1600-talsm\u00e5leri.<\/p>\n

(F\u00f6r kameran \u00e4r det \u00e4n sv\u00e5rare. Det m\u00f6rka blir i st\u00e4llet en spegel f\u00f6r rummets yttre ljus. Teknikens brist har f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 en po\u00e4ng.)<\/p>\n

\u00c4ven Lovisa Ivenholt Bergqvist v\u00e4ljer oljef\u00e4rg.<\/strong> Den har tagit henne in till m\u00f6rkrets hj\u00e4rta, till rosornas d\u00f6d, och sedan ut igen. M\u00e5lningen Essens<\/em> sprakar, en \u00f6ppning mot ljus och f\u00e4rgernas p\u00e5nyttf\u00f6dsel.<\/p>\n

Med Sverige Sverige fosterland<\/em>, skrapad i skogsgr\u00f6nt och sn\u00f6vitt passar hon p\u00e5 att ge oss en ny flagga, utan unkna nationalistiska laddningar. Och i Tills jag dig finner<\/em> l\u00e5ter hon en stor v\u00e5g svepa fram under en framexperimenterad asfaltshimmel.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r verkligen f\u00f6r\u00e4lskad i oljef\u00e4rgen som material och fenomen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Inga<\/a>
\n En annan Ofelia \u2013 John. I en serie iscensatte Inga Bj\u00f6rk motiv h\u00e4mtade fr\u00e5n tidigare m\u00e5leri.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Inga Bj\u00f6rk<\/h2>\n

 <\/p>\n

Inga Bj\u00f6rk kan ses f\u00f6r sig i Studion som \u00e4gnas fotografi.<\/strong> \u00c4ven hon r\u00f6r sig i inre och yttre st\u00e4mningslandskap, relaterar till \u00e4ldre m\u00e5leri eller kanske snarare till f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n

Inga Bj\u00f6rk \u00e4r dubbelutbildad dokument\u00e4rfotograf och etnolog.<\/strong> Hon har tagit st\u00e4llning, s\u00e5 tolkar jag hemsidan med namnet www.glesbygdsbor.se. Naturligtvis ett varum\u00e4rke f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjningens skull, men det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4r hon utforskar sina \u00e4mnen med kamerans hj\u00e4lp, som detta med r\u00e4dsla.<\/p>\n

\u2013 Skogsr\u00e5t \u00e4r en annan tids r\u00e4dsla, kommenterar Inga Bj\u00f6rk inledningsbilden med den nakna gestalten som r\u00f6r sig bort, mellan bj\u00f6rk och tall.<\/p>\n

Som etnolog har hon fr\u00e5gat vad som skr\u00e4mmer m\u00e4nniskor i dag.<\/strong> Det handlar om platser och om det otydliga. N\u00e5gon som skymtar i en \u00f6vergiven husvagn, att g\u00e5 ner i en v\u00e4gtunnel. Platserna \u00e4r tydliga, gestaltningen av det som skr\u00e4mmer \u00e4r suddig.<\/p>\n

\u2013 Jag har unders\u00f6kt platser som jag sj\u00e4lv var r\u00e4dd f\u00f6r som barn.<\/p>\n

Ett annat perspektiv ger portr\u00e4ttet av en ung flicka som sitter i ett dunkelt rum. Ansiktets r\u00f6relseosk\u00e4rpa ger mig k\u00e4nslan \u00e4r att hon p\u00e5verkas av inre fantasier, inte yttre. Inga Bj\u00f6rk nickar bekr\u00e4ftande.<\/p>\n

En bildserie parafraserar \u00e4ldre bilder.<\/strong> En naken modell med gott hull bakifr\u00e5n, blicken m\u00f6ter i en spegel. En \u201dOfelia\u201d som flyter i vattnet i prerafaeliternas efterf\u00f6ljd (fast utan tillh\u00f6rande italienskt landskap). En blek och inplastad \u201dLaura Palmer\u201d fr\u00e5n tv-serien Twin Peaks<\/em>. Skillnaden \u00e4r att Inga Bj\u00f6rk anv\u00e4nder sig av manliga modeller.<\/p>\n

\u2013 Man tar en banktj\u00e4nsteman och stoppar ner honom i en p\u00e5se i vattnet. Jag unders\u00f6ker vad som d\u00e5 h\u00e4nder med bilden.<\/p>\n

\u00a9 Text: Ann-Charlotte Sandelin
\n<\/em>\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

MARIA SIVANDER \u2013 BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

LOVISA IVENHOLT BERGQVIST \u2013 BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n

INGA BJ\u00d6RK \u2013 BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

KONSTFORUM Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

3 \u2013 18 september 2016
\nCurve \u2013 <\/strong>The path curves around the lake<\/strong><\/em>
\n Maria Sivander och Lovisa Ivenholt Bergqvist, m\u00e5leri<\/em><\/p>\n

STUDION, KONSTFORUM Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

4 \u2013 18 september 2016
\nInga Bj\u00f6rk<\/strong><\/em>
\n Fotografi<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nMaria Sivander hemsida <\/a>
\nLovisa Ivenholt Bergqvist hemsida <\/a>
\nInga Bj\u00f6rk hemsida <\/a>
\nKonstforum hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nFem par \u00f6gon s\u00f6rjer och skapar v\u00e4rlden p\u00e5 Konstforum reportage<\/a> Kultursidan.nu 5\/1 2011<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Och en dunkelfotograf. Maria Sivander st\u00e4llde ut h\u00e4r med v\u00e4nner f\u00f6r fem \u00e5r sedan. Nu \u00e4r hon tillbaka med Lovisa Ivenholt Bergqvist i s\u00e4llskap. Curve kallar de sin utst\u00e4llning. Inga Bj\u00f6rk har intagit Studion med fotografi fr\u00e5n udda platser och st\u00e4mningar. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[17,14],"class_list":["post-26840","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-foto","tag-konst"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26840","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26840"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26840\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26840"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26840"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26840"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}