{"id":26984,"date":"2016-09-17T20:18:01","date_gmt":"2016-09-17T19:18:01","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=26984"},"modified":"2016-09-18T07:24:04","modified_gmt":"2016-09-18T06:24:04","slug":"herman-lindqvist-om-den-vilda-vasaatten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=26984","title":{"rendered":"Herman Lindqvist om den vilda Vasa\u00e4tten"},"content":{"rendered":"

\"Herman
\nPopul\u00e4rhistorisk. Herman Lindqvist f\u00f6rel\u00e4ste i G\u00e4stabudssalen p\u00e5 L\u00f6fstad slott. En l\u00e4mplig milj\u00f6 f\u00f6r ber\u00e4ttelsen om Vasa\u00e4tten som klev upp p\u00e5 Sveriges tron. Och p\u00e5 Polens.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

”Ju grymmare, desto b\u00e4ttre”<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4g till vackra L\u00f6fstad slott.<\/strong> Det \u00e4r flera \u00e5r sedan jag senast bes\u00f6kte platsen. Nu \u00e4r jag d\u00e4r f\u00f6r att lyssna p\u00e5 Herman Lindqvist som \u00e4r mycket \u201dhemma\u201d i \u00e4mnet L\u00f6fstads historia. Men denna kv\u00e4ll handlar det inte om slottet utan om Vasa-\u00e4ttens trehundra\u00e5riga historia.<\/p>\n

Herman Lindqvist \u00e4r underh\u00e5llande. Han \u00e4r kunnig och talar helt utan manus i fullsatta G\u00e4stabudssalen. Nu n\u00e4r han har skrivit sin 60:e bok \u00e4r han p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningsturn\u00e9. De vilda Vasarna <\/em>\u00e4r enligt Herman Lindqvist den enda bok som tar upp hela dynastin Vasa, inklusive den polska grenen.<\/p>\n

Inledningsvis f\u00e5r vi h\u00f6ra om Gustav Eriksson av sl\u00e4kten Vasa.<\/strong> Vi f\u00e5r veta att han var misst\u00e4nksam, l\u00e5ngsint, h\u00e4mndlysten, grym, brutal, op\u00e5litlig och han misshandlade tj\u00e4nstefolket med eldgafflar.<\/p>\n

\u2013 Inte speciellt trevlig alls\u2026 Och han gl\u00f6mde aldrig en of\u00f6rr\u00e4tt. Om han sa till n\u00e5gon att allt var gl\u00f6mt och f\u00f6rl\u00e5tet p\u00e5 morgonen, kunde han halshugga densamma p\u00e5 eftermiddagen. Men han hade tur och s\u00e5 kallad timing. Dessa b\u00e5da egenskaper var v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6r att det gick s\u00e5 bra f\u00f6r honom som det \u00e4nd\u00e5 gick.<\/p>\n

\u2013 Gustav var obildad, till och med inom sl\u00e4kten tyckte man att han var \u201dsimpel och enfaldig\u201d. Han kom fr\u00e5n en sl\u00e4kt med grymma, brutala typer. Ju grymmare desto b\u00e4ttre, skojar Herman Lindqvist.<\/p>\n

Vid Stockholms blodbad, \u00e5r 1520, avr\u00e4ttades 82 personer p\u00e5 order av unionskungen Kristian II. Gustav klarade sig genom att fly till Dalarna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Herman<\/a>
\nPropaganda. Gustav Eriksson var bra p\u00e5 att beskriva sig sj\u00e4lv i ljusa f\u00e4rger och sina fiender i m\u00f6rka.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Herman Lindqvist passar p\u00e5 att sticka h\u00e5l p\u00e5 alla myter om Gustavs \u00e4ventyr i Dalarna.<\/strong> Som att Gustav \u00e5kte skidor p\u00e5 str\u00e4ckan Mora-S\u00e4len.<\/p>\n

\u2013 Om han for den str\u00e4ckan gjorde han det i en b\u00e4rstol, m\u00f6jligen tog han n\u00e5gra steg if\u00f6rd sn\u00f6skor, enligt Lindqvist.<\/p>\n

Dalarna var Sveriges vilda v\u00e4stern. D\u00e4r bodde gruvarbetare, tuffa, h\u00e5rda killar, som fick vara bev\u00e4pnade. D\u00e4rifr\u00e5n kunde Gustav, om det blev n\u00f6dv\u00e4ndigt, fly vidare till Norge. Men n\u00e4r han kom till Dalarna kunde han ju inte tala med folket s\u00e5 att de f\u00f6rstod varandra, det var betydligt st\u00f6rre skillnader mellan dialekterna d\u00e5 \u00e4n vad det \u00e4r idag. Men han fick tolkhj\u00e4lp av en pr\u00e4st.<\/p>\n

Att han till slut fick med sig dalkarlarna berodde p\u00e5 att de var oroliga f\u00f6r att Kristian II skulle f\u00f6rst\u00f6ra den svenska ekonomin. Med Kristian skulle betalningen f\u00f6r j\u00e4rnet och kopparen i gruvorna inte g\u00e5 tillbaka till Dalarna utan hamna i Danmark och Tyskland.<\/p>\n

Gustav Vasa blev Sveriges rikaste man och \u00e4gde till slut \u00f6ver 5.000 g\u00e5rdar.<\/strong> Att han skrev det brev vi l\u00e4rt oss i skolan att han skrev till b\u00f6nderna om hur de skulle ta hand om sina djur, hur de skulle sk\u00f6ta sina g\u00e5rdar, och s\u00e5 vidare, det skrevs av ren egennytta. Det var ju kungen som tj\u00e4nade p\u00e5 att det gick bra f\u00f6r b\u00f6nderna.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara m\u00e4nnen i Vasa\u00e4tten som ges utrymme.<\/strong> \u00c4ven n\u00e5gra kvinnliga Vasar lyfts fram, \u00e4ven om bara en av dem, Kristina, blev regent. H\u00e4r f\u00e5r vi h\u00f6ra om prinsessan Cecilia som spenderade tid vid drottning Elizabeths hov d\u00e4r hon levde ett liv i sus och dus.<\/p>\n

\u2013 En d\u00e5tida partyprinsessa, s\u00e4ger Herman Lindkvist.<\/p>\n

Systern Anna gifte sig med pfalzgreven Georg Johan I, \u00e4ktenskapet var lyckligt och hon verkade som r\u00e5dgivare till sin make.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Herman<\/a>
\nP\u00e5l\u00e4st. Herman Lindqvist har st\u00e4llt samman \u00e4ldre och nyare forskning i sin skildring av Vasadynastin. Det nya \u00e4r att han f\u00f6ljt \u00e4ttens fortsatta \u00f6den i Polen, n\u00e5got som svenska historiker oftast sl\u00e4ppt.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen tar oss raskt vidare till Gustav Vasas son Johan III.<\/strong> Han var konstn\u00e4rligt lagd, men led ocks\u00e5 av den mentala oh\u00e4lsa som drabbade alla Gustav Vasas barn och \u00e4ven yngre sl\u00e4ktled. Vid b\u00e4ltet bar han en silverhammare som han slungade mot sin personal n\u00e4r han blev ilsken. Och det blev han ofta.<\/p>\n

\u2013 Han var milt sagt obalanserad, menar Herman Lindkvist.<\/p>\n

Johan III:s son Sigismund var mentalt frisk, en god familjefar och konstn\u00e4rligt mycket beg\u00e5vad. <\/strong>Sigismund \u00e4rvde Sveriges tron 1592, han avsattes av sin farbror Karl 1599. Men kung \u00f6ver Polen, vald tack vare modern Katarina Jagellonica och en katolsk uppfostran, var han i drygt 44 \u00e5r.<\/p>\n

Polen var d\u00e5 ett stort land, s\u00e5v\u00e4l till ytan som till befolkningsm\u00e4ngd, med tio miljoner inv\u00e5nare d\u00e4r Sveriges befolkning bara uppgick till en miljon. Polen var den ledande kulturen i \u00f6stra Europa, exempelvis var polska hovets spr\u00e5k i Ryssland.<\/p>\n

Men att ha en kung som hade problem med Sverige blev f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r Polen, som redan hade andra grannar att kriga med. Under en l\u00e5ng era av krig f\u00f6rlorades stora landomr\u00e5den till Preussen, \u00d6sterrike och Ryssland. Till slut upph\u00f6rde Polen att existera \u00e5r 1795. F\u00f6rst 1918 \u00e5teruppstod Polen som eget land igen.<\/p>\n

Sonen Vladislav blev kung efter Sigismund och s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ven brodern Johan Kasimir som r\u00e4knas som den siste Vasen.<\/strong> \u00c4ven om Herman s\u00e4ger att uppskattningsvis 20.000 \u2013 30.000 nu levande personer antas vara sl\u00e4kt med Gustav Vasa, s\u00e4kert n\u00e5gra h\u00e4r i G\u00e4stabudssalen ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00a9 Text: Eva Lindblad
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

\n

G\u00c4STABUDSSALEN, L\u00d6FSTAD SLOTT Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

16 september 2016
\nHerman Lindqvist<\/strong><\/em>
\n f\u00f6redrag om ”De vilda Vasarna”<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nHerman Lindqvist hemsida<\/a>\u00a0 f\u00f6rlagsinfo<\/a> Facebook <\/a>
\nL\u00f6fstad slott hemsida <\/a>
\nHerman Lindqvist ber\u00e4ttade om Finland reportage<\/a> Kultursidan.nu 4\/10 2014<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Obildade och grymma. Krigarna i Vasa\u00e4tten n\u00e5dde till slut fram till Sveriges tron. Och till Polens. Historieber\u00e4ttaren Herman Lindqvist turnerar med nya boken om De vilda Vasarna. P\u00e5 fredagen bes\u00f6kte han L\u00f6fstad slott. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[57,53],"class_list":["post-26984","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-berattande","tag-foredrag"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26984"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26984\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26984"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}