{"id":27712,"date":"2016-11-02T17:18:03","date_gmt":"2016-11-02T16:18:03","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=27712"},"modified":"2016-11-02T17:18:03","modified_gmt":"2016-11-02T16:18:03","slug":"dystopisk-grafik-i-konstmuseets-underjord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=27712","title":{"rendered":"Dystopisk grafik i Konstmuseets underjord"},"content":{"rendered":"

\"Martin
\nIdyllens atombomb. Intendent Martin Sundberg har valt att l\u00e5ta Carl Kylbergs Solnedg\u00e5ng vid havet, som visades vid Konstmuseets invigning 1946, lysa mitt i den svartvita grafiken.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Goya och Callot visar m\u00e4nniskans v\u00e4rsta sidor<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

Apokalypsen. Krigets fasor. Trettio\u00e5riga kriget.<\/strong> Och svenska konstn\u00e4rerna som tidigt tog upp kampen mot nazismen. Underg\u00e5ngsst\u00e4mning r\u00e5der i Norrk\u00f6pings Konstmuseums k\u00e4llarplan. Utst\u00e4llningen Dystopi<\/em> utg\u00e5r fr\u00e5n en omtolkad atombomb\/solnedg\u00e5ng.<\/p>\n

L\u00f6rdagen den 29 oktober invigdes utst\u00e4llningen Dystopi<\/em> vid Norrk\u00f6pings Konstmuseum. <\/strong>Utst\u00e4llningen visar ett brett urval ur museets konstgrafiska samling och \u00e4r ett komplement till Next: Utopia.<\/em> Bilder ur mappen Humanitet<\/em> och filmer visas p\u00e5 Cnema, en f\u00f6rfattarkv\u00e4ll g\u00f6r utst\u00e4llningen fullst\u00e4ndig.<\/p>\n

Ordet dystopi<\/em>, anti-utopi<\/em> eller kackotopi<\/em> k\u00e4nnetecknar en negativ samh\u00e4llssyn eller katastrof och \u00e4r motsatsen till utopi<\/em>. Dystopier har funnits lika l\u00e4nge som utopier.<\/p>\n

\u2013 Utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r denna utst\u00e4llning har varit att g\u00f6ra n\u00e5got utifr\u00e5n \u00e5rtalet 1946 d\u00e5 Konstmuseet byggdes, ber\u00e4ttar utst\u00e4llningskommissarie och konstintendent Martin Sundberg.<\/p>\n

N\u00e4stan allra l\u00e4ngst bort i salen h\u00e4nger en f\u00e4rgstark m\u00e5lning<\/strong>. Den skimrar i orange, bl\u00e5tt och gr\u00f6nt. G\u00f6teborgskoloristen Carl Kylbergs Solnedg\u00e5ng vid havet <\/em>f\u00e5r symbolisera utst\u00e4llningens utg\u00e5ngspunkt och Konstmuseets invigning \u00e5r 1946, n\u00e4r prins Carl visades runt i de nya lokalerna och l\u00e4r ha utbrustit inf\u00f6r m\u00e5lningen: ”Det \u00e4r en atombomb!\u201d<\/p>\n

\u2013 Andra v\u00e4rldskriget var f\u00e4rskt i minne vid tr\u00f6skeln av kalla kriget. D\u00e4rf\u00f6r satte jag 1946 som slutdatum, och jag har valt att g\u00f6ra n\u00e5gra internationella nedslag f\u00f6re det \u00e5ret, forts\u00e4tter Martin Sundberg.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Goya<\/a>
\nKrigets fasor. Tolv av Fransisco de Goyas 81 v\u00e4rldsk\u00e4nda etsningar som skildrar det spansk-franska kriget vid 1800-talets b\u00f6rjan. H\u00e4r och var i utst\u00e4llningen har litter\u00e4ra citat tillf\u00f6rts.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

V\u00e4ggen med Fransicso de Goyas (1746-1828) v\u00e4rldsk\u00e4nda akvatintetsningar, Desastres de la guerra<\/em>, Krigets fasor<\/em>, skildrar det spansk-franska kriget mellan 1808 till 1814.<\/strong> Ur sviten p\u00e5 81 akvatintetsningar valdes 12 ut till utst\u00e4llningen med inriktning p\u00e5 folket. Goyas bilder beskriver krigets fasor \u2013 p\u00e5tagligt verkliga, utan n\u00e5got som helst f\u00f6rsk\u00f6nande eller f\u00f6rl\u00e5tande drag. Naket, r\u00e5tt och brutalt utm\u00e5lar motiven m\u00e4nniskans lidande och umb\u00e4rande under krigstid. De visar m\u00e4nniskans v\u00e4rsta sidor. Bilderna ber\u00f6r \u2013 \u00e4nnu.<\/p>\n

Tv\u00e5 hundra \u00e5r tidigare hade den franske konstn\u00e4ren Jacques Callot (1592-1635) producerat en svit om 18 etsningar med motiv fr\u00e5n det trettio\u00e5riga kriget.<\/strong> Bilderna visar hur kriget p\u00e5verkar alla, de stridande och hela befolkningen. I Callots verk m\u00f6ter betraktaren inte bara enstaka m\u00e4nniskor och skeenden som i Goyas motiv. H\u00e4r \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs hela omgivningar med scener som tar upp det lidande som alla utsattes f\u00f6r \u2013 ungef\u00e4r som v\u00e5r tids fotografer och journalister gestaltar krigsscener.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Apokalypsens<\/a>
\nTr\u00e4snitt. Konstmuseet har hela sviten av Albrecht D\u00fcrers Apocalipsis com figuris \u2013 Apokalypsen som tolkar Uppenbarelseboken. Till v\u00e4nster ses titelbladet.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Apokalyps och dystopi \u00e4r tv\u00e5 begrepp som jag arbetat med. <\/strong>Apokalypsen \u2013 en f\u00f6rest\u00e4llning om slutet men ocks\u00e5 b\u00f6rjan till n\u00e5got nytt, p\u00e5pekar Martin Sundberg.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen om apokalypsen i Albrecht D\u00fcrers (1471-1528) serie om 16 tr\u00e4snitt Apocalipsis com figuris<\/em> utg\u00e5r fr\u00e5n Uppenbarelseboken i Bibeln, d\u00e4r den yttersta dagen skildras. Illustrationer med minuti\u00f6st utskurna detaljer som kommer till sin r\u00e4tt vid noggrannare granskning.<\/p>\n

\u2013 I och med den moderna stadens framv\u00e4xt och industrialiseringen under 1800-talet,<\/strong> skildrades en framtid d\u00e4r staten ut\u00f6var total kontroll och individualiteten kv\u00e4vs. En dystopi, ber\u00e4ttar Martin Sundberg vidare.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet i Sverige protesterade ett antal konstn\u00e4rer mot nazismen.<\/strong> Sven X:et Erixson och Albin Amelin var de drivande konstn\u00e4rerna bakom mappen Humanitet <\/em>fr\u00e5n 1933. Tillsammans med \u00e5tta andra konstn\u00e4rer framarbetades mappen med ett antal svartvita grafiska blad i tekniken linoleumsnitt. En manifestation mot fascism, krig och diktatur.<\/p>\n

B\u00f6rje Veslens litografier i sviten Skuggorna <\/em>p\u00e5 15 bilder skildrar en spansk kvinnas \u00f6de, och griper tag i en.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Stig<\/a>
\nPromenaden. Stig Munthe-Sandbergs f\u00e4rglitografi f\u00e5ngar Konstmuseets tv\u00e5planstema Utopi \u2013 Dystopi. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Lite mer \u00e5t det abstrakta h\u00e5llet visar museets nytillskott av litografier fr\u00e5n 1945 av Nils Wedel. <\/strong>Stilen kan k\u00e4nnas igen fr\u00e5n den stora v\u00e4ggm\u00e5lningen i trapphallen. Motiven skiljer sig d\u00e4remot.<\/p>\n

Med motvikt mot krig och el\u00e4nde arbetade n\u00e5gra konstn\u00e4rer med sk\u00f6nheten och naturen, som en tillflykt fr\u00e5n verkligheten. Stig Borglinds kopparstick och etsningar visar romantiska landskap med en underton. I Stig \u00c5sbergs litografier fr\u00e5n 1942 \u00e5terfinns d\u00f6da ting, f\u00e5gelben och insekter som en symbolik f\u00f6r livets f\u00f6rg\u00e4nglighet.<\/p>\n

N\u00e4stan alldeles vid slutet av utst\u00e4llningen, vid Kylbergs m\u00e5lning, syns p\u00e5 motsatta sidan, vid ing\u00e5ngen, en f\u00e4rglitografi av Stig Munthe-Sandberg, Promenaden <\/em>fr\u00e5n 1944.<\/strong> Tv\u00e5 kvinnor, p\u00e5 promenad under ett skyddande parasoll. Den ena i en f\u00e4rgglad kl\u00e4dsel, den andra lite dystert ondskefullt grinande. En skuggbild av varandra. Utopi och Dystopi. En ofr\u00e5nkomlig tillh\u00f6righet.<\/p>\n

\u00a9 Text: Agneta \u00d6stlund
\n<\/em>\u00a9 Foto: Nils-G\u00f6ran Tillgren<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

KONSTMUSEET Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

29 oktober 2016 \u2013 5 februari 2017
\nDystopi<\/strong><\/em>
\n Utst\u00e4llningskommissarie: Martin Sundberg<\/em>
\n Utst\u00e4llningstekniker: Mats Arvidsson, \u00d6rjan S\u00f6derholm<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nNorrk\u00f6pings Konstmuseum hemsida<\/a> Facebook<\/a> Dystopi <\/a>
\nMetropolis som smygdokument\u00e4r f\u00f6r Dystopi recension<\/a> Kultursidan.nu 30\/10 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Apokalypsen. Krigets fasor. Trettio\u00e5riga kriget. Och svenska konstn\u00e4rerna som tidigt tog upp kampen mot nazismen. Underg\u00e5ngsst\u00e4mning r\u00e5der i Norrk\u00f6pings Konstmuseums k\u00e4llarplan. Utst\u00e4llningen Dystopi utg\u00e5r fr\u00e5n en omtolkad atombomb\/solnedg\u00e5ng. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[34,14,47],"class_list":["post-27712","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-folklustspel","tag-konst","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/27712","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27712"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/27712\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=27712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=27712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}