{"id":28047,"date":"2016-11-25T12:39:28","date_gmt":"2016-11-25T11:39:28","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=28047"},"modified":"2016-11-25T12:39:28","modified_gmt":"2016-11-25T11:39:28","slug":"nyfiken-pa-masja-och-carola-hansson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=28047","title":{"rendered":"Nyfiken p\u00e5 Masja och Carola Hansson"},"content":{"rendered":"

\"Carola
\nFamiljeportr\u00e4tt. F\u00f6rfattaren Carola Hansson har skrivit tre b\u00f6cker kring Leo Tolstoj och hans barn. I onsdags g\u00e4stade hon Stinsen.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kvinnohataren Tolstojs \u00e4lsklingsdotter<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Masja var ett av den ryske f\u00f6rfattaren Leo Tolstojs tretton barn.<\/strong> Om Masja,\u00a0handlar Carola Hanssons senaste roman. Och om den ber\u00e4ttade hon f\u00f6r en intresserad Nyfiken p\u00e5-publik p\u00e5 Stinsen\u00a0i S\u00f6derk\u00f6ping p\u00e5 onsdagskv\u00e4llen.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren och \u00f6vers\u00e4ttaren Carola Hansson har specialiserat sig p\u00e5 rysk litteratur.<\/strong> Hennes intresse v\u00e4cktes redan 1958 n\u00e4r Boris Pasternak tilldelades Nobelpriset men tvingades avb\u00f6ja. Det tal som d\u00e5 h\u00f6lls till den tomma stolen d\u00e4r pristagaren\u00a0skulle ha suttit gjorde ett starkt intryck p\u00e5 den unga Carola. Hon l\u00e4ste Doktor Zjivago<\/em> och blev trollbunden av den ryska litteraturen.<\/p>\n

Romanen Masja<\/em> ing\u00e5r i en triptyk, ber\u00e4ttar Carola Hansson<\/strong>. (En triptyk \u00e4r ett tredelat konstverk.) Den f\u00f6rsta boken heter Sergej<\/em>, och handlar om en av Tolstojs s\u00f6ner. Den andra, Med ett namn som mitt<\/em>,\u00a0handlar om Sergejs son. Och den tredje, Masja<\/em>, handlar allts\u00e5 till st\u00f6rsta delen\u00a0om Masja.<\/p>\n

\u2013 Masja \u00e4r den viktigaste av de tre romanerna.\u00a0L\u00e4s den f\u00f6rst, s\u00e4ger Carola Hansson.<\/p>\n

\u2013 I en rysk ortodox triptyk sitter Jungfru Maria i mitten. Hon \u00e4r huvudpersonen. I min triptyk st\u00e5r mig boken om Masja n\u00e4rmast.<\/p>\n

Romanen \u00e4r en dokument\u00e4r.\u00a0Den bygger p\u00e5 brev och dagboksanteckningar. Carola Hansson menar att skillnaden mellan dokument\u00e4r och roman \u00e4r h\u00e5rfin.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Carola<\/a>
\nF\u00f6rfattarportr\u00e4tt. Carola Hansson.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Sj\u00e4lv skrev Leo Tolstoj dagbok\u00a0under hela sitt liv.<\/strong> Han ans\u00e5g\u00a0sj\u00e4lv att dagboken var hans fr\u00e4msta litter\u00e4ra verk. Och han uppmanade hela sin stora familj att skriva dagbok.<\/p>\n

Hans s\u00f6ner lyssnade inte p\u00e5 honom, men d\u00f6ttrarna skrev. Tyv\u00e4rr finns inte Masjas dagbok kvar. Hennes man br\u00e4nde den under f\u00f6rev\u00e4ndning att den hade ”f\u00f6r lite av allm\u00e4nintresse”.<\/p>\n

Sergej var familjens svarta f\u00e5r. Han gjorde allt han kunde mot sin fars vilja.\u00a0Masja var motsatsen. Hon\u00a0var sin fars \u00e4lsklingsbarn och kallades familjens vita \u00e4ngel. Hon hade ett bra f\u00f6rh\u00e5llande till sin far och b\u00f6rjade redan\u00a0vid tolv \u00e5rs \u00e5lder skriva rent hans manus. Hon blev senare hans sekreterare.<\/p>\n

Det har sagts att det inte kan ha varit l\u00e4tt att vara son till den store Tolstoj. \u00c4nnu v\u00e4rre m\u00e5ste det ha varit att vara dotter till honom.<\/p>\n

Han hyste ett stort kvinnof\u00f6rakt vilket \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r man l\u00e4ser hans fina kvinnoportr\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 Strindberg bleknar i j\u00e4mf\u00f6relse,\u00a0s\u00e4ger Carola Hansson.<\/p>\n

M\u00e5nga har undrat \u00f6ver\u00a0varf\u00f6r hon skriver s\u00e5 l\u00e5nga meningar i Tolstojb\u00f6ckerna.<\/strong> Hon menar att de l\u00e5nga meningarna \u00e4r ett s\u00e4tt att se p\u00e5 verkligheten under den tid som romanen utspelar sig. Hon skildrar ett liv i det ryska samh\u00e4llet som det s\u00e5g ut p\u00e5 Tolstojs tid.\u00a0Hon\u00a0j\u00e4mf\u00f6r det med dagens\u00a0Ryssland\u00a0och finner att situationen \u00e4r densamma.<\/p>\n

D\u00e5 var det kyrkan och tsaren som var lierade. Nu \u00e4r det kyrkan och Putin. F\u00f6ljden \u00e4r densamma, censur, terror, v\u00e5ld, maktfullkomlighet och\u00a0stora skillnader mellan rik och fattig.<\/p>\n

Nyfiken p\u00e5-m\u00f6tet med Carola Hansson var synnerligen intressant och borde ha lockat flera \u00e5h\u00f6rare. <\/strong>N\u00e4sta\u00a0g\u00e5ng, som blir den sista\u00a0f\u00f6r s\u00e4songen, ber\u00e4ttar Anna-Lena Lodenius\u00a0om h\u00f6gerpopulismen.<\/p>\n

Carola Hansson \u00e4r f\u00f6dd 1942. Hon har gett ut ett tiotal b\u00f6cker och bland annat bel\u00f6nats med \u00d6vralidspriset.<\/p>\n

Leo Tolstoj (1828-1910)\u00a0 anses vara en av sin tids st\u00f6rsta f\u00f6rfattare. Hans mest k\u00e4nda verk \u00e4r Krig och fred\u00a0<\/em>och Anna Karenina.<\/em><\/p>\n

\u00a9 Text:<\/em> Bibi Friedrichsen
\n<\/em>\u00a9 Foto: <\/em>Kerstin Svedberg<\/em><\/p>\n

\n

STINSEN S\u00f6derk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

23 november 2016
\nCarola Hansson<\/strong><\/em>
\n F\u00f6rfattarsamtal<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nCarola Hansson
\nNyfiken p\u00e5 hemsida<\/a> Facebook<\/a>
\nS\u00f6derk\u00f6pings kommun, Kultur & Fritid hemsida<\/a> Facebook<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00d6DERK\u00d6PING Om den ryske f\u00f6rfattaren Leo Tolstojs \u00e4lsklingsdotter Masja ber\u00e4ttade den svenska f\u00f6rfattaren Carola Hansson p\u00e5 Stinsen p\u00e5 onsdagskv\u00e4llen. Romanen Masja handlar \u00e4ven om mycket annat som h\u00f6r samman med Tolstoj och hans stora familj. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[53,16],"class_list":["post-28047","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-soderkoping","tag-foredrag","tag-litteratur"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28047","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28047"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28047\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28047"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28047"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28047"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}