{"id":28438,"date":"2016-12-18T16:11:55","date_gmt":"2016-12-18T15:11:55","guid":{"rendered":"https:\/\/intelligent-friend-7861.standoutwp.com\/?p=28438"},"modified":"2016-12-18T16:11:55","modified_gmt":"2016-12-18T15:11:55","slug":"vallonernas-historia-pa-arbetets-museum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/?p=28438","title":{"rendered":"Vallonernas historia p\u00e5 Arbetets museum"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nSmeder. Vallonerna var en grupp yrkeskunnigt folk som h\u00e4mtades till Sverige under tidigt 1600-tal. Kvar i Vallonien, nuvarande s\u00f6dra Belgien, levde deras sl\u00e4ktingar kvar.
\n<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Smederna som kom \u2013 de som stannade hemma<\/span><\/h1>\n

 <\/p>\n

NORRK\u00d6PING Religionskrig och resursf\u00f6rbrukning.<\/strong> N\u00e4r Willem de Besche och Louis de Geer kallade p\u00e5 skickliga smeder fr\u00e5n Vallonien blev gensvaret starkt. Vart skulle de annars ta v\u00e4gen? Det tog l\u00e5ng tid innan st\u00e5lindustrin \u00e5terh\u00e4mtade sig i det land som nu heter Belgien.<\/p>\n

Historien Valloner \u2013 arvet till svensk st\u00e5lindustri<\/em> ber\u00e4ttas av belgiska Atelier de l\u2019Imagier.<\/strong> P\u00e5 Arbetets museum har utst\u00e4llningen \u00f6versatts till svenska och f\u00e5tt en form som anpassats till museets lokaler.<\/p>\n

\u2013 Skogen tog slut. Det gick \u00e5t 200 hektar skog f\u00f6r att h\u00e5lla smedjans eld brinnande i sex m\u00e5nader, ber\u00e4ttar Olivier Guyaux som ing\u00e5r i produktionsteamet.<\/p>\n

\u00c4ven livsrummet var p\u00e5 upph\u00e4llningen. M\u00e5nga av j\u00e4rnarbetarna i Vallonien, ett omr\u00e5de som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n Belgien i dag, hade lockats av Calvins reformerta l\u00e4ra, en parallell till Luthers protestantism.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Olivier<\/a>
\n Historieber\u00e4ttare. Marie-Helene Sion, Eric Masquelier och Olivier Guyaux fr\u00e5n Atelier de l\u2019Imagier har sammanf\u00f6rt bilder och material fr\u00e5n olika h\u00e5ll, inklusive fr\u00e5n Sverige, till utst\u00e4llningen Valloner \u2013 arvet till svensk st\u00e5lindustri.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt att tala om f\u00f6r belgarna att ocks\u00e5 vi har varit tvungna att emigrera,<\/strong> lyfter Olivier Guyaux fram och drar historien i n\u00e5gra korta meningar.<\/p>\n

N\u00e4r den djupt religi\u00f6se Filip II steg upp p\u00e5 den spanska tronen 1566 st\u00e4llde han sig p\u00e5 den katolska kyrkans sida mot protestanterna inom det stora habsburgska v\u00e4ldet. 100.000 valloner, som inte ville \u00e5terg\u00e5 till den katolska l\u00e4ran, flydde norrut till Nederl\u00e4nderna. En stor grupp v\u00e4rvades d\u00e4rifr\u00e5n till England.<\/p>\n

En mindre grupp, totalt drygt tusen familjer, kom till Sverige under 1600-talets f\u00f6rsta decennier. De skickliga yrkesarbetarna lade grunden till det som nu \u00e4r svensk st\u00e5lindustri. Merparten stannade. \u00c4ven om de fortfarande var stolta valloner blev de ocks\u00e5 en del av Sverige. I Vallonien\/Belgien gl\u00f6mdes emigranterna bort.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen Valloner \u2013 arvet till svensk st\u00e5lindustri<\/em> knyter ihop historien.<\/strong> H\u00e4r finns ber\u00e4ttelsen om Willem de Besche och den yngre Louis de Geer, de som blev svenska samh\u00e4llsbyggare \u2013 inte minst i Finsp\u00e5ng och Norrk\u00f6ping. Rentav s\u00e5 att anst\u00e4llningskontrakt, h\u00e4mtade ur Amsterdams arkiv, visas upp.<\/p>\n

Nutida fotografier fr\u00e5n \u00d6sterbybruk och L\u00f6vstadbruk i Uppland, tv\u00e5 bruk med starkt sl\u00e4ktskap med Finsp\u00e5ngs bruk, visar vackra herrg\u00e5rdsbyggnader fr\u00e5n 1700-talet men ocks\u00e5 vallonsmide vid levande eld, tack vare ett lokalt arbetslivsmusum.<\/p>\n

I Belgien byggdes liknande bruksmilj\u00f6er inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1800-talet. Det tog s\u00e5 pass l\u00e5ng tid f\u00f6r j\u00e4rnframst\u00e4llningen att \u00e5terh\u00e4mta sig, nu med kolet som energibas.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Valloner<\/a>
\n Arbetslivsmuseum. En del arbetsredskap har kvar sina franska namn p\u00e5 bruken. Arbetets museums chef Niklas Cserhalmi passerar svensk brukshistoria som ocks\u00e5 visas i Valloner.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Merparten av bilderna p\u00e5 utst\u00e4llningen visar b\u00f6rjan till den moderna st\u00e5lindustrin i Belgien.<\/strong> Fotografiet togs i n\u00e4mligen tidigt i industrins tj\u00e4nst under 1800-talet och det \u00e4r ur olika arkiv och museer utst\u00e4llningsproducenterna h\u00e4mtat sina skatter och st\u00e4llt samman historien.<\/p>\n

Imponerande produkter, som industriidkarna stolt vill visa upp, finns p\u00e5 bilderna. Som fackverksbroar, gjutna j\u00e4ttecylindrar och byggnadskonstruktioner i st\u00e5l.<\/p>\n

Men viktigast \u00e4r arbetarna som kommer s\u00e5 n\u00e4ra, m\u00e4nnen, kvinnorna och barnen (trots lagstiftning mot barnarbete).<\/p>\n

Belgien blev \u00e5ter en st\u00e5lindustri att r\u00e4kna med.<\/strong> Inte s\u00e5 att Belgien fick tillbaka skogarna som brunnit upp, men kolet brann, med en eld som var hetare \u00e4n tr\u00e4dens.<\/p>\n

Slutligen portr\u00e4tteras v\u00e5r tids st\u00e5larbetare, kvinnor och m\u00e4n, dock inga barn. Trygga pension\u00e4rer och inte fullt lika trygga arbetare i arbetsf\u00f6r \u00e5lder.<\/p>\n

\u2013 Se oron, fr\u00e5gorna, i deras \u00f6gon, uppmanar Olivier Guyaux.<\/p>\n

\u00a9 Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin<\/em><\/p>\n

BILDSPEL (FLASH) \u2013 KLICKA P\u00c5 BILDEN
\nALT\/MOBIL: SE BILDSPELET H\u00c4R<\/a><\/em>
\n<\/object><\/p>\n
\n

ARBETETS MUSEUM Norrk\u00f6ping<\/em><\/h3>\n

17 december 2016 \u2013 14 maj 2017
\nValloner \u2013 arvet till svensk st\u00e5lindustri<\/strong><\/em>
\n Utst\u00e4llning<\/em>
\n Prod: Olivier Guyaux, Marie-Helene Sion, Eric Masquelier fr\u00e5n Atelier de l\u2019Imagier, svensk bearbetning Truls Olin, vik utst\u00e4llningschef p\u00e5 Arbetets museum<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00c4NKAR
\nArbetets Museum hemsida<\/a> Facebook<\/a> utst\u00e4llningen <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NORRK\u00d6PING Religionskrig och resursf\u00f6rbrukning. N\u00e4r Louis de Geer kallade p\u00e5 vallonska smeder blev gensvaret starkt. Vart skulle de annars ta v\u00e4gen? Det tog l\u00e5ng tid innan st\u00e5lindustrin \u00e5terh\u00e4mtade sig. Nu ber\u00e4ttas historien p\u00e5 Arbetets museum. L\u00e4s mer → <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1001006,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[47],"class_list":["post-28438","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-norrkoping","tag-utstallning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1001006"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28438"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28438\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28438"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kultursidan.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}